DE SVENSKA HISTORIEDAGARNA I NORRKÖPING 2014
SVERIGES MANCHESTER
Historia vid Strömmen
De Svenska Historiedagarnas konferens i Norrköping den 3–5 oktober 2014
Ladda ned programmet i PDF-format
Invigningen och lördagens plenarföreläsning ägde rum i Pingstkyrkans lokal Renströmmen, Drottninggatan 1. Alla övriga seminarier ägde rum på Campus Norrköping, Kåkenhus, Bredgatan 33
| Fredag 3 oktober | ||
| 11.00-12.00 | Invigning i Renströmmen Välkomstord av Historiedagarnas ordförande. Christer Knuthammar, historiker och f.v. universitetsråd och tidigt engagerad i Linköpings universitets utvidgning, berättar om Campus Norrköpings tillkomst och om historien bakom dess huvudbyggnad Kåkenhus. Utdelning av Cliopriset, Stig Ramels pris och priset Årets historielärare. |
|
| 12.00–12.45 | Plenarföreläsning: Livets egen runsten - Moa Martinson i det litterära 30-talet Professor Ebba Witt-Brattström, Helsingfors universitet, inleder Historiedagarna med en föreläsning om Norrköpings mest kända dotter. Moa Martinson föddes som oäkta barn, blev piga, kallskänka, flerbarnsmor, politisk aktivist – och en av Sveriges stora proletärförfattare. Som den enda kvinnan bland dessa tillförde hon nya perspektiv och blev vida läst, men hamnade senare i skymundan och hör fortfarande till de minst studerade författarna. Ebba Witt-Brattström lyfter fram henne som en nydanande modernist. |
|
Lunch i Pingstkyrkans lokaler |
||
Parallella seminarier |
||
| Det medeltida och tidigmoderna Norrköping – ett arkeologiskt perspektiv Norrköpings äldsta historia har arkeologiskt sett varit svårfångad men de senaste årens forskning har bidragit till helt ny kunskap om såväl den lilla medeltida staden, som den tidigmoderna storstaden. Genom ett nytt forskningsläge för den äldsta urbaniseringen och med nya metoder och analyser, kan stadens historia berättas på ett nytt sätt. Karin Lindeblad, fil.lic. i medeltidsarkeologi och arkeolog vid Riksantikvarieämbetet i Linköping, kommer bland annat att berätta om stadsbornas tidigare okända, och mycket omfattande, trädgårdsodlingar. |
||
| Spöken, varietéstjärnor och järtecken – Linköpings universitet presenterar forskning OBS! Ny tid Vid Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK) vid Linköpings universitet bedrivs bred kulturhistorisk forskning och utbildning. Här förenas historiker, kommunforskare |
||
F3 |
Den nya världen och Sverige Redan under 1600-talet var Sverige, tillsammans med England, Nederländerna och Frankrike, en europeisk kolonialmakt som gjorde anspråk på territorium i Nordamerika. Senare, på 1800-talet och det tidiga 1900-talet, utvandrade mer än en miljon svenskar till Amerika i vad som var världshistoriens största folkförflyttning. Emigrationen var en av de avgörande händelserna i Sveriges historia. Utvandrarna var med och formade Amerika och Amerika förändrade invandrarna. Föreläsare är journalisten Lennart Pehrson, som i många år skrivit om amerikansk politik och ekonomi för svenska tidningar, och som arbetar med en trilogi om utvandringen. |
|
| När teori ska bli verklighet – hur anpassa historieundervisningen till villkoren? Historieundervisningen ska leva upp till höga ambitioner men undervisningstiden är knapp. Vad blir det i praktiken av antiken och medeltiden? Hur belyser man orsak och verkan kring historisk förändring? Vad ska vi prioritera? I seminariet diskuterar gymnasielärarna Frida Hammarbäck och Leif Carmhagen, Norrköping, och Ina Nyfelt, Uddevalla, hur man kan försöka lösa dilemmat och leva upp till kursplanens krav. |
||
| Norrköpings gatunamn Peter Kristensson, journalist och redaktör för Nättidningen Svensk Historia, berättar här om sin kommande bok om gatunamnen i Norrköpings kommun. Staden fick officiella gatunamn inför riksdagen 1769 och var den tredje i Sverige som införde gatuskyltar på husen. I namnen bevaras historien kring många personer, platser och företeelser ur Norrköpings historia. |
||
Parallella seminarier |
||
F6 |
Var De Geer industrialiseringens fader i Sverige? I början av 1600-talet inledde den holländske affärsmannen Louis De Geer samarbete med den svenska kronan, vilket var första steget i en utveckling som ledde till att han i historieskrivningen tilldelats epitetet ”den svenska industrins fader”. I Norrköping, där han också bosatte sig, lade De Geer grunden till en lång rad verksamheter som inbegrep vapentillverkning, mässingsbruk, skeppsbygge med mera. Som dominerande aktör inom svensk järnhantering blev De Geer oerhört betydelsefull för det stormaktstida Sverige och för Norrköpings tidiga industriverksamhet var hans insatser grundläggande. Men det fanns fler än De Geer som hade betydelse för utvecklingen. Föreläsare är Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och författare till en rad böcker inom ämnet. |
|
F7 |
Mörk och ljus historia – om att värdera det förflutna Under senare år har svensk 1900-talshistoria omvärderats på flera punkter. Alliansfriheten betecknas numera ofta som dubbelmoralisk, agerandet under andra världskriget ifrågasätts och folkhemsepokens ”mörka sidor” lyfts fram i debattböcker och populärhistoria. Fenomenet känns igen från en rad länder där politiskt tillsatta kommissioner fått i uppgift att utreda övergrepp och missförhållanden i det nära förflutna. Är den kritiska hållningen till svenskt 1900-tal en rimlig nyansering av historieskrivningen, eller lurar här nya förenklingar? Mattias Tydén, docent i historia vid Stockholms universitet, har bland annat forskat om svensk rashygien och steriliseringspolitik och Sveriges agerande under andra världskriget. |
|
F8 |
Rysslands ekonomi i historiskt perspektiv Dagens Ryssland kan enbart förstås med hänsyn till landets historia. Det kan förvisso sägas om alla länder, men gör det inte mindre sant. Vad som i ett europeiskt eller globalt perspektiv gör Ryssland unikt är landets erfarenhet, som format dess institutioner, samhälle och kultur. Fil.dr Martin Kragh, forskare vid Centrum för Rysslandsstudier, ger en vision av Rysslands ekonomiska utveckling sedan kejsar Alexander II till idag. Fokus i presentationen ligger på dessa 150 år – en tid då Rysslands invånare genomlevde revolutioner och krig, men också industrialisering, urbanisering och stora reformer. |
|
F9 |
Vad är antiziganism? Om romer och resande i den svenska historien Bland romer är arbetslöshets- och ohälsotalen höga, bostadsstandarden ofta låg och få studenter på universitet och högskola har romsk bakgrund. Romska barn är överrepresenterade bland de elever som inte fullföljer grundskoleutbildningen. Dagens situation är en förlängning av en historia, där lagstiftning och majoritetssamhällets attityder lett till diskriminering och utanförskap. Under århundraden har negativa och exotiserande stereotyper befästs. Vilken roll har forskare, politiker, präster och tjänstemän spelat? Vilka har konsekvenserna varit för svenska romer och resande? Skånepolisens uppmärksammade registrering av romer understryker den utsatta situation som många romer lever med redan från födseln. Föreläsare är fil.dr Jan Selling, forskare vid Hugo Valentin-centret, Uppsala universitet, och författare till boken Svensk antiziganism. Fördomens kontinuitet och förändringens förutsättningar. |
|
| F10 | Forskningsfronten flyttas fram (1) OBS! Ny tid Beijer-stipendiaterna, doktorander från historiska institutioner vid olika universitet och högskolor, presenterar sina pågående avhandlingsprojekt.. |
|
| Kaffe | ||
Parallella seminarier |
||
F11 |
Fattigvård och filantropi i fabriksstaden Norrköping Norrköping var under 1800-talet en viktig textilarbetarstad med en stor andel kvinnlig arbetskraft. Detta präglade stadens fattigvårdande inrättningar. Föreläsningen kommer att handla om hur borgerligheten i Norrköping såg på, och hur den genom fattigvård och filantropi hanterade de sociala problem som fanns inom staden under senare delen av seklet. Föreläsare är Birgitta Plymoth, fil.dr i historia och lektor vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier vid Linköpings universitet. |
|
F12 |
Skuld och bearbetning i efterkrigstidens Tyskland Nazismen och andra världskriget präglade efterkrigstidens tyska stater i grunden. Debatten om förövarnas skuld, historiens börda och nationens identitet tog sig emellertid olika uttryck och speglade samhällets förvandling. I denna föreläsning ger Johan Östling, docent i historia vid Lunds universitet och ordförande i Clioprisets jury, en exposé över den tyska efterkrigstidens bearbetning, från krigsslutet till det tidiga 2000-talet. |
|
F13 |
Levande lektion Årets historielärare i Malmö 2013 var Martin Martinez y Rique, som mottog utmärkelsen för att han genom entusiasm och engagerande undervisning bidragit till att öka intresset för historia bland både elever och kolleger på det yrkesgymnasium som är hans arbetsplats. Hur gör en lärare som lyckas väcka såväl nyfikenhet som förmåga till reflektion och källkritiskt tänkande, till och med hos elever som inte valt program på grund av utan snarare trots historieämnet? Martin Martinez kommer att utforma seminariet som en riktig lektion, med en grupp elever från en gymnasieskola i Norrköping som agerar skolklass. |
|
F14 |
Den allmänna näringsfriheten 150 år Under drygt två årtionden under artonhundratalets mitt genomgick vårt land en rad genomgripande reformer på skilda områden. Med dem lades grunden för det moderna Sverige och den närmast ofattbart snabba ökning i levnadsstandard som omfattade inte bara en smal elit, utan hela samhället. Ett avgörande moment i den processen blev införandet av den allmänna näringsfriheten 1864. 2014 blir det 150 år sedan förordningen trädde i kraft. Lena Andersson-Skog och Lars Magnusson, professorer i ekonomisk historia vid Umeå respektive Uppsala universitet, ger långsiktiga perspektiv på sammanhangen och krafterna i historien, förr och nu. |
|
| F15 | Vad pågår i Campus Norrköpings forskarvärld? Tema Kultur och samhälle (Tema Q) intresserar sig för kulturens roll, funktion och betydelse i det moderna samhället, i samtiden såväl som i det förflutna. Här bedrivs en problemorienterad och tvärvetenskaplig forskning av forskare från en rad skilda kulturvetenskapliga fält. Vi får här lyssna till fyra av institutionens forskare: professorerna Martin Kylhammar och Sylvain Briens som talar om ”Svensk kultur i Frankrike: om ett svensk-franskt kulturforskningsprojekt”, fil.dr Martin Fredriksson, som berättar om hur man kan studera ”Upphovsrättshistoria som kulturhistoria” och fil.dr Magdalena Hillström, som fäster uppmärksamheten på en betydelsefull rörelse under 1800-talet – skandinavismen. |
|
| Historielärare i Östergötland inbjuds till möte angående förslag till en kretsförening i Östergötland Lokal: K24 |
||
| Mottagning med mingel och lättare förtäring på Arbetets museum Arbetets museum, inrymt i ”Strykjärnet” (enligt Carl Milles Sveriges vackraste industribyggnad) visar utställningar om arbetsliv och vardag. Museet samlar och bevarar minnen och berättelser från olika yrken och arbetsplatser. Sedan i maj pågår utställningen Framtidsland, museets största satsning någonsin, som beskriver Sverige från 1980 och framåt. I utställningen möter vi visioner om en hållbar framtid. Dagens forskning, ungdomars idéer och konstnärers gestaltning presenterar den värld vi måste forma för att det ska finnas en framtid för nästa generation. |
||
| Lördag 4 oktober | ||
| Plenarföreläsning: The Kremlin: Russia's theatre of history and illusion Under 800 år har Kreml varit den främsta symbolen för makt och rikedom i Ryssland. Bakom de mäktiga, röda murarna har topphemliga beslut fattats och osannolika händelser fått ett avslut. Catherine Merridale, professor i historia vid Londons universitet, prisbelönt författare, skribent och medarbetare vid brittiska BBC, skildrar detta Rysslands hjärta – den fysiska platsen, palatsets funktion och mångfalden av härskare som haft Kreml som sin hemvist. Byggnaderna kan berätta om Ivan den förskräckliges härjningar, den stora oredans tid, Katarina den storas eskapader, Napoleons besök, tyskarnas belägring under andra världskriget och även om Vladimir Putins slutna välde. Föreläsningen hålls på engelska. |
||
Kaffe |
||
Parallella seminarier |
||
L1 |
Spår av judiskt liv och leverne i Norrköping En av Sveriges fyra synagogor finns i Norrköping. Den byggdes på 1850-talet men redan under Gustaf III:s regering på 1780-talet kom de första judarna till Norrköping. De ägnade sig oftast åt handel av olika slag och flera av dem blev så småningom framstående fabriksägare inom textilnäringen. Trots att judarna endast utgjort någon procent av stadsbefolkningen har de lämnat spår efter sig i form av byggnader och vackra parker och på olika sätt bidragit till stadens ekonomiska tillväxt. Om detta berättar Ann-Charlotte Hertz, tidigare stadsantikvarie i Norrköping. |
|
L2 |
Forskningsfronten flyttas fram (2) Beijer-stipendiaterna, doktorander från historiska institutioner vid olika universitet och högskolor, presenterar sina pågående avhandlingsprojekt. |
|
L3 |
DNA-ledtrådar till historien OBS! Ersätter tidigare seminarium Spred sig jordbruket över Europa huvudsakligen genom idéspridning eller genom att jordbrukare tog nya områden i besittning? Var Anna Anderson tsarens dotter? DNA-analys kan numera bidra med ledtrådar till svaren på en mångfald frågor. Fil.kand. Magnus Bäckmark är uppdragssläktforskare och har skrivit en handbok riktad i första hand till släktforskningsintresserade om hur DNA-jämförelse kan klarlägga samband mellan både mellan nu levande och sedan länge avlidna människor. |
|
L4 |
Slaget om 17 maj – norsk-svenska konflikter från 1814 Den svensk-norska unionen från 1814 föregicks av norska försök att efter skilsmässan från Danmark nå självständighet. En dansk prins valdes till kung och en grundlag fastslogs den 17 maj, men efter ett kort krig mot Sverige tvingades man in i unionen. Att fira 17 maj blev ett sätt för oppositionen i Norge att skapa en egen identitet. För Karl XIV Johan betydde datumet däremot uppror och trots mot kungamakten. Resultatet blev bland annat ”torgslaget” i Kristiania (Oslo) 1829. Föreläsare är Torbjörn Nilsson, professor i historia vid Södertörns högskola, som medverkat i svensk-norska projekt om unionsupplösningen 1905 och om den norska grundlagen. |
|
Parallella seminarier |
||
| Arbetarstaden Norrköping Norrköping genomlevde en mycket snabb expansion som industristad under slutet av 1800-talet och kom att kallas ”yllestaden”. Med den nya maskinteknikens intåg skapades flera farliga arbetsplatser med långa och inrutade arbetsdagar. De sociala förhållandena och ”arbetarfrågan” kom alltmer i fokus för debatten, och skapade nya förutsättningar för den fackliga kampen. Jörn Svensson, politiker och författare, tecknar här ett porträtt av arbetarstaden Norrköping. |
||
| Dirigent, kompositör, administratör – och nazist? Richard Strauss – utan släktskap med familjen i Wien – var sin tids store dirigent tillsammans med Mahler och Toscanini. Som operakompositör var han uppseendeväckande och nyskapande (Salome och Elektra), som tonsättare av tondikter epokgörande. I egenskap av ”riksmusikkansler” hamnade han på kollisionskurs både med musikvärlden och med nazisterna. Han ställdes 1948, vid 84 års ålder, inför krigsrätt av de allierade. Men var han verkligen nazist? Den frågan och andra diskuterar Sixten Nordström, pianist, dirigent och konferencier, men också lärare vid Malmö musikhögskola och välkänd för TV-publiken från musikfrågeprogrammet ”Kontrapunkt”. |
||
| Drömmen om det goda livet Författaren Lasse Berg har i sina tidigare två Kalahariböcker undersökt människans evolution och djupa historia. Nu har han avslutat serien med Ut ur Kalahari – drömmen om det goda livet där han tar pulsen på utvecklingen i världen det senaste halvseklet. När han återvänder till människor, byar och industrier runt om i Asien och Afrika – där tre fjärdedelar av mänskligheten bor – som han rapporterat om sedan 60-talet, finner han en revolution inte bara i levnadsförhållanden utan också i drömmar och tänkesätt. |
||
| Bland horkarlar och tjuvar, mördare och självmördare Hur var livet för en enskild person i Sverige på 1590-talet? Det är den huvudsakliga utgångspunkten för boken Missdådare. Brott och människoöden i Sverige omkring 1600. Här framträder personer som begick hemska brott, som drack för mycket, som blev kära, som utnyttjade maktpositioner eller som mest oroade sig för barnen. Genom deras livsöden kan en historia berättas om ett vardagsliv och ett Sverige som inte alls liknade dagens. Men Annika Sandén, fil.dr och författare till flera böcker, kan även berätta om en evig historia, en där människor närde drömmar och önskningar men fick ändra sina planer efter förfärande omständigheter. |
||
| 12.30-13.30 | Lunch Lunchen delas upp i två grupper. En grupp stannar kvar i Kåkenhus och den andra gruppen tar en kort promenad till Restaurang Enoteket. Din biljett visar vart du ska gå. |
|
| 13.30-14.30 | Parallella seminarier |
|
| Det bruna Norrköping Hur utbredd var nazismen i arbetarstaden Norrköping under 1930- och 1940-talen? Vilka var sympatisörer och vilka valde att försvara de demokratiska värdena? Journalisten och historikern Johan Perwe skildrar i sin kommande bok Norrköping i nazismens skugga hur nationalsocialistiska strömningar och åsikter tar plats och influerar lokalsamhället. En berättelse om opportunism och civilkurage, om förebilder och förlorare, speglat genom enskilda Norrköpingsbors livsöden. |
||
| Romarriket Den romerska republiken inleddes med kungamaktens störtande 509 f. Kr och skulle komma att bestå i mer än 500 år. Det är en tid som i minst lika hög grad som den efterföljande kejsartiden kommit att prägla Europas historia. Länge ansågs kunskap om republiken höra till det historiska allmängodset. Den som ansåg sig vara bildad förutsattes känna till den, texter lästes på gymnasier och vid universitet, konstnärer och författare använde sig i sina verk av motiv från republiken. Det är kanske inte lika tydligt längre, men mycket av arvet från den romerska republiken lever fortfarande kvar i dagens värld. Om detta berättar fil.dr Eva Queckfeldt, tidigare lärare vid Lunds universitets historiska institution. |
||
| "Romer känner jag men jag har aldrig sett samer" Interkulturell kompetens kan vara ett mål för historieundervisning, men vilken strategi väljer en lärare utifrån kursplan och skolvardag för att lyckas med det? Erfarenheter presenteras från ett forskningsprojekt med utgångspunkt i ett interkulturellt historiskt lärande på grundskolan. Anette Petersson, lärare i historia vid Lindängeskolan i Malmö berättar om sitt arbete kring nationella minoriteters historia, och Lars Santelius, lärare i historia vid Kungsholmens grundskola i Stockholm, om sin undervisning kring den transatlantiska slavhandeln där en enda bild fungerade som utgångspunkt för sex lektioner av interkulturellt historiskt lärande. |
||
| Gamla Uppsala – mycket mer än sina kungshögar De senaste årens utgrävningar i ett av landets märkligaste fornlämningsområden har gett uppseendeväckande resultat. Bara några hundra meter från högarna har spåren efter ett kilometerlångt stolpmonument upptäckts, daterat till 400- och 500-talen e. Kr. Arkeologerna har även undersökt ett hundratal hus, ett gravfält och platser där man ägnat sig åt forntida kult. Fynd av glasbägare, amulettringar, mynt och runbleck målar upp en ny bild av vad som egentligen ägde rum i skuggan av högarna. Kristina Ekero Eriksson, som är arkeologernas informatör i Gamla Uppsala, rapporterar om utgrävningen. |
||
| 14.45-15.45 | Parallella seminarier |
|
| "Sveriges Manchester" Norrköping var länge en av landets mest betydelsefulla industristäder, med Motala ström som en viktig energikälla. Här inrättade Louis De Geer ett industriellt centrum på 1600-talet. Under 1700-talet blev detta en av de städer där judar fick bosätta sig, vilket fick stor betydelse för den industriella utvecklingen. Under 1800-talet inleddes en utveckling som gjorde Norrköping till en ledande textilindustristad. Anders Johnson, författare med inriktning på svensk näringslivshistoria, berättar här om Norrköpings industrihistoria och belyser även bruksorterna Finspångs och Åtvidabergs historia. |
||
| Urkatastrofen 1914 – första världskrigets plats i den moderna historien Andra världskriget har länge varit den gränssättande händelsen i den moderna historien. När det i år är hundra år sedan första världskriget utbröt ges ett osökt tillfälle att lyfta fram det ur skuggan. Kanske var andra världskriget rentav första världskrigets sista slag. De stora öppna såren i vår nutida historia, i Nordirland, Mellanöstern, det kaukasiska området och Balkan, går alla tillbaka på händelser under första världskriget. Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet, analyserar huvuddrag i 1900-talets historia med utgångspunkt i ”urkatastrofen”, däribland imperiernas problematiska övergång i nationalstater, och det totala krigets övergång i totalitära samhällen. |
||
| Farlig blandning – bland drakar, mantikoror och andra medeltida monster Med utgångspunkt i monster på medeltiden berättar Bo Eriksson, fil.dr i historia vid Stockholms universitet, om ett nytt spännande forskningsområde. Idag utgör drakar, ”freaks” och vampyrer en väg in i kulturen vare sig den är att räkna som medeltida eller postmodern. Just genom att monster räknades som något perifert, avlägset, främmande och normbrytande inom en kultur har de så mycket att berätta om vad som definierade det normala i tiden. |
||
L16 |
Att levandegöra det förflutna Efter kungar och makthavare kom opersonliga strukturer, men idag ges i historiesynen mer plats för aktörer och individer med olika bakgrund. Människors öden och handlingar i det förflutna är ofta intressanta och fängslande i sig men de kan också användas för att belysa den socialhistoriska utvecklingen och göra den mer begriplig, inte minst för skolelever. I detta seminarium diskuterar Kristina Lundgren, docent i journalistik, och gymnasielektor Hans Almgren hur personhistoria kan vara ett redskap i undervisningen. |
|
| 15.45-16.15 | Kaffe |
|
| 16.15-17.15 | Parallella seminarier |
|
| I skuggan av Borås. Norrköpings textilindustri och textilhandel 1870-1970 Klas Nyberg, professor vid Stockholms universitet, har i sin forskning om industrialismens rötter jämfört förhållandena i de två viktigaste dåtida fabriksstäderna Norrköping och Stockholm sedan 1700-talets början. Särskilt fokus har legat på mekanismerna bakom Norrköpings ylleindustriella tillväxt på Stockholms bekostnad under perioden 1780−1850. Här redogör han för den fortsatta utvecklingen in i modern tid, med särskild vikt lagd vid Norrköpings relativa tillbakagång som textilstad efter 1800-talets mitt ända fram till 1970-talet, och gör också internationella jämförelser. |
||
| Modellbyggaren Polhem När uppfinnaren Christopher Polhem tänkte för mycket kände han hur hans hjärna blev ”öm och värkande”. Kroppen blev matt och orkeslös av alla tankar han aldrig tidigare hade haft. Men ständigt sökte han efter nya kunskaper om världen och konstruerade den ena fantastiska maskinen efter den andra – gruvmaskiner, klockor, stekvändare, hänglås, mekaniska alfabet… Ofta använde han sig av modeller för att pröva tekniska idéer och förmedla kunskaper om mekanik. David Dunér, professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, berättar om modellbyggaren och mekanikern Polhem och hans uppfinningar och tänkande. |
||
| Första världskriget och historiebruk i praktiken Den nya kursplanen i historia lyfter fram historiebruk, eller historieanvändning som det uttrycks i kursplanen. Hur planerar man som lärare sin undervisning för att medvetandegöra eleverna om hur historia används i exempelvis text, bild och monument? Högstadielärarna Anna Bergendorf Pihlblad, Mari Hultgren, Jessica Jarhall och Jessica Wågh från Folkungaskolan i Linköping, berättar här om hur de undervisade om första världskriget utifrån historiebruk av krigets händelser. |
||
| Förbindelser – om konsten att skriva mikrohistoria Anna Götlind, professor vid Stockholms universitet, kommer i sin föreläsning att berätta om boken Förbindelser – fem Leksandskvinnor i Gamla stan. Plats, arbete och resande under tvåhundra år. Genom tre nedslag i historien – 1830-tal, tidigt 1900-tal och nutid – och med utgångspunkt i fem kvinnors livsberättelser ges i boken ett mikrohistoriskt perspektiv på tvåhundra år av samhällsförändringar. Boken visar också på olika typer av källmaterial, såväl texter som bilder, som kan användas av den som vill skriva mikrohistoria. |
||
| Avslutningsmiddag på Louis De Geer Konsert & Kongress Här avslutar vi konferensen med en tvårättersmiddag inklusive vin och kaffe. |
||
| Söndag 5 oktober | ||
| S1 En historisk promenad genom Norrköpings identiteter | ||
Bilden av Norrköping som industristad är fortfarande stark och andra berättelser om det förflutna kommer därför ofta i skymundan. Men här finns många platser – hus, parker och gator – som berättar om en stad som både är unik i sitt slag och samtidigt en tydlig spegel av den allmänna stadsutvecklingen under den moderna eran. Norrköping är en storstad, en invandrarstad, en fotbollsstad, en skolstad och mycket annat som också satt avtryck i stadsrummet. Under denna promenad kommer vi att under ledning av Mats Brusman, historiker och lektor vid Linköpings universitets campus i Norrköping, röra oss i innerstaden, få tillfälle att reflektera kring parkernas och torgens historia och betrakta stadens epoker genom dess arkitektoniska årsringar. |
||
| S2 Vandring i industrilandskapet | ||
Norrköping kallades förr i tiden Sveriges Manchester på grund av den omfattande textiltillverkningen vid Motala ström inne i själva stadskärnan. Här tillverkades karolinernas blå uniformstyg och Tuppens lakansväv. Efter andra världskriget blev den utländska konkurrensen för stark och det ena företaget efter det andra lades ner. Slutligen återstod bara ylleföretaget YFA som upphörde 1970. Men vad skulle sedan hända med de stora och kulturhistoriskt intressanta fabriksbyggnaderna mitt i centrum? Norrköping hade fått ett verkligt stadsmiljöproblem att knäcka. Men här lyckades staden skapa en ny attraktion genom att bevara sitt gamla industrilandskap. Ann-Charlotte Hertz, tidigare stadsantikvarie och chef för Norrköpings stadsmuseum, har aktivt deltagit i denna process. Under vandringen berättar hon om hur ett tidigare tillslutet fabriksområde blev en öppen och uppskattad kulturmiljö med varierad verksamhet. |
||
9.00-16.00 |
S3 Bland slottsfruar och herremän | |
| Färden går först till Löfstad slott, strax utanför Norrköping, vars historia går tillbaka till 1600-talet även om dagens slott är yngre. Dess sista ägare, grevinnan Emilie Piper, donerade slottet till Östergötlands museum och Riddarhuset och allt ser än idag ut som då hon lämnade det. Vi får en inblick i forna tiders slottsliv, och som en förrätt till lunchen på värdshuset strax intill serverar Birgitta Meurling, professor i etnologi vid Uppsala universitet, ett kort föredrag om Emilie Piper och hennes svunna värld. Efter lunch går färden vidare till Stegeborgs slottsruin vid Slätbaken, vars äldsta del uppfördes på 1200-talet. Här uppehöll sig flera av medeltidens kungar och stormän och här föddes Johan III som också byggde om borgen till ett renässansslott. Under 1600-talet började borgen förfalla. Innan turen går mot Norrköping passerar vi också lämningarna efter Skällviks borg, nära förbunden med Stegeborg, men vars betydelse upphörde redan på medeltiden. Samling: Elite Grand Hotel, Tyska Torget Minimum antal deltagare: 35 |
||
8.30-14.15 |
S4 Söderköping | |
Söderköping, vars historia går tillbaka minst till 1200-talet, är en av Sveriges bäst bevarade medeltidsstäder med ett gatunät som i stort sett ännu är detsamma. Nära knuten till Hansan var Söderköping en viktig hamnstad, och kvar sedan medeltiden är S:t Laurentii och Drothems kyrkor samt det så kallade Johan III:s hus. Under sakkunnig ledning av gymnasielärarna Erik Nilsson och Carl-Johan Ivarsson vandrar vi runt i staden, beser spåren av medeltiden men också av det som på 1800-talet återgav Söderköping en viss betydelse: anläggningarna kring Göta kanal och bad- och kuranstalten. Efter lunch avslutas utflykten med en ”musikalisk föreläsning” i Drothems kyrka, där Lars Jonsson från Linköpings universitet berättar om den medeltida musiken och själv spelar på en rad tidstypiska instrument. |
||
| 8.30-14.15 | S5 Hantverksresa i Östergötland Utgår p.g.a. för få anmälningar |
|