Ladda ned programmet i PDF-format / Download the programme as a PDF file


 
     

11.30-13.00

 

Invigning
Välkomstord av föreningens ordförande Dag Klackenberg.
Riddarhusgenealog fil.dr Johanna Aminoff-Winberg presenterar Riddarhuset.
Invigning av De Svenska Historiedagarna och föredrag av professor Henrik Meinander: »Finland – en nation växer fram«
Utdelning av Cliopriset, Stig Ramels pris och priset Årets historielärare.
Musikinslag.
ADRESS: Riddaregatan 1 (Ritarkatu 1), ca 10 minuters promenad från Hotel Scandic Grand Marina.

13.00-14.15

 

Lunch
Lunch serveras på Tapahtumatalo Bank
ADRESS: Unionsgatan 20 (Unioninkatu 20), ca 10 minuters promenad från Riddarhuset.

14.15-15.15

 

Parallella seminarier

F1

 

FÄSTNINGSBYGGET SOM FÖRÄNDRADE SVERIGE
Efter hattarnas krig inledde den svenska kronan i slutet på 1740-talet fästningsbyggen i Finland, bl.a. på öarna utanför Helsingfors. Sjöfästningen Sveaborg kom på många sätt att påverka sin omgivning, främst ekonomiskt men även socialt. Tack vare fästningsbygget gjorde sig många personer extra förtjänster genom att sälja byggnadsmaterial, men även mat, alkohol och konsumtionsvaror. Fästningsbygget förde också många nya människor till Helsingfors, en del slog sig ner för gott medan andra snart drog vidare. Även om fästningen faktiskt aldrig blev helt färdig och dess militära betydelse kan diskuteras, är det klart att Helsingfors framtid i grunden förändrades tack vare den. Föreläsare är Sofia Gustafsson, fil.dr och forskare i historia vid Handelshögskolan i Stockholm och Helsingfors universitet.
MODERATOR: Arkivarie Markus Maijala, Riksarkivet
LOKAL: Riddarhussalen

F2

 

ATT UNDERVISA OM FINLANDS OCH SVERIGES HISTORIA
Ett samtal mellan finska och svenska historielärare om förutsättningarna för historieundervisning och hur svensk-finsk historia behandlas i undervisningen i våra båda länder. Det handlar både om Finlands närvaro i svensk historieundervisning, Sveriges närvaro i finsk historieundervisning, och om undervisningen om specifika historiska ämnen i krig och fred. I samtalet, som leds av David Ludvigsson, ordförande i Historielärarnas förening i Sverige, deltar Vesa Ryhänen, högstadielärare och biträdande rektor på Lintumetsän koulu i Esbo, Niklas Andersson, gymnasielärare från Mattliden gymnasium i Esbo, Marcelle Thoursie, grundskolelärare på Lilla Akademien i Stockholm och Ina Nyfelt, gymnasielärare på Agneberg, Uddevalla gymnasieskola.
ARRANGÖR: Historielärarnas Förening
MODERATOR: Torbjörn Nilsson
LOKAL: Svenska Litteratursällskapets auditorium

F3

 

ALFRED NOBEL OCH VÄGEN TILL PRISERNA
Med sina priser skapade Alfred Nobel Sveriges mest kända internationella varumärke. Men få vet vem han själv var och vad som drev honom till det. Författaren Ingrid Carlberg, prisbelönt för sin biografi över Raoul Wallenberg, har grävt i arkiv i flera länder, hittat många nya originaldokument och skrivit den första samlade berättelsen någonsin om bakgrunden till Nobelpriset. Hon har följt i Alfreds spår från de fattiga småbarnsåren i Stockholm genom det dramatiska 1800-talets Europa, till slaganfallet i San Remo 10 december 1896. Hon har följt honom genom familjebråk och kärlekssorger, katastrofer, framgångar och svek. Vilka livserfarenheter drev Alfred Nobel att skänka sin förmögenhet till den framtida forskningen? Vad var det för verklighet han ville påverka med sitt överraskande testamente?
MODERATOR: Lars-Erik Hansen
LOKAL: Finska Litteratursällskapet, Juhlasali

F4

 

DIGITALA NEDSLAG I DEN FINLANDSSVENSKA PRESSHISTORIEN
Det finska Nationalbiblioteket i Helsingfors har digitaliserat tidningar och tidskrifter som publicerats i Finland mellan 1771 och 1929. Under de femtio år som följde efter att den första tidningen i Åbo började utges 1771 gjordes endast ett försök att ge ut en finskspråkig tidning, och den lades dessutom ner efter första året. År 1870 fanns lika många finskspråkiga och svenskspråkiga tidningar, och därefter började de finska öka mer i antal. Docent Henrika Zilliacus-Tikkanen, universitetslektor i journalistik vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, har forskat i bland annat de tidiga kvinnliga journalisternas spår i pressen. Hon kommer här att visa på det rika pressmaterial på svenska som finns tillgängligt på nätet.
ARRANGÖR: Svensk Mediehistorisk Förening
MODERATOR: Kristina Lundgren, sekreterare i Svensk Mediehistorisk Förening
LOKAL: Häroldsrummet, Riddarhuset

15.15-15.45

 

Kaffe serveras för alla i Riddarhuset

15.45-16.45

 

Parallella seminarier

F5

 

KORSTÅGEN I FINLANDS HISTORIA – MYT ELLER VERKLIGHET
Frågan om när och hur det område som vi idag kallar Finland blev en del av det svenska riket väcker fortfarande intresse och diskussion. Frågan är hur forskningen har sett på korstågen och den efterkommande utvecklingen mot ett gemensamt rike i vilket Finland var en fullt integrerad del. Erövrades och kristnades Österlandets befolkning med svärdet? Eller handlade det om en mer fredlig process av integration? Diskussionen har många gånger påverkats av nationella idéer eller språkliga preferenser. Föreläsare är professor Martin Hårdstedt, Umeå universitet, som på Svenska Litteratursällskapets uppdrag skriver en bok om den svenska historien i Finland.
MODERATOR: Bitr. professor David Ludvigsson, ordförande i HLF
LOKAL: Riddarhussalen

F6

 

FORSKNINGSFRONTEN FLYTTAR FRAM (1)
Doktorand Jenny Gustafsson, Södertörns högskola. Drömmen om en gränslös fred. Medborgarskapstanken i Världsmedborgarrörelsen, 1948–1968.
Doktorand Daniel Andersson, Umeå universitet. Språngbrädor och parenteser: Framställningar av frihetstiden och Gustav III:s regeringstid i historiekultur 1870–2000.
Doktorand Mersija Fetibegovic, Umeå universitet. De sista jugoslaverna? En avhandlingsstudie om konstruktion, införlivning och reproduktion av ett gammalt kulturarv.
Bokförläggare Torgny Wadensjö presenterar antologin Kvinnans plats i historien.
MODERATOR: Hans Albin Larsson
LOKAL: Häroldsrummet, Riddarhuset

F7

 

PIGA, TVÄTTERSKA, KOKERSKA – KVINNORS ARBETE I 1700-TALETS GENREMÅLNINGAR
Tjänstefolk och arbetande kvinnor var ett vanligt tema i genremåleri under 1700-talet. Konstnärer som Jean-Baptiste-Siméon Chardin och Jean-Baptiste Greuze i Frankrike eller Pehr Hilleström i Sverige avbildade interiörer med kvinnor i deras vardagliga sysslor i välbärgade hem. Samlare och konstälskare hängde dessa vardagsvyer på väggarna i sina hem. Hur kan historiker tolka genremåleri som källa till kvinnors arbete och hurdan bild av arbete kan konst ge oss? Föreläsare är Johanna Ilmakunnas, biträdande professor i nordisk historia vid Åbo Akademi.
MODERATOR: Åsa Karlsson
LOKAL: Svenska Litteratursällskapets auditorium

F8

 

DEN BESVÄRLIGA ELIN WÄGNER
Elin Wägner är en av Sveriges viktigaste 1900-talsförfattare, men trots berömmelsen finns många okända sidor av henne. Hon tog upp ödesfrågor som sexuella trakasserier, social rättvisa och hot mot miljön långt innan de var moderna, stred för rösträtt, fred och fri kärlek. Hon utmanade sin samtid – och provocerar ännu, inte minst för sin särartsfeminism. Men Wägner krävde både lika rättigheter för kvinnorna och skyldigheter av dem, just för att de var kvinnor. Rösträtten var inget självändamål, med den skulle kvinnorna äntligen förändra världen. Hon stod långt ifrån vår tids egotrippade kvinnosak. Likaså är hennes varma religiösa tro svår att hantera för många. Men utan den hade hon inte stått ut. Om denna besvärliga radikalpacifist och moralist, som kräver att vi tar ansvar – för freden och framtiden – berättar författaren och journalisten Ulrika Knutson, aktuell med en biografi över Elin Wägner.
MODERATOR: Lena Amurén
LOKAL: Finska Litteratursällskapet, Juhlasali

17.00-18.00

 

Parallella seminarier

F9

 

BESIKTNINGSKVINNOR I ÅBO OCH DERAS UPPEHÄLLE UNDER 1830- OCH 1840-TALEN
I oktober 1838 inleddes i Åbo obligatoriska syfilisundersökningar eller -besiktningar av »stadens liderliga kvinnor« på stadens poliskammare. Medicinalstyrelsen hade i april det året utfärdat en order enligt vilken »omoraliska kvinnor« borde inspekteras för att förebygga syfilissmitta. Besiktningarna i Åbo var de första i Finland, och totalt undersöktes 164 kvinnor under åren 1838–1848. Kirsi Vainio-Korhonen, professor i Finlands historia vid Åbo universitet med inriktning på 1700- och 1800-talshistoria samt kvinnohistoria, berättar här om sexarbetare i början av 1800-talet och beskriver deras levnadsbanor från barndomen till ålderdomen med Åbo som »case study«. Hon lyfter fram de vanlottades förflutna och försöker rekonstruera de icke skrivkunnigas röst genom polis- och rättsmyndigheternas handlingar.
MODERATOR: Åsa Olovsson
LOKAL: Häroldsrummet, Riddarhuset

F10

 

HISTORIENS VITA FLÄCKAR – RASISMENS RÖTTER I SVERIGE
Sveriges historia har vita fläckar. Sedan andra världskriget har konsekvenserna av rastänkandet blivit uppenbara. Sverige hade varit ett pionjärland för rasbiologin. Som kugge i den transatlantiska slavhandeln och det koloniala projektet användes även här »vetenskap«, folkbildning och skolpropaganda för att föra ut budskapet om den vita rasens överlägsenhet över »vilden«. Journalisten och författaren Maria Ripenberg har gjort en genreöverskridande studie, lättillgänglig för både skolungdom, studenter och allmänt intresserade, innehållande fakta och underlag för diskussion och debatt. Hon bygger helt på forskning och tar upp skeden i svensk historia som den gängse berättelsen ofta undantagit, men som är viktiga för förståelsen av vår samtid och för möjligheterna att komma till rätta med rasismens problem.
ARRANGÖR: Historielärarnas Förening
MODERATOR: Hans Albin Larsson
LOKAL: Finska Litteratursällskapet, Juhlasali

F11

 

DEN GODA VILJANS AMBASSADÖRER – FINSKA KRIGSBARN I SVERIGE UNDER ANDRA VÄRLDSKRIGET
Under andra världskriget sändes cirka 70 000 finska barn till Sverige. Syftet var att, om än under en kortare tid, skydda barnen mot krigshändelserna och göra det möjligt för dem att återhämta sig fysiskt. Skälen till att flytta barnen var dock inte enbart humanitära, det var också ett sätt att kompensera för uteblivet svenskt militärt stöd och motverka den bitterhet mot Sverige som växte fram i Finland under krigsåren på grund av detta. Barnen användes som »brobyggare« för att stärka banden mellan länderna. Oavsett skälet till att sända barnen till Sverige så påverkade detta självklart barnen, men också familjer, vänner och släktingar i båda länderna. Fil.dr Ann Nehlin, verksam vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, föreläser.
MODERATOR: Petter Ljunggren
LOKAL: Riddarhussalen

F12

 

ATT SKRIVA OM HUNGERÅREN
Åren 1867–69 drabbades stora delar av Sverige av svår missväxt och hungersnöd, vars effekter förstärktes av politiskt ointresse för att hjälpa de svältande. Författaren Magnus Västerbro berättar om hur arbetet med hans Augustprisbelönade bok Svälten gick till. Boken skildrar den senaste svåra svältkatastrofen i Sveriges historia men också hungersnöden som fenomen, dess historia och framtid.
MODERATOR: Magnus Bergsten
LOKAL: Svenska Litteratursällskapets auditorium

19.00–20.30

 

Mottagning med mingel och lättare förtäring i Helsingfors stadshus
Vi inbjuds av Helsingfors stad att avsluta fredagen i den ståtliga festsalen i Stadshuset. Byggnaden stod färdig 1833 och var stadens Societetshus ända fram till 1913, då den byggdes om till stadshus. På 1960-talet revs interiören och gavs sitt nuvarande utseende av den modernistiske arkitekten Aarno Emil Ruusuvuori. Kvar från det gamla Societetshuset är ytterväggarna och festsalen.
ADRESS: Norra Esplanaden 11-13 (Pohjoisesplanadi 11-13), egen transport.


     

9.00-10.00

 

Parallella seminarier

L1

 

DE FÖRSTA FINLANDSSVENSKARNA – NÄR, HUR OCH VARIFRÅN?
I fredagens program har de svenska korstågen till Finland diskuterats. Frågan om huruvida de var verkliga eller ej och hur idén om dem påverkat nationella strömningar är värd att begrunda, men intressant är också frågan om vilka de svenska kolonisterna var och varifrån de utvandrade, liksom på vems initiativ. Vilka belägg i dialekter och ortnamn kan man finna för att de kom från Mälardalen, Östergötland eller Hälsingland – eller att de inte gjorde det? Vilka teorier har forskningen laborerat med? Fil.dr Mikael Parkvall, verksam vid institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet och språkspaltsskribent i Svenska Dagbladet, redogör för vilka diskussioner som förts och för de resultat han själv nått fram till.
MODERATOR: Torbjörn Nilsson
LOKAL: Finska Litteratursällskapet, Juhlasali

L2

 

FORSKNINGSFRONTEN FLYTTAS FRAM (2)
Doktorand Joakim Öberg, Högskolan i Jönköping. Samhällskunskap från styrdokument till undervisning: Tjugo lärare ramar in vad som påverkar deras praktik.
Doktorand Pontus Bäckström, Högskolan i Jönköping. Kring nyckelbegrepp i den moderna skolhistorien. Analys av differentieringsfrågan, kamrateffekterna och ramfaktorteorins återkomst.
Professor Sune Åkerman, Karlstad universitet, presenterar sin självbiografi Ensamma eller tillsammans?
Universitetslektor Anders Dybelius, Högskolan i Jönköping, presenterar sin bok Möten med personligheten Karl XII.
MODERATOR: Hans Albin Larsson
LOKAL: Häroldsrummet, Riddarhuset

L3

 

DET MODERNA TRETTIOÅRIGA KRIGET OCH DESS LÄRDOMAR
Föreläsningen tar sin utgångspunkt i det trettioåriga krig som härjade Europa och världen från 1914 till 1945. Dess analytiska perspektiv är tvåfaldigt. Ett riktas mot de utvecklingslinjer och historiska samband som håller samman första världskriget, mellankrigstiden och andra världskriget och motiverar att de förenas i en historisk epok. Det andra perspektivet tar fasta på lärdomar av denna historia, som att ett stort modernt krig sällan kommer ensamt, att ett totalt krig resulterar i totalitära regimer och att diktatorer med vidimerat aggressivt CV inte kan blidkas med eftergifter utan måste stoppas innan de hunnit förverkliga sin politik. Föreläsare är Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet.
MODERATOR: Annika Törnquist
LOKAL: Riddarhussalen

L4

 

MELLAN SNUSK OCH SNYGGHET – RENLIGHET OCH HYGIEN I SEKELSKIFTETS NORDEN
Under senare delen av 1800-talet växte sig den hygieniska rörelsen allt starkare i de nordiska länderna och synen på smuts och renlighet förändrades gradvis. Vid den här tiden ökade de offentliga insatserna för att främja god hygien och hälsa i olika sysslor och samhällsfunktioner. Fil.dr Hanna Lindberg, historiker vid Tammerfors universitet, tar i sitt föredrag torghandeln i Finland runt sekelskiftet 1900 som exempel för aktiviteterna. Torghandeln, som var ett viktigt inslag i det urbaniserade samhället, skapade stor oro med den varierande respekt för hygien och renlighet som fanns hos handlarna. Vi får höra om såväl personliga erfarenheter som om den omgivande offentliga diskussionen torghandeln gav upphov till.
MODERATOR: Lena Milton
LOKAL: Svenska Litteratursällskapets auditorium

10.00-10.30

 

Kaffe serveras för alla i Riddarhuset

10.30-11.30

 

Parallella seminarier

L5

 

PRESIDENTEN PÅ TRONEN – REPUBLIKEN FINLANDS REGERINGSFORM 1919 OCH DET SVENSKA ARVET
Det unga självständiga Finland höll i första världskrigets slutskede på att bli monarki och tysk vasallstat men landade i en republikansk regeringsform med maktdelning och parlamentarism som bärande bjälkar. Föreläsningen belyser hur regeringsformen 1919 kom till i en lång process och uppmärksammar särskilt vilken roll grundlagarna från Gustav III:s tid spelade som »bottenmönster« i beredningsarbetet. I hur hög grad kom en president Kekkonen att disponera över samma maktbefogenheter som en gång i tiden regenten i det gustavianska Sverige som Finland var en del av? Och varför valde man att ge presidenten en så central roll i det politiska livet? Föreläsare är Nils Erik Villstrand, professor emeritus vid Åbo Akademi.
MODERATOR: Dag Klackenberg
LOKAL: Svenska Litteratursällskapets auditorium

L6

 

ERÖVRINGEN AV AMERIKA
Från historieundervisningen har de flesta fått med sig en bild av erövringen av Amerika som är helt igenom negativ. Det här föredraget granskar denna »svarta legend« och frågar vad som egentligen hände och hur det var möjligt att en handfull spanjorer kunde erövra ett så enormt landområde. Nyare forskning framhäver att aztekerna och inkafolket under tiden före spanjorernas ankomst hade erövrat och lagt under sig grannfolk och att de var avskydda av dessa underkuvade folkgrupper. Det är ofta förbisett att olika inhemska folkgrupper samarbetade med spanjorerna mot aztekerna och inkafolket. En annan aspekt som kommer att tas upp är: hur hanterar Spanien och Spanskamerika idag undervisningen om sin gemensamma historia? Föreläsare är Inger Enkvist, professor i spanska, medförfattare till Erövringen av Amerika.
MODERATOR: Bitr. professor David Ludvigsson, ordförande i HLF
LOKAL: Finska Litteratursällskapet, Juhlasali

L7

 

ORDENS KRAFT – POLITISKA EDER I SVERIGE 1520–1718
Under lång tid svor kung och folk i det svenska riket trohetseder till varandra, och utlovade lydnad, skatter och beskydd. Ederna skapade ett band mellan Gud och folket, och grundade den politiska ordningen i en religiös värld. Att de sedan avvecklades har förklarats med ökad sekularisering, byråkratisering och nationalisering – men trots detta tycks ederna idag göra ett återtåg i politiken. Varför? Sari Nauman, fil.dr i historia och mottagare av 2018 års Cliopris, föreläser med utgångspunkt i sin avhandling om politiska eder. Hon argumenterar för att vi har förbisett edernas tillitsskapande roll, och visar hur strävan efter tillit och kontroll har styrt den politiska utvecklingen i det tidigmoderna Sverige.
MODERATOR: Torbjörn Nilsson
LOKAL: Häroldsrummet, Riddarhuset

L8

 

DEN FINLÄNDSKA FÅNGLÄGERKATASTROFEN 1918
Efter det finländska inbördeskriget våren 1918 hade den segrande vita sidan tagit närmare 80 000 röda som fångar och beslöt att hålla dem internerade i rannsakningsläger i tidigare ryska militär-förläggningar tills deras brott och skuld i det röda upproret utretts. Beslutet blev ödesdigert för mer än 13 500 finländare. De omkom av svält och sjukdomar i lägren under de kommande sommarmånaderna, många innan deras sak hunnit tas upp i de nyinrättade statsförbrytelsedomstolarna. Störst var dödligheten i fånglägret Dragsvik utanför Ekenäs, där mer än 3 000 av sammanlagt omkring 10 000 fångar avled och nu ligger i Finlands största massgrav. Historieläraren Sture Lindholm, doktorand vid Åbo Akademi och författare till bland annat Fånglägerhelvetet Dragsvik – massdöden i Ekenäs 1918, föreläser om den kanske värsta humanitära katastrofen i Finlands moderna historia.
MODERATOR: Åsa Olovsson
LOKAL: Riddarhussalen

11.45-12.45

 

Parallella seminarier

L9

 

I NYTT LJUS – ÄNDRAR FORSKNINGEN VÅR SYN PÅ HISTORIEN?
Stockholms blodbad, drottning Kristinas abdikation och förlusten av Finland. Berömda händelser i svensk historia fortsätter att intressera och fascinera. Men tar vi till oss ny forskning eller sprider vi bara de traditionella berättelserna? Bo Eriksson, docent i historia vid Stockholms universitet, är författaren bakom en pågående artikelserie i tidskriften Populär Historia, där han konfronterar klassiska fenomen i svensk historia med den senaste forskningen. På detta seminarium reflekterar han kring ny och äldre forskning, traditionens kraft och vår förmåga till omprövning.
MODERATOR: Jacob Wiberg, ansvarig redaktör för Populär Historia
LOKAL: Finska Litteratursällskapet, Juhlasali

L10

 

SVERIGE VID AVGRUNDEN
Åren 1808–1814 kämpade Sverige för sin överlevnad i tre krig på tre olika fronter: i söder mot Napoleon, i väster mot Danmark och i öster mot Ryssland. Tillsammans diskuterade fienden möjligheten att stycka Sverige längs med Motala ström. Danmark skulle få södra Sverige och Ryssland – som redan ockuperat hela Finland – allt land norröver, Frankrike Svenska Pommern. Våren 1809 gjorde delar av armén uppror och Gustav IV Adolf avsattes. En barnlös gamling, Karl XIII, hyllades som landets nye kung med en dansk prins som tronföljare. Knappt ett år senare avled prinsen under mystiska omständigheter, och hans likfärd utvecklades till en internationell skandal då riksmarskalken Axel von Fersen lynchades på öppen gata. Detta har kallats »den svenska vanärans absoluta botten«. In på scenen trädde då en fullständig joker i leken, Jean-Baptiste Bernadotte – revolutionär, republikan, jakobin, fransk marskalk och prins av Ponte Corvo, sedermera Karl XIV Johan. Författaren och diplomaten Dag Sebastian Ahlander berättar hur »borgarkungen« genom unionen med Norge förvandlade Sverige från öststat till väststat, med blicken vänd mot England, Västerhavet och framtiden.
MODERATOR: Fil.pol.mag. Sten Westerberg
LOKAL: Riddarhussalen

L11

 

TRE TEMAN OM EN HUNDRAÅRIG DEMOKRATI: RÖSTRÄTTSSTRIDEN I PROTOKOLLENS, PERSONERNAS OCH PROPAGANDANS VÄRLD
I denna session, arrangerad av Demokrati100 vid Kungliga biblioteket och Riksdagsförvaltningen, visas och diskuteras hur olika former av källmaterial kan användas för undervisning om demokratins genombrott. Demokrati100 ansvarar för en sajt med artiklar, bilder och offentliga dokument, och Riksdagsförvaltningen har framställt en tidning för skolelever, en webbplats samt ett utställningsmaterial. Sammantaget blir det en bred sammanställning av källor: protokoll från såväl lokala som rikspolitiska organ, uppgifter om rösträttsstridens framträdande personer (såväl anhängare som motståndare) samt foton, teckningar och symboler i tidens propaganda. Efter en kort film, producerad av Demokrati100, och en inledning vidtar djupdykningar i källmaterialet. Medverkande är Torbjörn Nilsson, professor i historia vid Södertörns högskola, Karin Kvist Geverts, fil.dr i historia och utredare vid KB med ansvar för Demokrati100.se, och Joachim Pettersson, skolkommunikatör och legitimerad lärare, Riksdagen.
MODERATOR: Hans Albin Larsson
LOKAL: Svenska Litteratursällskapets auditorium

L12

 

LITTERATURSÄLLSKAPEN I FINLAND
Finska Litteratursällskapet, SKS, (Suomalaisen Kirjallisuuden Seura) är en vetenskaplig organisation, grundad 1831, som har till uppgift att främja det finska språket, litteraturen och folkloristiken. Det var på SKS som den finskspråkiga muntliga kulturen bearbetades till ett skriftspråk och som finskan utvecklades till ett kulturspråk. Föreningen Svenska Litteratursällskapet, SLS, i Finland, grundat 1885 till minne av J. L. Runeberg, verkar för att stödja det svenska språket och den svenska kulturen och litteraturen i Finland. SLS är ledande gällande utgivning av vetenskaplig litteratur på svenska inom humaniora i Finland, likaså en stor finansiär av forskning på området. Under de båda föreläsningsdagarna kommer vi att få bekanta oss med respektive sällskaps lokaler. Men hur började det hela och vad pågår där till vardags? I sessionen medverkar SKS:s generalsekreterare, docent Tuomas Lehtonen, och SLS:s forskningschef, docent Christer Kuvaja, som berättar mer om de båda sällskapens tillkomst och verksamhet.
MODERATOR: Docent Peter Luthersson, Ax:son Johnson-stiftelsen
LOKAL: Häroldsrummet, Riddarhuset

12.45-14.00

 

Lunch serveras på Tapahtumatalo Bank
ADRESS: Unionsgatan 20 (Unioninkatu 20), ca 10 minuters promenad från Riddarhuset.

14.00-15.00

 

Parallella seminarier

L13

 

DET NORDISKA LEJONET OCH HANS RIKE
När Gustav Adolf besteg tronen som tonåring 1611 var Sverige ett splittrat, fattigt land som hotades av många fiender. När kungen stupade i Lützen 1632 lämnade han efter sig en stormakt med en effektiv förvaltning, ett omorganiserat rättssystem, en skrämmande armé och en växande ekonomi, med gruvor, bruk och nya städer. Hur lyckades han göra det trots att han i sitt hjärta var en krigarkonung, engagerad i bekämpandet av katolicismen? Fil.dr Mirkka Lappalainen, lektor vid Helsingfors universitet, föreläser om Gustav II Adolfs strategier och motiv, hans styrkor och svagheter.
MODERATOR: Annika Törnquist
LOKAL: Finska Litteratursällskapet, Juhlasali

L14

 

SVERIGE UNDER ANDRA VÄRLDSKRIGET
Hösten 1939 trodde många att Sverige skulle klara sin neutralitet på samma sätt som under första världskriget. Ransoneringskort delades ut, den illa utrustade svenska armén mobiliserades och riksdagen började förbereda grundlagsändringar för att begränsa tryckfriheten. Men samtidigt som ljusen släcktes i många av Europas städer fortsatte vardagslivet i Sverige. Biograferna gick för fullt, dansorkestrarna spelade, män och kvinnor blev kära och fick barn, författarna skrev böcker och sportaffärerna sålde kälkar och skidor som aldrig förr under den snörika vintern. Skulle Sverige kunna hålla sig utanför världskriget? Borde Sverige göra det? Henrik Berggren, historiker och författare, berättar om det första krigsåret utifrån boken Landet utanför. Sverige och kriget 1939–1940, den första delen i en trilogi om Sverige under andra världskriget.
MODERATOR: Magnus Bergsten
LOKAL: Riddarhussalen

L15

 

DEN FÖRSÅTLIGA PROPAGANDAN I DET DEMOKRATISKA SAMHÄLLET
I slutet av november 1918 träffades representanter för Danmark, Norge och Sverige i Köpenhamn för att i ett hemligt möte överlägga om hur man skulle förhålla sig till »bolsjevikisk propaganda« i de nordiska länderna. Detta var förmodligen första gången som den svenska statsmakten kände sig tvungen att överväga åtgärder riktade mot vad som senare skulle komma att kallas för kommunistisk propagandaverksamhet. Femton år senare skulle även den nazistiska propagandan inkluderas i hotbilden. Under det andra världskriget kom såväl kommunistisk som nazistisk propaganda av många att betraktas som allvarliga hot mot den svenska demokratin och självständigheten. Hur förhöll sig den svenska statsmakten till detta »propagandahot« och på vilka sätt försökte den att med bibehållen yttrandefrihet motverka vad som bedömdes vara samhällsfarlig propagandaverksamhet? Fil.dr Oscar Österberg, historiker och verksam vid Forum för levande historia, föreläser om detta med särskild fokus på lagstiftningsarbetet.
ARRANGÖR: Forum för levande historia
MODERATOR: Torbjörn Nilsson
LOKAL: Häroldsrummet, Riddarhuset

L16

 

MIGRATIONEN MELLAN FINLAND OCH SVERIGE
Människor, information och varor har rört sig mellan Finland och Sverige i århundraden och bundit ihop länderna. På 1960- och 1970-talen flyttade hundratusentals finländare till Sverige på jakt efter jobb och högre levnadsstandard. Detta har i synnerhet påverkat den svenskspråkiga befolkningen i Finland, som under efterkrigstiden krympte från 350 000 till 300 000 personer på tjugo år. Utflyttningen fortsätter och stundtals har man velat tala om hjärnflykt. Men bland finlandssvenskarna kan den också uppfattas som intern flyttning inom »samma« kulturområde. Kultur- och nationsgränser sammanfaller inte alltid och ibland kan de senare vara enklare att korsa än de förra. Men migrationsmönstren har ändrat karaktär: flyttarna har en mer varierad bakgrund och skälen för att flytta är mer komplexa. På vilket sätt har mönstren förändrats? Vilka var drivkrafterna bakom flytten då och vilka är de nu? Föreläsare är fil.mag. Kaisa Kepsu, samhällsanalytiker på tankesmedjan Magma i Helsingfors.
MODERATOR: Torgny Wadensjö
LOKAL: Svenska Litteratursällskapets auditorium

15.15-16.15

 

Parallella seminarier

L17

 

PLUNDRING, FÖRSTÖRELSE OCH VÅLD – DEN RYSKA ARMÉNS FRAMFART I FINLAND 1713–21
Den ryska armén gjorde sig skyldig till plundringar, härjningar, misshandel, mord och bortrövande av civilpersoner i Finland under den s.k. stora ofreden 1713–21. Hur omfattande och demolerande var den ryska framfarten, och ser man några skillnader mellan olika områden? Vad var orsakerna till att ryssarna drog härjande fram? Detta är några frågor som besvaras i föredraget. De flesta härjningar och våldsdåd inträffade under åren 1713–15 och framför allt Österbotten blev illa utsatt eftersom ryssarna här idkade den brända jordens taktik. Truppernas härjningar koncentrerade sig nästan uteslutande till den västra halvan av Finland under dessa år. Från och med hösten 1715, då ockupationen av Finland var fullbordad, upphörde de ryska plundringarna och härjningarna så gott som helt och hållet på alla andra orter, förutom i de norra delarna av Österbotten samt i Kajanaland. Föredraget hålls av docent Christer Kuvaja, forskningschef vid Svenska Litteratursällskapet.
MODERATOR: Dag Klackenberg
LOKAL: Riddarhussalen

L18

 

NÄR SVERIGES BLIVANDE DROTTNING SKURADE GOLV
Då Louise Mountbatten år 1923 presenterades för allmänheten lyfte man gärna fram hur hon under sin tid som sjuksköterska gjorde även »grovgörat« på fältsjukhuset. Sveriges blivande drottning var plikttrogen, enkel och ville göra nytta men kunde när så krävdes uppträda både kungligt och värdigt. Liknande egenskaper såg man gärna även hos Louises företrädare. Om man betraktar drottningrollen ur ett brett tidsperspektiv, från 1500-talet fram till idag, framträder ett intressant mönster av krav och förväntningar på den ideala drottningen i hennes roll som maka, mor och husmor men också som representativ och politisk partner till kungen. Vilka uttryck har dessa tagit och vad säger det om drottningens roll och funktion idag? Karin Tegenborg Falkdalen, fil.dr i idéhistoria och författare till bl. a. Vasadöttrarna och Vasadrottningen föreläser.
MODERATOR: Lena Amurén
LOKAL: Svenska Litteratursällskapets auditorium

L19

 

I RIKETS TJÄNST
Hur var det senmedeltida svenska riket militärt organiserat och hur förändrades samhällets militära institutioner under perioden 1450–1550? Fil.dr Martin Neuding Skoog, verksam vid Försvarshögskolan, presenterar en ny bild av periodens militära och politiska förändringar. Århundradet i fråga karakteriserades av återkommande militära kriser som tvingade fram nya lösningar på rikets försvarspolitiska problematik. I fokus står sambandet mellan krig och statsbildning, samt det skifte som under perioden skedde från ett militärpolitiskt system till ett annat. Hur fungerade krigsorganisationen i ett samhälle med svag statsmakt, och vilka politiska konsekvenser fick Gustav Vasas centralisering av de militära institutionerna? Hur var bondeuppbåden, städernas kårer samt biskoparnas och det världsliga frälsets militära hierarkier organiserade? Viktiga faktorer var regenternas egna följen, värvningarna av legosoldater i Östersjöområdet och framväxten av en kunglig armé under Gustav Vasas tid.
MODERATOR: Åsa Karlsson
LOKAL: Häroldsrummet, Riddarhuset

L20

 

FINSK MODERNISM I ARKITEKTUREN – GEMENSAMMA DRAG OCH SÄRDRAG
Föredraget handlar om det tidiga 1900-talets sökande efter nationella motiv, 1920-talets nordiska klassicism och funktionalismen som anammades relativt sent i Finland. Typiskt för de tidiga årtiondena var de nära förbindelserna till det nordiska, särskilt till Sverige. Efterkrigstiden betydde intensiv återuppbyggnad och att svenska, ibland danska förorter för en tid blev förebilder. Under 1950-talet inföll en framgångstid för Alvar Aalto, som då ritade flera av sina stora verk. Typiskt för 1960-och 70-talens byggande var det stora intresset för betong och rationalism, medan den unga generationen avvek från Aalto och intresserade sig för le Corbusier, Mies van der Rohe och japansk arkitektur. Estetisk minimalism har länge varit ett särdrag i finsk arkitektur medan den senaste tiden visar stort intresse för trä och internationella influenser, och ibland vildare »wow«-former. Föreläsare är Aino Niskanen, professor em. i arkitekturhistoria vid HUT/Aalto-universitetet i Esbo och förutom andra uppdrag styrelseledamot i Association Alvar Aalto en France.
MODERATOR: Lena Milton
LOKAL: Finska Litteratursällskapet, Juhlasali

16.15-16.45

 

Kaffe serveras för alla i Riddarhuset

16.45-17.45

 

Parallella seminarier

L21

 

SPRÅKFRÅGAN I FINLAND
Sessionen inleds av fil.dr Jennica Thylin-Klaus, Svenska Litteratursällskapets utgivningschef, som talar under rubriken TIDIG SVENSK SPRÅKVÅRD I FINLAND. 1917 kom Hugo Bergroths bok Finlandssvenska som fick ett mycket stort inflytande på den finlandssvenska språkvården. Bergroth var emellertid långt ifrån den förste att fästa uppmärksamhet vid svenskan i Finland. Föredraget behandlar den tidiga diskussionen, från 1860-talet fram till självständigheten, med särskilt fokus på hur debatten kan förstås i ett idéhistoriskt sammanhang, mot bakgrund av de nationella rörelsernas framväxt och hur den färgades av de utmaningar som det svenska språket i Finland ställdes inför i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. I föreläsningens andra del, FINLANDSSVENSK SPRÅKVÅRD UNDER DE SENASTE HUNDRA ÅREN, berättar fil.dr Charlotta af Hällström-Reijonen, avdelningsföreståndare på Institutet för de inhemska språken i Helsingfors, hur språkvårdens syn på språk och normering har utvecklats sedan tidigt 1900-tal. Hon tar avstamp i Bergroths banbrytande språkriktighetsbok. Hur tänkte man förr, hur tänker man nu, och vad är lika? Vems språk ska vårdas, ska talspråket vårdas? Och hur är det med finlandismerna, de för finlandssvenskan typiska språkliga särdragen?
MODERATOR: Torgny Wadensjö
LOKAL: Svenska Litteratursällskapets auditorium

L22

 

FINLAND OCH SOVJET 1989–1991
De finsk-sovjetiska förhållandena förbättrades under Gorbatjov. Jättens andedräkt var inte längre som den varit sedan 1944. Men när det på hösten 1989 blev klart att den östra grannen inte kunde styra processen mötte Finland nya problem: hur mycket kunde man stödja Estland, ryska reformvänliga krafter, ingermanlandsfinnar och kareler utan att provocera Moskva? När skulle tiden bli den rätta att försöka ändra Finlands egen ställning? Sovjet var svagare men ännu starkt. Föreläsningen bygger på ny forskning och studier i utrikesministeriets, president Koivistos och skyddspolisens arkiv. Föreläsare är Kimmo Rentola, professor i politisk historia vid Helsingfors universitet.
MODERATOR: Lars-Erik Hansen
LOKAL: Finska Litteratursällskapet, Juhlasali

L23

 

DEN KOSMISKA MÄNNISKAN
Det tidigmoderna Europa (ca 1500–1800) genomgick stora intellektuella förändringar som för alltid kom att omforma synen på världen och universum. Som en konsekvens blev religiösa dogmer utmanade och gamla maktordningar störtades. Samtidigt var många av de mest revolutionerande idéerna djupt rotade i äldre föreställningar om ett kosmos styrt av magiska och övernaturliga samband. Inflytandet av dessa idéer på renässans- och upplysningsmänniskan har sällan tilldragit sig historikernas intresse. Hur såg då dessa föreställningar ut? Vilket avtryck gjorde de i vetenskap och politik? Varför har de blivit bortglömda? Och vilka spår finns kvar i vår egen tid? Oskar Sjöström, doktorand i historia och adjunkt vid Försvarshögskolan, föreläser.
MODERATOR: Petter Ljunggren
LOKAL: Häroldsrummet, Riddarhuset

L24

 

INGERMANLAND
Den svenska provinsen Ingermanland var under slutet av 1600-talet ett »vilda östern« för stormaktsväldet – ett gudsförgätet »Sveriges Sibirien«. På 1680-talet förändrades politiken då den svenska centralmakten försökte öka kontrollen i Ingermanland, förbättra dess ekonomi och militära beredskap. Men både bönderna och adeln protesterade och perioden blev mycket orolig. Provinspolitiken anknöt till den statsbildningsprocess som vid tiden pågick i Sverige och i hela Europa, men kunde befolkningen i Ingermanland påverka denna utveckling? Blev det en integrerad del av Sverige innan stora nordiska kriget bröt ut? På 1700-talet hamnade Ingermanland under ryskt styre, vilket innebar en betydande rysk inflyttning. Efter första världskriget och ryska revolutionen utsattes ingermanländare för tvångskollektivisering och många flydde till Finland, och under framför allt 1930-talet deporterades ett stort antal till olika platser i Sovjet. Under andra världskriget var Ingermanland krigsskådeplats, och i de stora folkomflyttningar som därefter ägde rum spreds ingermanländarna mer eller mindre långt. Om detta land, som en gång var voternas och ingrernas och som idag inte längre finns, föreläser fil.dr Kasper Kepsu, Helsingfors universitet, specialist på Ingermanland under den svenska tiden.
MODERATOR: Fil.dr Henrik Klackenberg, Riksarkivet
LOKAL: Riddarhussalen

19.00

 

Middag på Hotel Scandic Grand Marina
Lördagens middag är ett tillval och ingår alltså inte i konferensavgiften.
En välsmakande buffet med 2 glas vin och kaffe serveras.
LOKAL: Fennia II, lokalen ligger tvärs över gatan från hotellet.

     
   

Utflykter

9.30-
11.30

 

S1 VANDRING GENOM »NORDENS VITA STAD«
Helsingfors, grundat av Gustav Vasa, blev 1812 huvudstad i storfurstendömet Finland. Efter en brand kort dessförinnan, byggdes nu en representativ stad upp, präglad av monumentala byggnader i elegant, nyklassisk stil. Idag finns stora inslag också av inte minst funktionalistisk och modernistisk arkitektur. Följ med och upptäck Helsingfors historiska centrum! Vi passerar Skatuddens vackra jugendkvarter från tidigt 1900-tal, det livliga Salutorget med bland annat landets äldsta saluhall, den lummiga Esplanaden samt givetvis det storslagna Senatstorget. Promenaden kommer eventuellt att inkludera ett besök på svenska ambassaden, till det yttre en liten kopia av Stockholms slott och med en intressant historia.
Samling i lobbyn på Scandic Grand Marina.
Pris: 170 kr Två grupper, max 30 personer/grupp.

11.00-
12.30

 

S2 BESÖK HOS MARSKALKEN
Gustaf Mannerheim, friherre, officer och president och den ende som innehaft titeln marskalk av Finland, är en av landets mest kända personer – kanske den allra mest kända. Hans insatser under framför allt vinterkriget och fortsättningskriget har gjort honom nära nog mytisk. Villan i Brunnsparken, museum sedan hans död, var 1924–51 Mannerheims hem, möblerat och planerat i detalj av honom själv. Frånsett några få rum är inredningen den ursprungliga, med bibliotek, jakttroféer, släktporträtt och en unik samling av ordnar. Till och med den specialbyggda sängen står kvar.
Samling vid Mannerheim-museet, Kalliolinnavägen 14 (Kalliolinnantie 14). OBS ca 30 minuters promenad från Scandic Grand Marina.
Pris: 150 kr Två grupper, max 20 personer/grupp.

9.15-
15.00

 

S3 SVEABORG
»Eftervärd, stå här på egen botn, och lita icke på främmande hielp.« Så lyder en av inskriptionerna vid ingången till Sveaborg, fästningen på öarna vid inloppet till Helsingfors, som började byggas 1748 under Augustin Ehrensvärds ledning och som har kallats Nordens Gibraltar. Detta var det svenska rikets största byggnadsföretag och kom att bli en av de största sjöfästningarna i världen. Den fungerade som bas för den svenska skärgårdsflottan, blev efter rikets delning en rysk garnison och användes under inbördeskriget som fångläger för finska rödgardister. Samfundet Ehrensvärds erfarna guider leder oss genom seklerna i denna Finlands kanske största sevärdhet. Här finns restauranger – vi äter lunch i en av dem – och inte mindre än sex museer. Sedan 1991 står Sveaborg på Unescos världsarvslista men är också bas för sjöofficersutbildningen och hem för 800 invånare.
Samling på Salutorgets östra kaj, hemfärd med valfri färja från Sveaborg efter kl 14.
Pris: 595 kr Tre grupper, max 35 personer/grupp.

8.30-
15.45

 

S4 KULTURSTADEN BORGÅ
Borgå, som växte fram ur en tidig handelsplats och som fick sitt namn efter ån och borgen på platsen, är Finlands näst äldsta stad. Vårt besök inleds med en promenad till den medeltida borgbacken och fortsätter till de historiska byggnaderna där Borgå lantdag hölls 1809, då tsar Alexander I lade grunden till Finlands autonomi. Under 1800-talet fick Borgå betydelse som kulturcentrum tack vare sitt gymnasium och det bibliotek som grundats 1723 i anslutning till detta, och inte minst för att Johan Ludvig Runeberg levde där under halva sitt liv. Efter lunch besöker vi nationalskaldens hem, museum sedan kort efter hans död, och gymnasiets bibliotek, Finlands äldsta offentliga bibliotek. Guide på utflykten är fil.dr Julia Dahlberg, ordförande i Historiska föreningen i Finland.
Buss avgår från Scandic Grand Marina, avslutas i tid för hemresa vid flygplatsen resp. färjterminalen.
Pris: 765 kr Max 50 personer.

8.15-
15.45

 

S5 I KRIGENS FOTSPÅR I SVENSKA VÄSTNYLAND
Denna utfärd går till de svenskspråkiga trakterna i västra Nyland och har betoning på händelser i anslutning till Finlands dramatiska krigshistoria. Vi inleder med ett besök i Dragsvik, det forna fånglägret efter inbördeskriget 1918 vilket resulterade i Finlands största massgrav med drygt 3 000 dödsoffer. Historikern Sture Lindholm, författare till flera prisbelönta böcker och premierad med Svenska folkskolans vänners stora folkbildarpris, berättar om fånglägrets skakande historia och om den traumatiska bearbetningen av händelserna efteråt. Idag utgör området bas för Nylands brigad, Finlands enda svenskspråkiga truppförband. Efter lunch och en kort rundtur i den charmiga småstaden Ekenäs, grundad av Gustav Vasa 1546, fortsätter vi till Frontmuseet i Lappvik, beläget på gränsen till den sovjetiska marinbasen på Hangöudd efter vinterkriget. Vi får höra historien om kriget på Hangöfronten 1941, där också många svenska frivilliga deltog.
Buss avgår från Scandic Grand Marina, avslutas i tid för hemresa vid flygplatsen resp. färjterminalen.
Pris: 765 kr Max 50 personer.