Fredag 6 oktober

11.00–12.45 INVIGNING I STADSHALLEN
PLATS: KONSERTSALEN
ADRESS: STORTORGET 9

• Välkomstord av Historiedagarnas ordförande
• Invigning av Historiedagarna
• Utdelning av priset till Stig Ramels minne och av priset Årets historielärare
• Musikinslag med Lunds studentsångare

• SKÅNSKA KUNGARIKEN FÖRE DANMARKS UPPKOMST
Inledningsföreläsning av professor Dick Harrison.

12.45–14.15 LUNCH

14.15–15.15 PARALLELLA SEMINARIER

F1 UPPÅKRA – NORDENS STÖRSTA JÄRNÅLDERSBOSÄTTNING

PLATS: KONSERTSALEN
MODERATOR: FIL. DR HENRIK KLACKENBERG

Under många år kände man till att det under marken i Uppåkra vilade något spännande, men det dröjde innan utgrävningar inleddes. Trots att flera tusen fynd har gjorts har ännu bara en bråkdel kommit i dagen av den godsliknande bebyggelse som en gång fanns här och som under mycket lång tid, från 100-talet f.Kr. fram till 1000-talet, utgjorde ett maktcentrum. Förra året inleddes på platsen den hittills mest omfattande utgrävningen, som kommer att inbegripa nya tekniker för att ge svar på frågor om ritualer, ekonomi, social samvaro, sjukdomar, vulkanutbrott och mycket annat. Professor Mats Roslund vid Lunds universitet, en av de arkeologer som leder utgrävningen, berättar.

F2 FÅR KVINNORNA PLATS I HISTORIEUNDERVISNINGEN?

PLATS: KATEDRALSKOLAN
MODERATOR: HANS ALBIN LARSSON

Skolan ska arbeta för jämställdhet mellan män och kvinnor. Men hur jämställt är det i skolans historieundervisning? Bör fler kvinnor lyftas in i historieböckerna? Hur kan vi synliggöra fler kvinnor i undervisningen, utifrån det begränsade tidsutrymme som ges till ämnet historia? Måste vi stryka viktiga män för att ge plats åt kvinnor? Vilka möjligheter och fallgropar finns? Föreläsare är Linnea Bryner, förläggare på Natur & Kultur, och Jakob Harknäs, historielärare och författare till SOL NOVA-serien i historia.

F3 MUSIK OCH POLITIK I KALLA KRIGETS SKUGGA – SVENSK-ÖSTTYSKA MUSIKRELATIONER

PLATS: DANSSALEN
MODERATOR: LARS-ERIK HANSEN

Det svenska musiklivet hade sedan 1800-talet kopplingar till Tyskland. Hur de starka tyska influenserna och kontakterna med tyskt musikliv kom att utmanas i samband med nazifiering av den tyska kulturen 1933–1945 är ganska väl utforskat, men hur förhöll sig det svenska musiklivet till det totalitära Östtyskland, en statsmakt där det tyska kulturarvet också spelade stor roll för statsbildningens identitet? Föredraget kommer att handla om den östtyska kulturpolitiken och hur det tyska musikarvet användes i propagandistiskt syfte i Sverige, samt om svenska musiker verksamma i Östtyskland. Henrik Rosengren är docent i historia vid Lunds universitet och har bl.a. forskat om antisemitism, tysk-judisk exil i Sverige och svensk-tyska musikrelationer under 1900-talet.

F4 INTE SOM LAMM TILL SLAKT – JUDISKT MOTSTÅND UNDER FÖRINTELSEN

PLATS: AMFITEATERN
MODERATOR: PETTER LJUNGGREN

Ekonomen och författaren Kenneth Hermele har grävt fram en helt okänd historia som går tvärt emot myten om judars passivitet under Förintelsen. Här fanns i stället ett motstånd i många och varierande former, ett motstånd som dessutom överträffar andra gruppers försök att stå upp mot Hitler. Judiska män och kvinnor satte eld på getton, sprängde räls och dödade tyska soldater och deras kollaboratörer, smugglade mat, gömde flyktingar, spred flygblad, dokumenterade förtrycket, höll fast vid traditioner och värdighet. Och de var partisaner och stred med de allierade i förvånande antal. Hermeles självbiografiska bok En shtetl i Stockholm Augustprisnominerades 2018, och tidigare i år utkom Inte som lamm till slakt. Judiskt motstånd under Förintelsen.

15.30–16.30 PARALLELLA SEMINARIER

F5 KARL XII I LUND – NÄR SVERIGE STYRDES FRÅN SKÅNE

PLATS: KATEDRALSKOLAN
MODERATOR: FIL. DR OCH HUVUDREDAKTÖR ÅSA KARLSSON, RIKSARKIVET

Karl XII var en sällsam människa. Hemlighetsfull, egensinnig och självsvåldig. Redan samtiden hade svårt att begripa sig på honom och i lika hög grad gäller det eftervärlden. Efter nära femton års fälttåg på kontinenten kom kungen i december 1715 tillbaka till Sverige – men stannade i Lund, där han blev kvar i två år. Till huvudstaden ville han inte återvända förrän han hade segrat i kriget. Föredraget behandlar Karl XII:s tid i Lund samt de efterverkningar som hans vistelse i lärdoms- staden fått. Föreläsare är Bengt Liljegren, lärare och författare till biografier över Hitler, Churchill, Kennedy och, inte minst, Karl XII.

 

F6 HEDVIG ELEONORA OCH HENNES TID – KVINNAN I MAKTENS CENTRUM

PLATS: AMFITEATERN
MODERATOR: LENA AMURÉN

Hon var den svenska barockens drottning, känd som ”Karlarnas maka, mor och farmor”. Prinsessan Hedvig Eleonora från Holstein-Gottorp gifte sig 1654 med Karl X Gustav och blev mor till Karl XI och farmor till Karl XII. Under sina nästan åttio levnadsår hann hon uppleva den svenska stormaktens blomstring och begynnande fall. Men hon var också kulturmecenat och politiskt inflytelserik genom sin plats i två förmyndarregeringar. Professor em. Eva Helen Ulvros ger oss en inblick i hovlivet med dess teaterföreställningar och maskerader samt privatlivets utflykter och nöjen. Karl XI tog med familjen på roddturer och picknickar. Parallellt med idyllen fanns också svälten, pestepidemierna och häxprocessernas fasor. Tillsammans målar dessa kontraster en fascinerande bild av 1600-talets Sverige. Vi följer drottningen från det korta äkten- skapet där hon långa perioder var med sin make ute i fält, till att hon som gammal förgäves bad sin sonson Karl XII att sluta fred.

 

F7 EGYPTISKA MUMIER I FORSKNING OCH FIKTION

PLATS: DANSSALEN
MODERATOR: ANNIKA TÖRNQUIST

För de forna egyptierna var mumifieringen en viktig del i förberedelserna för ett liv efter döden. För oss i Europa har mumierna representerat någonting helt annat. De har malts till medicin, tagits som krigsbyten och visats upp inom forskning och underhållning. Samtidigt har de inspirerat till en uppsjö av böcker och filmer. Fil.dr Sofia Häggman, egyptolog och intendent vid Världskulturmuseerna, berättar mumiernas historia, från den tid då egyptierna började experimentera med att förvandla förgängliga kroppar till något gudomligt till mumiernas ofrivilliga färd från hemlandet och ut i världen.

F8 SPIONERNAS SVERIGE

PLATS: KONSERTSALEN
MODERATOR: BOKHANDLARE DAG KLACKENBERG, STOCKHOLM

Sverige har haft stormakternas blickar riktade mot sig, men också haft flera egna underrättelsetjänster som agerat i omvärlden. Thomas Magnusson, bokförläggare med bakgrund som signal- spanare, delar med sig av sina kunskaper om utländska spioner och underrättelsetjänster under andra världskriget, kalla kriget och även tiden därefter. Hur många agenter fanns det? Hur agerade de och i vilka syften? Och hur lärde de sig att smälta in i olika svenska miljöer? Var träffades de och var fanns deras hemliga brevlådor? Hur gick det till när svensk säkerhetstjänst övervakade, skuggade och kartlade underrättelsetjänsterna vid öststaternas ambassader och när man värvade egna dubbelagenter? Vad är sanningen bakom de svenska gåtorna: Krylbosmällen, IB-affären, TIR-bilarna, de polska tavelförsäljarna och spionärendena? Och vad skrev egentligen spionen Stig Bergling i sitt brev till Vladimir Putin?

Krylbosmällen, 19 juni 1941

16.30–17.00 KAFFE

17.00–18.00 PARALLELLA SEMINARIER

F9 LUNDADOMEN GENOM TIDERNA

PLATS: LUNDS DOMKYRKA, MITTSKEPPET
MODERATOR: KJELL BLÜCKERT

I stadens hjärta reser sig sandstenskatedralen, ett av Nordens främsta exempel på romansk byggnadskonst, grundlagd för snart ett millennium sedan då Lund var ärkebiskopssäte. Under sekler har kyrkan varit ett centrum för andligt sökande men här har också undervisning bedrivits och fredsavtal slutits. Därtill spelade den en roll i försvenskningen. Lunds domkyrka hyser en rad kulturhistoriskt värdefulla inventarier, såsom det unika astronomiska uret, predikstolen från 1500-talet och den ännu äldre stora sjuarmade ljusstaken. I år firas 900-årsjubileet av invigningen av helgedomens äldsta altare, beläget i kryptan. Där klamrar sig jätten Finn, enligt sägnen den som byggde kyrkan, fast vid en pelare. Föreläsare är Stephan Borgehammar, professor i teologi och en av redaktörerna för det flerbandsverk om domkyrkan som kommer att ges ut under jubileumsåret.

F10 ”VI SOM KOM TILL ER” – EN UTSTÄLLNING OM FÖRINTELSENS FLYKTINGAR

PLATS: DANSSALEN
MODERATOR: MALIN GRUNDBERG

Utställningen handlar om flyktingar som med hjälp av räddningsaktionerna Vita bussarna och Vita båtarna kom till Skåne efter andra världskriget. Den skapades av elever i årskurs tre på Historie- programmet vid Katedralskolan i Lund och tar besökaren tillbaka till flyktingmottagandet i Skåne 1945 och vidare till minnena av nazisternas koncentrationsläger. Materialet bygger huvudsakligen på de intervjuer som genomfördes med flyktingarna kort efter deras ankomst till Sverige. Hur närmar man sig som elev ett så omfattande arkivmaterial som här var fallet? Hur förmedlar man ögonvittnesberättelser till en större publik? Hur arbetar man pedagogiskt med ett stort utställningsprojekt? Dessa och andra frågor besvaras av historielärarna Louise Callmer och Marcus Karlsson samt Hanna Fagerberg och Rut Söderblom, två av de elever som skapade utställningen.

F11 HUMANISTER I VÄLFÄRDSSAMHÄLLET

PLATS: AMFITEATERN
MODERATOR: HANS ALBIN LARSSON

Det finns en stark berättelse om hur humaniora marginaliserades i efterkrigstidens Sverige: i ingenjörernas, teknokraternas och samhällsvetarnas land fanns det inget utrymme för bildning, filosofi och historia. I detta föredrag utmanar Johan Östling, professor i historia vid Lunds universitet, en sådan föreställning och visar hur påtagligt närvarande humaniora var i tidens offentlighet. Genom att anlägga ett kunskapshistoriskt perspektiv åskådliggör han hur humanister befann sig mitt i välfärdssamhällets kultur och politik, medier och bokmarknad, idédebatt och utbildningsväsende. Vi får möta kända akademiker och kulturpersonligheter, men även tv- producenter, studiecirkelarrangörer, översättare av radikal facklitteratur och åtskilliga andra. Alla bidrog de till att sätta humanistisk kunskap i rörelse under efterkrigsdecennierna.

F12 PSYKIATRISKA PATIENTERS LIVSBERÄTTELSER

PLATS: KONSERTSALEN
MODERATOR: ANNIKA SANDÉN

När Lunds hospital (Sankt Lars) öppnade portarna 1879 fylldes det snart med patienter från landets alla hörn. Det fylldes också av deras redogörelser för sina liv. I journalerna antecknades vad patienterna berättade om sina hemförhållanden, sina relationer och sina svårigheter. I ett nytt projekt studerar fil.dr Cecilia Riving vid Lunds universitet, psykiatriska patienters livshistorier mellan 1880 och 1910. I föredraget lyfts några av dessa berättelser fram för att diskutera vilken kunskap de kan ge oss idag. Psykiatriska journaler är källor till unika livsberättelser om identitet och utanför- skap, samtidigt som det individuella också ger kunskap om det samhälle patienterna levde i.

19.00 MINGEL PÅ AF-BORGEN

Akademiska föreningens hus, ”AF-borgen”, har sedan tillkomsten vid mitten av 1800-talet varit centrum för Lunds akademiska liv. Under kvällen bjuds på vin och tilltugg och – förstås – umgänge med hundratals trevliga Historiedagsdeltagare.

Lördag 7 oktober

9.00–10.00 PARALLELLA SEMINARIER

L1 KONSTEN ATT SKRIVA SKÅNES HISTORIA DEL 2

PLATS: KATEDRALSKOLAN
MODERATOR: MAGNUS BERGSTEN

Vid Historiedagarna i Malmö 2013 berättade Gunnar Wetterberg om sina planer på att skriva Skånes historia. Tio år, tre band och 2 000 sidor senare återkommer han till sin skildring av landskapets 14 000 år. Vad kan man hitta i de långa perspektiven? Hur skiftar tyngdpunkten i berättelsen från det ena århundradet till det andra? Vilken roll spelar provinsen i rikenas öden och äventyr? Gunnar Wetterberg är författare och ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien.

L2 FORSKNINGSFRONTEN FLYTTAS FRAM (1)

PLATS: DANSSALEN
MODERATOR: HANS ALBIN LARSSON

Beijer-stipendiaterna, doktorander från historiska institutioner vid olika universitet och högskolor, presenterar sina pågående avhandlingsprojekt.

L3 FRÅN GUSTAV VASA TILL CARL XVI GUSTAF – CEREMONIERNAS BETYDELSE FÖR MONARKIN I SVERIGE

PLATS: AMFITEATERN
MODERATOR: TORBJÖRN NILSSON

I år är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung och 50 år sedan Carl XVI Gustaf tillträdde som Sveriges regent. Det var Gustav Vasa som införde arvsmonarkin i Sverige och hans son Erik XIV var den förste att krönas till kung i det nya arvriket. Kröningar, men även andra ceremonier och fester, har varit viktiga för att legitimera monarkin. Ändå upphörde denna storslagna tradition efter Oscar II:s kröning för 150 år sedan. Fil.dr Malin Grundberg, chef för Livrustkammaren, berättar om hur kungar och drottningar använt kröningar och andra typer av ceremonier för att legitimera sin makt från 1500-talet till vår egen tid.

L4 PUTIN, BYSANS OCH RUS

PLATS: KONSERTSALEN
MODERATOR: LARS-ERIK HANSEN

I dagens ryska krigsretorik används ofta begreppet Russkij mir, ”den ryska världen”, för att rättfärdiga den fullskaliga invasionen av Ukraina. Begreppet har sitt ursprung i föreställningen om Moskva som det tredje Rom, men inbegriper också 1800-talets ryska imperieideologi, den sovjetiska geografin och föreställningen om Ryssland som enda arvtagare till Kievriket. Centrala element i begreppet är ryska språket och den ryska kulturen. I sitt föredrag visar professor Per-Arne Bodin, Stockholms universitet, hur begreppet tillkommit och hur dess olika komponenter används för att fungera i propagandasyfte.

10.00–10.30 KAFFE

10.30–11.30 PARALLELLA SEMINARIER

L5 LEKTOR MORGAN OCH KVINNORNA – EN HISTORIA OM KÖN, SPRÅK OCH DÖD

PLATS: DANSSALEN
MODERATOR: MALIN GRUNDBERG

Walesaren David Lloyd Morgan var utländsk lektor i engelska vid Lunds universitet 1890–1896. Redan hans tillsättning väckte uppmärksamhet eftersom den skedde i konkurrens med en kvinna – något som aldrig tidigare hänt i den svenska universitetsvärlden. Än mer uppmärksamhet väckte Morgan dock när han sex år senare återfanns skjuten på ett tåg i Danmark. Också den gången var en kvinna inblandad ... Med hjälp av samtida arkiv- och presskällor berättar Fredrik Tersmeden, arkivarie vid Lunds universitetsarkiv och hedersdoktor vid Humanistiska fakulteten, om ett dramatiskt universitetsläraröde från en tid då språkundervisningen moderniserades, då kvinnor alltjämt utgjorde ett större moraliskt än karriärmässigt hot inom den akademiska världen.

L6 KRONOLOGI OCH SAMMANHANG – HISTORISK TIDSLINJE SOM RYGGRAD I SKOLANS ÄMNESÖVERGRIPANDE UNDERVISNING

PLATS: KATEDRALSKOLAN
MODERATOR: ANTONIO SERRA

För att få ett helhetstänkande och större hållbarhet i elevernas ämneskunskaper, har man på Bilingual Montessori School of Lund valt att bygga hela högstadiets undervisning på en kronologisk, historisk och evolutionär tidslinje, från Big Bang till framtiden, från det enkla till det komplexa. Lärarna i arbetslaget integrerar allt centralt innehåll från Lgr22:s ämnen och sam- planerar, samundervisar och sambedömer all undervisning i klasserna årskurs 7–9. Med historia som ryggrad ser eleverna sambanden och utvecklingen, lärandet blir mer lustfyllt och aktivt. Historia och historiska skeenden blir på så sätt centralt i hela skolans undervisning. Sessionen leds av Philippe Longchamps, arbetslagsledare och förstelärare i Lund samt mottagare av priset Årets historielärare 2022.

L7 DET SPLITTRADE SVERIGE – STÅR VI INFÖR EN TILLITSKRIS?

PLATS: AMFITEATERN
MODERATOR: PETTER LJUNGGREN

Sverige och de nordiska länderna sticker historiskt ut vad gäller social tillit och förtroende för gemensamma institutioner. Föreläsning börjar med en historisk resa som är ägnad den höga tillitens förutsättningar och dess förankring i svensk kultur. Vilka är de moraliska logikerna och hur kommer de till uttryck i våra lagar, institutioner, sociala normer och praktiker? Därefter diskuteras de samtida trender som utgör ett hot mot detta samhällskontrakt utifrån nya data från undersökningar av det svenska tillståndet rörande tillit och trygghet. Föreläsare är professor Lars Trägårdh, historiker vid Uppsala universitet.

L8 DET RYSKA IMPERIET OCH TATARERNA

PLATS: KONSERTSALEN
MODERATOR: LARS-ERIK HANSEN

Ryssland är ett imperium med många olika folkgrupper, kulturer, språk och religioner. När tsardömet och Sovjetunionen försvagades och föll samman var minoriteternas kamp för självstyre en viktig faktor. Tatarerna är den största icke-ryska folkgruppen och har utmärkt sig för sin strävan efter självstyre. Kan den nationella frågan åter bli en ödesfråga för Ryssland i takt med att krigs- insatserna i Ukraina skärper spänningarna inom imperiet? Med fokus på tatarer och Tatarstan diskuterar Lena Jonson dessa frågor utifrån sin senaste bok Volga och inre Ryssland. Lena Jonson är docent i statskunskap och rysslandsforskare, tidigare forskare vid Utrikespolitiska Institutet och Chatham House i London, svenskt kulturråd i Moskva 2005–2009 och verksam vid OSCE i Tajikistan.

11.45–12.45 PARALLELLA SEMINARIER

L9 VID VÄRLDENS ÄNDE – SULTANENS SÄNDEBUD OCH HANS BERÄTTELSE OM 1700-TALETS SVERIGE

PLATS: KATEDRALSKOLAN
MODERATOR: ANNIKA TÖRNQUIST

Sommaren 1733 anlände det osmanska sändebudet Mehmed Said Efendi till Stockholm. Han var utsänd från dåtidens mäktigaste imperium, Osmanska riket, för att kräva tillbaka pengar som Karl XII lånat i samband med sin vistelse i Bender. I Saids reserapport beskrivs Sverige som ett fantastiskt land vid världens ände, befolkat av vänligt sinnade människor skyddade från omvärldens kriser och konflikter av isande nordanvindar. I detta föredrag diskuteras osmansk imperiepolitik och frågan om relationen mellan det kristna Europa och den muslimska världen. Frågan är varför Said är så positiv till Sverige? Föreläsare är docent Joachim Östlund, Lunds universitet.

L10 VÅRA HISTORISKA ARKIV – EN SLUMRANDE SKATT

PLATS: DANSSALEN
MODERATOR: ENHETSCHEF JAN DAHLSTRÖM, RIKSARKIVET

Mindre än fem procent av vår gemensamma arkivskatt finns idag digitalt tillgängliga. Ändå ökar användandet av just dessa elektroniska bilder år efter år medan användningen av övriga 95 % minskar stadigt – trots att de i stor utsträckning innehåller information som kompletterar det man hittar digitalt. I framtiden riskerar de analoga arkiven att bli liggande helt oanvända. Detta är bakgrunden till boken Våra historiska arkiv – en slumrande skatt som utkom 2022. Den behandlar det vida arkivfältet med stark tonvikt på det forskningsmaterial som ignoreras. Fil.dr Claes Westling är 1:e arkivarie vid Riksarkivet, med nära 40 års erfarenhet av arkivforskning.

L11 SVERIGES LÅNGA HISTORIA – MÄNNISKOR, MAKT OCH GUDAR UNDER 14 000 ÅR

PLATS: AMFITEATERN
MODERATOR: MAGNUS BERGSTEN

De senaste årens arkeologiska och historiska forskning ger en helt ny och engagerande bild av vår historia. Migrationer, kolonisationsprojekt, träluppror och bronsåldersriken, handelsvälden och stora slag lyfts ur mörkret. Nu kan en sammanhängande social, ekonomisk och politisk historia presenteras där vi får en verklig förståelse för historiens drivkrafter och hur de verkar från forntid till idag. Enskilda människoöden varvas med rikens uppgångar och fall. Möt renjägarkvinnan på skånska tundran, tonårsflickan som offras av stenåldersbönderna och sveaköpmännen som tar sig hela vägen till Bagdad. Jonathan Lindström, arkeolog och författare till bl.a. Alla tiders sex, Biskopen och korståget 1206 och Bronsåldersmordet, föreläser.

L12 FOLKMORD OCH PROPAGANDA – HUR FÖRÖVARE GÖR REKLAM FÖR FOLKMORD

PLATS: KONSERTSALEN
MODERATOR: LENA AMURÉN

I ett folkmord mördas människor för att förövarna anser dem tillhöra en kategori som saknar rätt att leva. I politik och media får uppgifter om offertal och förövarrollen stor uppmärksamhet. Men folkmordsforskarens uppgift är långt mer mångfasetterad och djuplodande. Frågan vad som får människor att begå illgärningar som ligger långt utanför normala normer för mänskligt umgänge kräver en vidare och djupare analysram. I föreläsningen kommer tre sådana analytiska faktorer att diskuteras och exemplifieras. Utgångspunkten är propaganda, som hjälper till att legitimera folk- morden, mobilisera människor för saken och lägga det till rätta när illdåden har utförts. Framgångsrik propaganda av detta slag lever inte enbart på tekniska möjligheter som bara det moderna samhället har gett, utan också på mer tidlösa faktorer, som ideologi och kultur. Dessa relationer kommer också att analyseras med exempel ur folkmordshistorien. Föreläsare är professor em. Klas-Göran Karlsson, Lunds universitet, vars forskning särskilt inriktar sig på östeuropeisk historia samt folkmord och brott mot mänskligheten.
Arrangör: Forum för levande historia

12.45–14.15 LUNCH

14.15–15.15 PARALLELLA SEMINARIER

L13 HUR ÖSTDANMARK BLEV SYDSVERIGE

PLATS: KONSERTSALEN
MODERATOR: MALIN GRUNDBERG

Med Roskildefreden 1658 överfördes de gamla östdanska landskapen till Sverige. Men blev de svenska för det? Och i så fall, i vilken mening? Vad innebar det att byta tillhörighet i 1600-talets Europa, där alla stater var lapptäcken av områden med olika ställning? Nyare forskning har visat en komplex bild, bortom enkla föreställningar om en snabb ”försvenskning”. På många sätt blev Skåne mer skånskt än det varit i Danmark. Och en del av det svenska riket blev det faktiskt först 1683. Föreläsare är professor em. Harald Gustafsson vid Lunds universitet, författare till bl.a. Nordens historia och Skåne i Danmark.

L14 HISTORIEÄMNET PÅ ANDRA SIDAN SUNDET – EN JÄMFÖRELSE MELLAN DANSK OCH SVENSK HISTORIEUNDERVISNING

PLATS: KATEDRALSKOLAN
MODERATOR: ANTONIO SERRA
ARRANGÖR: HISTORIELÄRARNAS FÖRENING

Seminariet har ett historiedidaktiskt fokus och handlar om vad det innebär att vara kunnig i historia enligt kursplan och examinationssystem i respektive land. Vilka likheter och skillnader finns när det gäller vad eleverna ska lära sig? Vilka förmågor ska de utveckla, och vilka krav ställs på dem? Hur kan likheter och skillnader mellan dansk och svensk historieundervisning förstås utifrån ett bredare historiekulturellt perspektiv? I jämförelserna används exempel från historieundervisning om 1600- och 1700-talen samt om andra världskriget. I sessionen deltar historielärarna Axel Hultman, Niels Nøddebo Petersen, Mirela Redzic och Marianne Sjöland, verksamma vid skolor i Köpenhamn och i olika orter i Skåne samt medlemmar av styrelserna för den svenska respektive danska historielärarföreningen.

L15 JUDARNAS HISTORIA I SVERIGE

PLATS: AMFITEATERN
MODERATOR: KJELL BLÜCKERT

Judar har fått bo permanent i Sverige sedan 1770-talet utan att behöva konvertera till kristen- domen, även om det länge fanns många restriktioner. Den förhållandevis lilla befolkningsgruppen har alltid varit heterogen med stora socioekonomiska, kulturella och religiösa skillnader. Integra- tionen har dock i stort sett varit mycket lyckad och många enskilda judar har gjort betydande insatser i svenskt samhällsliv och även skapat företeelser som vi anser vara typiskt ”svenska”. Judiska församlingar och andra organisationer har etablerats och decennierna kring sekelskiftet 1900 fanns bland annat en förhållandevis stor judisk koloni i Lund. Fil.dr Carl Henrik Carlsson, Uppsala, föreläser utifrån sitt översiktsverk Judarnas historia i Sverige, som nominerades till såväl August- priset som Stora fackbokspriset.

L16 VATTENVARELSERNAS KULTURHISTORIA

PLATS: DANSSALEN
MODERATOR: PROF. EM. ERLAND SELLBERG, GÖTEBORG

Vi människor har i alla tider fascinerats av vad som döljer sig under vattenytan. I hav och sjöar har vi sökt föda och rikedomar. Samtidigt har många av de djur som lever där förblivit märkligt främmande, trots naturforskarnas alla ansträngningar. I myt och lärda texter har haven genom seklen befolkats med förföriska sjöjungfrur och ofattbart stora monster. I detta föredrag belyser Jakob Christensson, docent i idé- och lärdomshistoria och mottagare av Stora fackbokspriset 2021, hur det marina djurlivet har betraktats i västerlandet från antiken till i dag. Det är en motsägelsefull historia som från människans sida rymmer ogrumlad fiskelycka, gastronomisk njutning, brutal exploatering, fruktan, förundran, snillrika spekulationer, förhastade slutsatser och pedantiskt taxonomiskt ordningssinne, men också stora skönhetsupplevelser och känslomässigt engagemang.

15.30–16.30 PARALLELLA SEMINARIER

L13 REGALSKEPPET ÄPPLET OCH VRAKEN SOM SKYDDADE STOCKHOLM – VAXHOLMS MARITIMA HISTORIA

PLATS: KATEDRALSKOLAN
MODERATOR: PETTER LJUNGGREN

Vaxholm har sedan första hälften av 1500-talet varit ett strategiskt område i försvaret av Stockholm. Gamla Stans medeltida stadsmurar ansågs föråldrade när det gällde att stå emot fientliga örlogsflottor utrustade med allt starkare artilleri. För att säkra staden skulle därför alla fartyg tvingas passera Vaxholms kastell. Gustav Vasa såg till att blockera andra sund och farleder med stora stenkistor och uttjänta örlogsskepp. Mellan åren 2019 och 2022 har flera av dessa sänkta skepp identifierats. Ett av de mest spektakulära som hittats är Vasas systerskepp regalskeppet Äpplet.Fyndet blev en världsnyhet! Jim Hansson, marinarkeolog verksam vid Vrak – Museum of Wrecks, berättar om hur och varför Vaxholms försvar anlagts och om de bortglömda örlogsskeppen där Äpplet är i fokus.

L18 KÄLLOR I SKOLANS HISTORIEUNDERVISNING: MER ÄN BARA KÄLLKRITIK

PLATS: AMFITEATERN
MODERATOR: ANTONIO SERRA
ARRANGÖR: HISTORIELÄRARNAS FÖRENING

Det finns ett stort intresse för källor i skolans historieundervisning. Det syns t.ex. i Skolverkets styrdokument, där källhantering sedan länge hålls fram som en viktig målsättning. Däremot är skälen till att eleverna ska arbeta med källor mindre tydligt angivna. I samhällsdebatten talas allmänt om vikten av källkritik i en digital tidsålder, vilket används emellanåt som argument för att träna källkritik inom ramen för historieämnet. Samtidigt är historikers användning av källor betydligt mer komplex än den klassiska källkritikens kriterier. När och hur kan källor ha en väsentlig funktion i historieundervisningen? Och när har de inte det? I en ny antologi utgiven av Historielärarnas förening belyses denna fråga. Redaktörerna Joakim Wendell och Hans Olofsson, lärare och verksamma vid Karlstad universitet, berättar. Den kommande skriften vänder sig inte bara till historielärare, utan också till andra – exempelvis i arkiv- och museivärlden – som vill förmedla kunskap om ”det förflutnas råmaterial”.
Arrangör: Historielärarnas förening

L19 SVERIGES FÖRSTA KVINNLIGA JURISTER

PLATS: DANSSALEN
MODERATOR: LENA MILTON

Idag är de kvinnliga juristerna i majoritet på landets juristutbildningar och inom flera juridiska yrken. Men hundra år tillbaka var situationen en helt annan. Kvinnor fick lov att läsa juridik på universiteten först på 1870-talet och även efter en avklarad examen var det svårt för dem att få arbete. Rättsväsendet var totalt mansdominerat och den dåvarande regeringsformen hindrade kvinnor från att inneha tjänster som exempelvis domare och professor. Vilka var de första kvinnliga juristerna i Sverige? Hur gick de till väga för att få arbeta med juridik trots att det nästan var omöjligt under det tidiga 1900-talet? Elsa Trolle Önnerfors är docent i rättshistoria vid Lunds universitet. Hon medverkar regelbundet som rättshistorisk expert i bl.a. SVT:s ”Fråga Lund” och P1:s ”Släktband”.

L20 FLYKTEN ÖVER ÖRESUND 1943 – TYSK SPLITTRING, DANSKT MOTSTÅND, SVENSKT MOTTAGANDE

PLATS: KONSERTSALEN
MODERATOR: BOKFÖRLÄGGARE TORGNY WADENSJÖ, STOCKHOLM

En av de nationalsocialistiska ledarnas viktigaste målsättningar var förintelsen av Europas judar. Några år in i andra världskriget tilltog pressen från Berlin på representanterna för den tyska ockupationen av Danmark. Juristen och politikern Werner Best, som innehade den högsta positionen, och diplomaten J. F. Duckwitz var av en annan mening. De förvarnade Danmarks judar och inledde hemliga förhandlingar med svenska myndighetspersoner. I oktober och november 1943 lyckades merparten av Danmarks drygt 7 000 judar fly över Öresund. I såväl Danmark som Sverige har denna händelse fått en viktig funktion i ländernas historieskrivning samtidigt som ”oktober 1943” ofta lyfts fram som en av få ljuspunkter i Förintelsens historia. Föreläsare är Ulf Zander, professor i historia vid Lunds universitet.

16.30–17.00 KAFFE

17.00–18.00 PARALLELLA SEMINARIER

L21 BOKEN I DET MEDELTIDA SVERIGR

PLATS: AMFITEATERN
MODERATOR: PROF. EM. ERLAND SELLBERG, GÖTEBORG

Den nyutkomna antologin Kodex handlar om boken som kulturprodukt under medeltiden, då Sverige blev en del av den europeiska bildningsvärlden. Artiklarna är skrivna av ett tjugotal medeltidsforskare och tar ett helhetsgrepp om den medeltida boken: tillverkning och form, skrift och illuminationer, genrer och användning, utbyte och samlande av böcker. Två av författarna – latinisten fil.dr Elin Andersson, Kungliga biblioteket, och nordisten fil.dr Ingela Hedström, Riksarkivet – samtalar om den medeltida bokkulturen i Sverige, dess historiska betydelse och om vägen från handskrift till tryck.

L22 FORSKNINGSFRONTEN FLYTTAS FRAM (2)

PLATS: DANSSALEN
MODERATOR: HANS ALBIN LARSSON

Beijer-stipendiaterna, doktorander från historiska institutioner vid olika universitet och högskolor, presenterar sina pågående avhandlingsprojekt.

L23 GULDÅLDERNS DECKARE SOM KVINNOHISTORIA

PLATS: KATEDRALSKOLAN
MODERATOR: LENA MILTON

Den moderna deckaren fick sin blomstring i Storbritannien under mellankrigstiden och i Sverige något senare. Många av de främsta författarna var kvinnor och trots att genren egentligen är eskapistisk har kvinnosaken då och då sin plats i intrigen. På så sätt blir också deckarna till en sorts kvinnohistoria. Här finns diskussioner om kvinnors rätt till utbildning och ett eget yrke, men också mer kontroversiella ämnen som rätten till sin egen sexualitet och till och med problem med abort- lagstiftningen. I föredraget uppmärksammas verk av bl.a. Dorothy L. Sayers, Josephine Tey, Mavis Doriel Hay, Loulou Forsell, Maria Lang, Elsa Fejmert och Elisabet Kågerman. Carina Burman är författare och docent i litteraturvetenskap. Hon mottog 2022 priset till Stig Ramels minne. Bland hennes senaste böcker märks Bellman. Biografin (2019) och Drottningar och pretendenter. Om guldålderns deckarförfattarinnor (2023).

L24 SVENSKARNA SOM RÄDDADES FRÅN STALINS TERROR – OM EN BORTGLÖMD DIPLOMATISK INSATS

PLATS: KONSERTSALEN
MODERATOR: JAKOB HARKNÄS, HISTORIELÄRARE OCH LÄROMEDELSFÖRFATTARE, SOLLENTUNA

I historien är de kända som ”Kirunasvenskarna”, arbetare från Norrbotten som kring 1930 sökte lyckan i Sovjetunionen. Många var kommunister som ville delta i byggandet av det socialistiska framtidssamhället. Lyckan fann de dock knappast. Snart inleddes den mest våldsamma fasen av Stalins utrensningar. En del emigranter avrättades eller dog i fångläger, andra kunde resa hem tack vare svenska diplomaters insatser. Med hjälp av tidigare inte använda dokument i Riksarkivet berättar professor Torbjörn Nilsson, Södertörns högskola, om dessa öden. Även andra än kommunister behövde hjälp från svenska legationen. Änkor till inflyttade svenskar och ättlingar till sådana som bott länge i landet, svenskar i Baku som blivit kvar sedan Nobels fabrik övertagits av regimen – alla hade de svenska pass. Forskningen hade länge negligerat frågan då journalisten Kaa Eneberg väckte den i sina böcker. Den svenska legationens insatser har dock inte tidigare uppmärksammats.

19.00 MIDDAG PÅ GRAND HOTEL

ADREES: BANTORGET 1

Söndag 9 oktober

UTFLYKTER

S1 11.00–13.00 Lund till fots

SAMLING: STORTORGET 9 UTANFÖR STADSHALLEN
OBS! P.G.A. HÖGMÄSSA SKER VISNINGEN I DOMKYRKAN 12.45–13.30

Den som inte tidigare besökt denna tusenåriga stad får här tillfälle att under kunnig guidning bekanta sig med både dess kulturhistoriska centrum och en del med livet i Lund i modern tid. Turen börjar vid domkyrkan mitt i staden, vars lilla granne är Krognoshuset, Lunds äldsta profana byggnad. Strax intill finns den gamla universitetsbyggnaden med det vackra Lundagård och Akademiska föreningens pampiga borg liksom universitetsbiblioteket som utsetts till Sveriges vackraste byggnad. I närheten ligger det hus där Karl XII bodde under sin tid i Lund, en byggnad som Katedralskolan idag förfogar över. Här finns också Kulturen, museet med historiska hus från olika tider. Promenaden avslutas i domkyrkan där gruppen får en guidad visning. Pris 250 kr Max 30 pers

S2 10.00–12.00 "Mitt i mitt Lund"

SAMLING: MÅRTENSTORGETS ÖSTRA SIDA

Flanera med Magnus Bergsten – chefredaktör, styrelseledamot i Historiedagarna och Lundabo med stort intresse för stadens historia och arkitektur. Han tar oss med på en personlig vandring i de centrala delarna av staden. Under promenaden passerar vi byggnader som Bruniushuset, Locus Peccatorum, Hökeriet och Gamla kirurgen. Och vi får veta var bland andra August Strindberg, Hilma af Klint, Elin Wägner och Jan-Öjvind Swahn bodde. Pris 250 kr Max 30 pers

S3 12.15–13.15 Skissernas museum

SAMLING: FINNGATAN 2

På Skissernas museum, grundat 1934, finns världens största samling av skisser, modeller och förlagor till svensk och internationell offentlig konst. Historiedagarnas deltagare får en rundtur med egen guide som presenterar museets fokusområden och berättar om de unika samlingarna. Dessa består av allt från nedklottrade blyertsskisser till flera meter höga gipsskulpturer. Förutom allt som skänkts av konstnärer genom åren, förvärvar museet aktivt ny konst för att kunna visa representativa exempel på den samtida offentliga konsten. Pris 250 kr (inkl. inträde) Max 30 pers

S4 9.00–12.30 Järnålderns Uppåkra

SAMLING: LUNDS CENTRALSTATION
LUNCH INGÅR EJ I TUREN

Under ledning av professorerna Mats Roslund och Torbjörn Ahlström, ansvariga för det nya stora utgrävningsprojektet, beger vi oss till Uppåkra för en visning av den arkeologiska utgrävningsplatsen. Högt på listan för projektet står hövdingahallen – Uppåkras maktcentrum – ett kanske 40 meter långt residenshus som var beläget på den högsta höjden. Tillbaka i Lund beger vi oss till Historiska museet, där de unika fynden från de utgrävningar som hittills gjorts förvaras. Det handlar om över 20 000 föremål, av guld, silver och brons, som berättar om avancerad metallurgi, hantverk och konstnärlig briljans. Pris 390 kr Max 50 pers Lunch ingår ej i turen

S5 9.00–15.00 I det skånska kavalleriets spår

SAMLING: LUNDS CENTRALSTATION

Skåne var en gång hemvist för hälften av det svenska kavalleriet. De tre regementen som fanns här påverkade på många sätt samhället – de var stora arbetsgivare och kunder. En av de platser där det skånska kavalleriets höll övningar var Ljungbyhed, som blir exkursionens första stopp. Vi besöker det militärhistoriska museet, inrymt i den gamla husarmässen. Därefter går färden till Tomarps kungsgård, under lång tid boställe för regementscheferna och därmed regementets administrativa centrum. Efter lunch i de medeltida valven vidtar en rundtur, bl.a. genom det imponerande biblioteket, där vi får lära mer om kavallerihistorien genom utställningen och föredrag. Färdledare är militärhistorikern Marco Smedberg, en av författarna till Det skånska kavalleriet – en kulturhistoria som utkommer i år. Pris 590 kr Max 50 pers

S6 9.00–16.00 I skånska slott och kojor

SAMLING: LUNDS CENTRALSTATION

Många av slotten i Skåne vilar på grunden till gamla borgar, vilket är fallet med det vi ska besöka. Färden går till Torup, en av Nordens bäst bevarade 1500-talsborgar, belägen i ett stort bokskogsområde. Den nuvarande byggnaden uppfördes av storgodsägaren Görel Fadersdotter Sparre. Under 1800-talet rustades det förfallna slottet upp av familjen Coyet och fram till sin död 1941 drev Henriette Coyet, ”Skånes okrönta drottning”, här ett slags privat kulturcentrum. Visningen inkluderar det imponerande biblioteket, med skrifter av bl.a. Tycho Brahe, och paradvåningen. Denna inblick i livet upstairs följs sedan av ett besök i tillvaron downstairs, närmare bestämt i det närbelägna Statarmuseet som invigdes 50 år efter statarsystemets upphörande. Efter lunch i Orangeriet och, för den som vill, en promenad längs ”statarspåret” genom bokskogen följer en guidad rundvandring i museet. Här presenteras statarfamiljernas liv med hjälp rekonstruerade bostads- och uthusmiljöer. Förutom utställningar finns här också ett arbetarbiblioteksmuseum. Pris 825 kr Max 50 pers

Praktiska upplysningar

Lokaler

Invigningen och seminarier äger rum i Stadshallen, Stortorget 9 och Katedralskolan, Stora södergatan 22 samt ett seminarium som äger rum i Domkyrkan (F9). Hotellen ligger med olika avstånd från Stadshallen de flesta med gångavstånd och något med kortare bussavstånd.

Registrering och kansli

Registreringen till Historiedagarna äger rum i entrén till Stadshallen och öppnar fredagen den 6 oktober kl. 09:00. Disken är bemannad under konferensdagarna.

Utställning

Bokförlag presenterar aktuella böcker i Stadshallens entré, där även kaffet serveras.

Konferensavgifter

Två dagars föreläsningar och seminarier kostar 3 000 kr (2 400 kr exklusive moms) och 2 375 kr (1 900 kr exklusive moms) för studerande. Lördagens middag bokas separat till ett specialpris på 750 kr (600 kr exklusive moms). Avgifter tillkommer för söndagens utflykter. Övriga priser i programmet är angivna inklusive moms.

Erbjudandet att anmäla fyra personer från samma arbetsplats samtidigt, men endast betala för tre, gäller även i år.

Måltider

Lunch, kaffe och kvällsmingel den 6 oktober, samt kaffe och lunch den 7 oktober ingår i konferensavgiften och serveras mot uppvisande av namnbrickan. Luncher och kvällsmingel äger rum på AF-borgen, Sandgatan 2. Din namnbricka är ett kvitto på din betalning. Lördagsmiddagen på Grand Hotell är även i år ett tillval.

Hotell

Elite Hotel Ideon, Scheelevägen 27

Scandic Star, Glimmervägen 5

Bishop Arms Hotel, Sankt Petri kyrkogata 7

Grand Hotel, Bantorget 1

Hotel Lundia, Knut den stores gata 2

Hotel Nordic Lund BW+, Mårtensgatan 5