2016 – Karlskrona

Lunchbiljetter erhålles vid registreringen

Invigning
Välkomstord av Historiedagarnas ordförande Dag Klackenberg. Utdelning av Cliopriset, Stig Ramels pris och priset Årets historielärare.
Lokal: Konserthusteatern, Stortorget 16

Inledningsanförande:
Karlskrona som örlogsbas under tre hundra år
Karlskrona grundades 1680 som huvudbas för den svenska örlogsflottan. Inom basområdet uppfördes landets största örlogsvarv, olika marina skolor och allt fler kaserner. Anläggandet av basen och varvet var, tillsammans med byggandet av själva staden, ett av de största projekt som den svenska stormakten gav sig in på. Även under Krimkriget, de båda världskrigen och det kalla kriget har staden fortsatt att spela en central roll som örlogsbas, trots konkurrens från andra hamnstäder. Vad är det som har gjort att Karlskrona kunnat fungera som örlogsbas i hela tre sekler? Lars Ericson Wolke, professor i historia vid Försvarshögskolan och författare till bland annat Kapare och pirater i Nordeuropa under 800 år, föreläser.
Moderator: Dag Klackenberg
Lokal: Konserthusteatern, Stortorget 16

Parallella seminarier

Det var ett restrött sällskap som landsteg i Karlshamn i januari 1716. Det hade varit på resande fot sedan november 1714, upplevt belägringen av Stralsund och gjort en dramatisk flykt över Östersjön innan det slutligen landade i Blekinge. Sällskapet var Karl XII:s kreditorer, en grupp bestående av »Pålacker, Turckar, Armenianer och Judar«. Den svenska armén hade under sin vandring genom Europa och långa vistelse i Osmanska riket tvingats låna stora summor av den osmanske sultanen och hetmanen i Ukraina, men också små summor av alla som hade något att låna ut. När svenskarna sedan återvände hem följde kreditorerna med som rikets gäster. I väntan på att lånen skulle lösas in fick de underhåll och boende i Sverige och gavs dessutom, som de första judarna och muslimerna i Sverige, tillstånd att utöva sin religion. Om denna ganska okända historia berättar Ola Palmgren, antikvarie vid Blekinge museum.
Moderator: Åsa Karlsson
Lokal: Konserthusteatern, Stortorget 16

Skolinspektionen genomförde 2015 en kvalitetsgranskning av historieundervisningen i grundskolan och kom bl.a. fram till att »undervisningen behöver utvecklas vad gäller att skapa samband mellan olika tidsdimensioner genom de ämnesspecifika förmågorna källkritik och historieanvändning«. Seminariet tar sin utgångspunkt i svårigheterna att undervisa kring kunskapsmålet »historieanvändning«. Rapportens huvudförfattare, Andrés Brink Pinto, redogör inledningsvis för undersökningen, som sedan kommenteras av Mattias Ludvigsson från Skolverket. Grundskollärare Marcelle Thoursie berättar om svårigheterna med att i grundskolan undervisa kring historieanvändning, och Per Höjeberg, lärarutbildare vid Stockholms universitet, reflekterar över orsakerna till detta och ger sedan några förslag på hur bristerna kan avhjälpas. Efter inläggen vidtar ett samtal mellan de medverkande.
Moderator: Hans Albin Larsson
Lokal: Stora salongen, First Hotel Statt, Ronnebygatan 37-39
Arrangör: Historielärarnas förening

I september 1962 hade »Fråga Lund« premiär. Med sin kombination av lärdom, kvickhet och underhållning blev det ett omåttligt populärt tv-program och det skulle överleva i flera decennier. Huvudrollerna spelades av en skara egensinniga och färgstarka lundaprofessorer som besatt ett till synes oändligt vetande. Under 1960-talet blev de i det nyaste av medier representanter för en äldre akademisk kultur som vid denna tid utmanades av andra kunskapsideal. I detta föredrag för Johan Östling, docent i historia i Lund och ordförande i Clioprisets jury, oss tillbaka till televisionens guldålder och reflekterar över folkbildningens innebörd, mediernas omvandling och universitetets uppgift.
Moderator: Annika Törnqvist
Lokal: Karlskrona konsthall, Borgmästaregatan 17

Staden Karlskrona har av naturliga skäl alltid varit präglad av de militära och därmed manliga verksamheterna, men hur såg livet ut för kvinnorna? Anna Feychting (1872–1959), gift med en officer och bosatt i ett av annexen på Chapmanbostället, ger i sina dagböcker en inblick i officersfruarnas tillvaro i början av förra seklet. Till vardagsbestyren hörde att hjälpa maken med uniformer, skjortor och andra persedlar, men Anna hade också fullt upp med visiter, bjudningar, bridgekvällar och baler. Trots det kände hon sig som en fågel i bur och hoppades på att maken skulle omkommenderas. Fil.master Åsa Olovsson (Årets historielärare 2006) berättar om ett kvinnoöde för hundra år sedan.
Moderator: Lena Milton
Lokal: Gula salongen, First Hotel Statt, Ronnebygatan 37-39

Parallella seminarier

Användningen av sjöminor – den i särklass dominerande sjökrigsmetoden i Östersjön under de båda världskrigen – var enorm. Ungefär 160 000 minor fälldes i våra omgivande farvatten. Historien om denna spännande och synnerligen hemliga sjökrigsverksamhet har aldrig tidigare berättats för en bred publik. Inte heller är det allmänt känt att tiotusentals av dessa minor finns kvar än idag, sjunkna på havets botten, där de utgör ett stort problem för utvecklingen av Östersjön och Västerhavet. Genom omfattande forskning i historiska arkiv har dessa minor kunnat kartläggas, och militära åtgärder vidtas för att reducera deras antal i särskilt prioriterade områden. Med hjälp av de historiska källorna – krigsdagböcker, minkort, stridsberättelser, minsvepningsrapporter m.m. – arbetar nu minröjande fartyg med stor precision. Historieforskningen bidrar således till att Östersjön idag kan utvecklas på ett säkert sätt. Örlogskapten Gunnar Möller, chef för Maritime Warfare Data Center inom Försvarsmakten och författare till boken Minkriget i Östersjön 1914–1915, föreläser för första gången utanför den militära kretsen om hur minkriget i våra omgivande vatten bedrevs och om det explosiva arv det lämnat efter sig.
Moderator: Dag Klackenberg
Lokal: Stora salongen, First Hotel Statt, Ronnebygatan 37-39

Beijer-stipendiaterna, doktorander från historiska institutioner vid olika universitet och högskolor, presenterar sina pågående avhandlingsprojekt.
Moderator: Hans Albin Larsson
Lokal: Gula salongen, First Hotel Statt, Ronnebygatan 37-39

I det grågröna diset och det tilltagande mörkret på havets botten, sex kilometer utanför Ölands ostkust, kan man skönja skuggorna av en tragedi – det trasiga skelettet av det som en gång var det mest praktfulla flytande palats som människohänder någonsin skapat i stormaktens Sverige. Under 35 år har vraket av regalskeppet Kronan undersökts av Kalmar läns museum. Mer än 30 000 föremål har bärgats. De ger en konkret bild den svenska stormakten och människorna som levde i den. Berättelsen kastar nytt ljus över livet ombord det stora krigsfartyget, över katastrofen och hur den kom att påverka samhällsutvecklingen. Lars Einarsson, historiker och marinarkeolog, föreläser.
Moderator: Annika Törnquist
Lokal: Karlskrona konsthall, Borgmästaregatan 17

Den traditionella bilden av kalla kriget, präglad av skarpa gränser mellan öst och väst, är idag utmanad av nya perspektiv. Då blicken breddas från ett snävt fokus på politisk eller diplomatisk historia till att också innefatta kulturella och ekonomiska perspektiv, visar sig plötsligt utbyten och kontakter som knappast enbart låter sig beskrivas i termer av propaganda. Vänskapsförbund, handelsförbindelser, turism och kulturmöten samt transnationella radio- och tv-sändningar visar att järnridån på intet sätt var ogenomtränglig. Marie Cronqvist, docent och lektor i mediehistoria vid Lunds universitet, berättar bland annat utifrån sin egen forskning om tv-samarbetet mellan Sverige och DDR.
Moderator: Peter Luthersson
Lokal: Konserthusteatern, Stortorget 16

Vi avslutar fredagen i Marinmuseums vackra lokaler på Stumholmen. Byggnaden, utsträckt på en pir i vattnet, väckte vid öppnandet 1997 uppmärksamhet med sin stramt eleganta arkitektur och naturligtvis också för det spännande innehållet. Förutom dryck och tilltugg erbjuds möjlighet att bese museets utställningar.
Adress; Stumholmen
Egen transport, ca 10 minuters promenad från centrum

Paneldebatt: EN VÄRLD I FÖRSONING
Ursäkter, granskningar och uppgörelser med det förflutna har på senare år blivit en global trend. Den svenska regeringens vitbok om övergrepp mot den romska minoriteten i Sverige är ett aktuellt exempel, försoningskommissionerna som granskat myndigheternas agerande mot urfolk i Australien och Kanada ett annat. Hit hör också försoningsförsök mellan stater vilket i Frankrike, Tyskland, Polen, Japan och Kina utmynnat i revision av läromedel. Ett annat uttryck för viljan att återvinna samhörighet var när påven 2015 bad om förlåtelse och barmhärtighet för förhållningssättet från katoliker gentemot andra kristna samfund i samband med reformationen. Varför är politiker och andra med inflytande på samhällsutvecklingen måna om att be om ursäkt för brott begångna i det förflutna, som de själva inte varit med om? Vad kan utgöra fallgropar i sådana försoningsprocesser? Om detta högst aktuella ämne samtalar Kay Glans, redaktör för tidskriften Respons, jesuitpater Ulf Jonsson, professor i religionsfilosofi vid Newmaninstitutet och chefredaktör för tidskriften Signum, fil.dr David Sjögren, Uppsala universitet, som forskar om nationella minoriteter, och fil.dr Bo Eriksson, redaktör för Historisk Tidskrift.
Moderator: Dag Klackenberg
Lokal: Konserthusteatern, Stortorget 16
Arrangör: Historiska Föreningen

Kaffe - serveras i foajén på Konserthusteatern

Parallella seminarier

I slutet av 1800-talet började Lundahistoriker försöka etablera begreppet Skåneland för de landskap som legat under Skånelagen – Skåne, Blekinge, Halland och Bornholm. Men inte minst Blekinge har spjärnat emot och har en historia som är alltför fascinerande för att bli skåneländsk. Under förhistorien lämnar landskapet viktiga spår till frågorna om hur bofasta jägarna var, och hur bönder och jägare sedan levde jämsides. På vikingatiden ligger Blekinge i en östlig kulturkrets, som länge har mer gemensamt med den svenska kusten och först sent fogas in i det danska riket. Där görs länge skillnad mellan Lister och det övriga landskapet. På medeltiden tar städerna i Blekinge emot Smålands handel och blir en viktig del i Axelsönernas gränsöverskridande nordiska välde. När Sverige tar över kommer en av försvenskningens mest verksamma aktörer från Ronneby,  och Karlskrona är länge den största staden i de nya landskapen, med fler invånare än Malmö. Gunnar Wetterberg är historiker och författare, ursprungligen diplomat.
Moderator: Torgny Wadensjö
Lokal: Konserthusteatern, Stortorget 16

I seminariet talar tre föreläsare om hur källor och källkritik används på tre olika stadier i skolan. Professor Anna Götlind, Stockholms universitet, tar upp mellanstadiet med utgångspunkt i sin bok Historiska källor om barn. Marcus Karlsson, koordinator på Historieprogrammet, behandlar källanvändning på gymnasiet med utgångspunkt i sin nyskrivna övningsbok i historia. Jan van der Salm, högstadielärare vid Rutsborgskolan i Bjärred, talar om arbete med källor på Internet. Samtalet leds av Håkan Danielsson, koordinator på Historieprogrammet.
Moderator: Hans Almgren
Lokal: Karlskrona konsthall, Borgmästaregatan 17
Arrangör: Historielärarnas förening

Genom olika historiska dokument och handlingar från mitten av 1800-talet får vi lära oss mer om tjuven Sven Sjölin. Vi följer honom genom kyrkböcker, militära handlingar, domböcker, fängelsehandlingar, länsstyrelsens diarier och utredningar och sist men inte minst de läkarhandlingar som finns kvar efter Sven Sjölins obduktion. För hur dog han egentligen? Niklas Hertzman, genealog och personhistoriker, visar och berättar om vilka historiska skatter man kan finna i Arkiv Digitals enorma databas, oavsett om det gäller personhistoria, historieundervisning, hembygdsforskning eller släktforskning.
Moderator: Leif Gidlöf, f.v. arkivråd, ordförande i Personhistoriska samfundet
Lokal: Gula salongen, First Hotel Statt, Ronnebygatan 37-39
Arrangör: Arkiv Digital

Det stora forskningsprojektet »GaW« vid Uppsala universitet tillkom med syftet att öka kunskapen om mäns och kvinnors arbete i Sverige under perioden 1550–1800. Att jordbruket försörjde de flesta och att flertalet var bönder är ingen ny kunskap, men projektet har kartlagt förhållandena mer konkret än så. Vad gjorde egentligen en bonde på dagarna, rent praktiskt? Vad gjorde hans hustru, drängen och barnen? Såg det olika ut i olika delar av landet? Förändrades det över tid? Vilka uppgifter sköttes av mästaren i ett hantverkarhushåll och vad gjorde hantverkarhustrun? Och vad gjorde egentligen en adelsman om dagarna? Resultaten har samlats i en unik databas, tillgänglig för forskare, studenter och allmänhet, och kan alltså användas t.ex. vid uppsatsskrivande. Fil.dr Sofia Ling, som inom projektets ram gjort en studie om Stockholmskvinnor, Konsten att försörja sig: kvinnors arbete i Stockholm 1650–1750, berättar om utgångspunkterna, resultaten och användarmöjligheterna.
Moderator: Bitr. professor David Ludvigsson, ordförande i Historielärarnas förening
Lokal: Stora salongen, First Hotel Statt, Ronnebygatan 37-39

Parallella seminarier

I år firar vi att det är 250 år sedan Sveriges och världens första tryck- och yttrandefrihetsförordning infördes. Många nya tidningar uppstod runt om i landet. Vilka var de och vad skrev de om? Hur använde de friheten och allt det material som nu blev tillgängligt genom att allmänna handlingar samtidigt blev offentliga? Bland det fåtal tidningar som redan uppstått vid sidan om huvudstadens Post- och Inrikes Tidningar, fanns Carlscrona Weckoblad, grundad 1754. Karlskronas läge som örlogshamn och utpost mot Europa gjorde den till en av de viktigaste då nyheter från utlandet kunde nå Karlskrona en vecka före Stockholm. Carlscrona Weckoblad hade också en unik tidig tradition med tre generationer kvinnor som utgivare och innehavare av det kungliga boktryckarprivilegiet. Medverkande är Lars-Åke Engblom, professor i medie- och kommunikationsvetenskap och Kristina Lundgren, docent i journalistik.
Moderator: Torbjörn Nilsson
Lokal: Kalrskrona konsthall, Borgmästaregatan 17
Arrangör: Presshistorisk förening

Beijer-stipendiaterna, doktorander från historiska institutioner vid olika universitet och högskolor, presenterar sina pågående avhandlingsprojekt.
Moderator: Hans Albin Larsson
Lokal: Gula salongen, First Hotel Statt, Ronnebygatan 37-39

Populär Historia grundades 1991 och fyller nu alltså 25 år. Sveriges första historiemagasin har under ett kvarts sekel väckt och utvecklat historieintresset hos hundratusentals läsare. En av framgångsnycklarna är valet av externa skribenter och samarbetet med dessa. I tidskriften medverkar såväl journalister och författare, som forskare inom olika områden med historisk koppling. Med sina respektive erfarenheter och kunskaper bidrar de till ett varierat innehåll. Men hur går det egentligen till att producera en artikel i Populär Historia? Varifrån kommer idén? Hur väljs upplägg och teoretisk nivå? Hur mycket research krävs och var hittas bilder? Kring dessa och andra frågor som hopar sig bakom de redaktionella kulisserna samtalar Populär Historias chefredaktör Jacob Wiberg, frilansjournalisten och författaren Anna Larsdotter och Lars Ericson Wolke, författare och professor i militärhistoria på Försvarshögskolan i Stockholm.
Moderator: Hans Almgren
Lokal: Stora salongen, First Hotel Statt, Ronnebygatan 37-39
Arrangör: Populär Historia

När humanistisk bildning och utbildning förekommer i det offentliga samtalet numera, görs det ofta i anslutning till föreställningar om kris och bristande nytta. Men hur togs den humanistiska rörelsen emot när den grundades i senmedeltidens Italien? Nog måste den ha svarat mot ett samhälleligt behov för att kunna slå igenom och rentav bli samtidens viktigaste intellektuella strömning? Anders Bergman har i sin nya bok Humanismens födelse studerat humanismens första tvåhundra år, cirka 1260–1460, och berättar i sitt föredrag om hur tankar inom etik och retorik uppstod i nära samarbete med de nybildade och nyrika italienska stadsstaterna, och att humanismen, hur den än senare kom att bli, var allt annat än världsfrånvänd eller en enbart akademisk angelägenhet.
Moderator: Erland Sellberg
Lokal: Konserthusteatern, Stortorget 16

Parallella seminarier

Sverige 1809 var ett land i kris. Ett av krisens många ansikten var bristen på salpeter inom rikets nya gränser. Salpetern var huvudingrediens i svartkrutet och utan krut tystnade både kanoner och gevär. Före rikssprängningen kom huvuddelen av den svenska salpetern från Österbotten som sedan freden 1809 var en del av det ryska imperiet. Utmaningen var stor, men Sverige lyckades inom några år tack vare småskrifter för allmogen, österbottniska allmogekonsulter och salpeterlador – den tidens high tech – få upp tillverkningen på en nivå som svarade mot behovet. Ett översvallande rikt källmaterial i arkiven ger ett svar på frågan om hur det var möjligt. Föreläsare är fil.mag. och pol.mag. Britt-Marie Villstrand, verksam som fakultetskoordinator vid Åbo Akademi i Finland, och professorn i nordisk historia vid samma lärosäte Nils Erik Villstrand.
Moderator: Åsa Karlsson
Lokal: Karlskrona konsthall, Borgmästaregatan 17

Bödlar var anställda att verkställa dödstraff och kroppsbestraffningar som hade utdömts i domstolar runt om i riket. På bödelns lott låg även andra uppgifter, som att tömma latriner, kastrera hästar och dra hudar. Sådant önskade ingen hederlig människa befatta sig med. Bödeln var därför förskjuten och människor fruktade honom av rädsla för att själva »smittas« av hans skam. Vem önskade ha ett yrke som bödel? Vem kom egentligen på fråga för tjänsten, och vilka var bödelns arbetsvillkor och umgängesformer? Annika Sandén, docent i historia och författare till boken Missdådare: brott och människoöden i svenskt 1600-tal föreläser om bödelns levnadsvillkor och sociala liv under den svenska stormaktstiden.
Moderator: Erland Sellberg
Lokal: Stora salongen, First Hotel Statt, Ronnebygatan 37-39

Povel Ramel, den glasögonprydde revymakaren med den karakteristiska gluggen mellan framtänderna och med de kluriga och kvicka låtarna, var en nyskapande underhållare vars musik och texter var betydligt mer än bara »crazy«. Den kritik för bristande samhällstillvändhet som under det radikala 70-talet riktades mot honom tillbakavisades av Tage Danielsson, som ansåg att hans »musikaliska härnadståg mot cynisk idiotmusik och dålig kvalitet« var ett kulturpolitiskt storverk. I sin enorma produktion inspirerades Povel Ramel inte bara av samtida artister och sångstilar, utan anspelade också på företeelser och händelser både i det förflutna och i samtiden. Om denne tämligen unike musikskapare och de influenser som påverkade honom berättar Johanna Broman Åkesson, fil.dr i musikvetenskap, folkbildare och författare till flera böcker.
Moderator: Pär Frank, tid. bokförläggare, en av initiativtagarna till DSH
Lokal: Gula salongen, First Hotel Statt, Ronnebygatan 37-39

Judendom, kristendom och islam kallas abrahamitiska religioner eftersom de betraktar patriarken Abraham som förebild och stamfader. Den gemensamma tron på Gud som skaparen innebär att livet på jorden är en gåva och att människan har fått uppgiften att förvalta skapelsens möjligheter. Som Guds avbild har hon goda förutsättningar, men ondska och svaghet försvårar. Mose får Tora som grund för det judiska folkets uppdrag som Guds språkrör. De kristna anser att Guds väsen uppenbaras fullkomligare genom Jesus liv, död och förkunnelse. Enligt muslimer kommer Muhammed som den sista profeten, med Koranen, den korrekta versionen av de tidigare profeternas uppenbarelser. Gudsbild och livsideal förenar de tre religionerna; människosynen skiljer dem delvis åt. Att vara god genom att förvalta skapelsens gåvor och fördela dem rättvist är människans uppgift. Guds barmhärtighet garanterar att alla misslyckanden blir förlåtna, även om villkoren för detta varierar, liksom synen på livet efter döden. Likheterna är långt större än vad aktuella motsättningar kan ge intryck av. Christer Hedin är religionshistoriker och universitetslärare i Stockholm.
Moderator: Torgny Wadensjö
Lokal: Konserthusteatern, Stortorget 16

Parallella seminarier

Stormaktstidens samhälle kan förefalla avlägset, närmast exotiskt. Kriget med dess dramatik har präglat framställningen, och 1600- och 1700-talets samhälle framstår som skilt från det moderna fredliga Sverige. Ska vi betrakta det som en parentes i moderniseringen eller som en tid som präglat moderniseringen av Sverige? I Karlskrona framträder bilden av en plats där konfrontationen mellan gammalt och nytt accentuerades. Militära ambitioner utmanade gamla produktionssätt och politiska allianser testades. I spåren av hur örlogsflottan, staden och amiralitetet tvingades hantera konkreta problem, som 1700-talets pest, synliggörs det »moderna« i det tidigmoderna. Karl Bergman, som inleder, är docent i historia vid Lunds universitet och har varit verksam som lektor vid Blekinge Tekniska Högskola.

Under 1980-talet tog kalla kriget ny fart. I forskningen ses denna senare del av kalla kriget ofta som lika allvarlig som 1950-talet. Sveriges säkerhetspolitiska situation och även vardagslivet påverkades – under 1980-talet kanske främst genom ubåtskränkningarna, som än idag är föremål för debatt. Mer sällan diskuteras kalla krigets inverkningar lokalt och regionalt. I denna del av föreläsningen studeras den lokala kontexten utifrån blekingska morgontidningars rapportering om Sveriges och Blekinges situation. Hur påverkades Blekinge av det kalla kriget under åren 1980–1985? Hur rapporterade lokala morgontidningar om situationen? Fil.dr Andreas Linderoth är forskningssamordnare vid Marinmuseum och intresserar sig i sin forskning främst för kalla kriget samt 1800- och 1900-talets örlogshistoria.
Moderator: Lena Milton
Lokal: Konserthusteatern, Stortorget 16

Barn i västvärlden går i skolan varje dag, de får mat och omtanke av sina föräldrar och FN:s barnkonvention garanterar deras rätt till liv och frihet. Men hur ser det ut i den övriga »moderna« världen där det finns barn som arbetar i gruvor, är soldater eller flyktingar undan krig? Och hur hade barn det under den period som i de nordiska länderna fått stå modell för det »traditionella« samhället – det vill säga medeltiden? Med starkt engagemang berättar Eva Österberg, professor i historia, om den tidens moraliska universum, känslokultur och livsvillkor för barn. Föddes det många barn och överlevde de spädbarnsåldern? Sågs de som individer med olika utvecklingsstadier? Vilken etik predikade kristendomen och de medeltida lagarna? Hade barnen några rättigheter? Och hur var det egentligen med föräldrarnas kärlek till de små då?
Moderator: Sten Westerberg
Lokal: Stora salongen, First Hotel Statt, Ronnebygatan 37-39

Oscar Österberg vid Forum för levande historia, fil.dr och en av forskarna bakom rapporten, redogör för resultaten av det omfattande internationella forskningsprojekt som genomförts av IHRA (International Holocaust Remembrance Alliance). Metastudien analyserar forskningsresultat gällande bland annat förutsättningar och hinder för undervisning om Förintelsen, såsom styrdokument, pedagogiska utgångspunkter, nationella narrativ och lärarens roll i det multietniska klassrummet, samt minneskultur och syn på den historiska platsens roll för lärande. Kartläggningen belyser situationen i ett 40-tal länder i femton språkområden.
Moderator: Bitr. professor David Ludvigsson, ordförande i Historielärarnas förening
Lokal: Gula salongen, First Hotel Statt, Ronnebygatan 37-39
Arrangör: Forum för levande historia

I traditionell militärhistoria har kvinnor ofta blivit fotnoter eller kuriositeter utan koppling till det reella kriget. Samtidigt har kvinnohistoriska studier i regel inte intresserat sig för kriget som sådant – som aktiv våldshandling och förändrare av samhällen. Krig och kvinnor har helt enkelt inte ansetts höra ihop. Men om man för samman dessa två storheter kan man hitta nya vinklar på såväl militär historia som genus. Anna Larsdotter, författare och journalist, berättar utifrån sin nya bok om kvinnors aktiva deltagande i krig från 1600-tal till 1900-tal.
Moderator: Hans Almgren
Lokal: Karlskrona konsthall, Borgmästaregatan 17

Kaffe - serveras i foajén på Konserthusteatern

Parallella seminarier

Fabian Månsson (1872–1938) var en av den svenska arbetarrörelsens särlingar. Uppvuxen i en fattig fiskar- och jordbrukarfamilj på Hasslö i Blekinge, med kort skolgång, nådde han genom egen läsning en högre bildning än de flesta. Hembygden präglades av väckelsen och han verkade några år som frälsningssoldat, närmast född in i omsorgen om de fattiga och undertryckta. Hans politiska predikokonst firade triumfer i arbetarpress och i riksdag. Politiskt rörde han sig från socialistisk radikalism till ett ställningstagande för både socialism och monarki. Hans historiska författarskap var omfattande. Om denne mångsidige och fascinerande politiker berättar professor Torbjörn Nilsson, Södertörns högskola.
Moderator: Lars-Erik Hansen
Lokal: Karlskrona konsthall, Borgmästaregatan 17

Vilken är kvinnornas plats i historien – och vilken bör den vara? Återkommande debatteras i vilken mån kvinnor glöms bort i historieskrivningen eller om det bara är vissa högreståndskvinnor som står att finna i källorna medan de mer obemärkta negligeras. Professor Marie-Louise Rodén, Högskolan Kristianstad, och Charlotte Vainio, doktorand i historia vid Helsingfors universitet, reflekterar över möjliga, rimliga och lämpliga slutsatser för vår tid.
Moderator: Hans Albin Larsson
Lokal: Konserthusteatern, Stortorget 16

Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna är ett av de viktigaste verken i svensk bokhistoria, men också ett av de mest förtalade – gravyrerna avfärdas ofta som överdrifter och propaganda. Men hur rättvist är ett sådant omdöme? Hur ska man läsa Dahlberghs teckningar och gravyrer, och vad säger de om 1600-talets Sverige? Jonas Nordin, docent i historia och ansvarig för Kungliga bibliotekets arbete med att digitalisera denna bildskatt, presenterar en ny bild av »Suecian«.
Moderator: Peter Luthersson
Lokal: Gula salongen, First Hotel Statt, Ronnebygatan 37-39

Trerättersmiddag med vin och kaffe serveras
Adress: Skeppsgossegatan 2
Egen transport

Under denna vandring får vi se och lära mer om världsarvsstaden Karlskronas unika stadsplanering från 1700-talet och dess vackra byggnader och miljöer. Här bjuds på utmanande arkitektur, intressant offentlig konst och kända landmärken. Vi går över norra Europas största stenbelagda torg, inte olikt en italiensk piazza och liksom en sådan också omgiven av monumentala byggnader – Fredrikskyrkan, Trefaldighetskyrkan och Rådhuset. Här finns också stadsgrundaren Karl XI:s staty och den gamla vattenborgen. Vi fortsätter till Amiralitetsparken med sin gamla klockstapel, passerar högvakten i örlogshamnen och vandrar vidare till Marinens amiralitetskyrka där stadens mest kända invånare, en ålderstigen båtsman i trä, håller till. Turen går förbi Kungsbron – stadens officiella »entré« – och bastionen Aurora, likaså länsresidenset, och avslutas i Kungliga Örlogmannasällskapets unika bibliotek vid Amiralitetstorget.
Samling vid Karl XI:s staty på Stortorget kl. 10.00. Turen slutar kl. 12.00.
Pris: 100 kr inkl. moms

1900-talets teknikutveckling på det militära området påverkade Karlskrona i hög grad – men inte alltid så att det syntes. Ledningscentraler, förråd och verkstäder sprängdes ner i anläggningar under jord. Samtidigt fanns problemet med att landets största marinbas låg mitt i en stadskärna, och av denna anledning kom det att under 1900-talet byggas över fyrahundra skyddsrum för civilbefolkningen. Det största av dem stod färdigt 1959 och hade plats för närmare sextusen människor. Följ med på en vandring under jord i centrala Karlskrona! Vi besöker de allra första anläggningarna från 1900-talets början och 1930-talets skyddsrum dit civilbefolkningen skulle ta sin tillflykt vid eventuella luftangrepp under andra världskriget. Så går vi trettio meter ner i urberget och ser hur högteknologin från 1950-talet skulle skydda sextusen människor vid ett kärnvapenangrepp mot Karlskrona.
Samling vid Rådhustrappan på Stortorget kl. 10.00. Turen slutar kl. 11.30.
Pris: 195 kr inkl. moms         

Turen inleds med en rundtur i staden i buss som sedan kör till örlogshamnen. Vi passerar genom högvakten och hamnen och fortsätter ut på Lindholmen, där det gamla örlogsvarvet ligger. Här står Sveriges första inbyggda stapelbädd, Wasaskjulet, från slutet av 1700-talet, tillkommet för att skrov och byggnadsmaterial skulle stå skyddat under den långa byggnadstiden. Intill ligger Polhemsdockan, byggd 1717–24, som väckte internationell uppmärksamhet för sin storlek och avancerade konstruktion. Allra äldst är repslagarbanan, Sveriges längsta träbyggnad, från 1693. Här tillverkades alla typer av tågvirke, och vi kommer att få prova på att själva slå rep. Under besöket på Lindholmen serveras kaffe med bulle. Av säkerhetsskäl behöver marinen ha personnummer och medborgarskap på de deltagare som anmäler sig.
Avresa kl 9.00 från Scandic Hotel, bussen fortsätter till First Hotel Ja och First Hotel Statt. Åter i Kalrskrona kl 13.00. Kort stopp vid järnvägsstationen innan bussen fortsätter till ovan nämna hotell.
Pris: 345 kr inkl. moms

Denna färd genom seklerna tar sin början vid byn Vång, bevarad i samma skick som före enskiftet, och plats för spännande upptäckter. Vad döljer sig i kullen i Vång? Fynden av en av Sveriges största silverskatter, bronsmasker och guldgubbar indikerar att platsen är något alldeles särskilt. Området är fyllt av gravfält och söder om Vång ligger Hjortsberga, Blekinges gamla tingsplats. Däremellan finner vi landskapets enda slott, Johannishus. Det är möjligt att området var en centralort och därigenom föregångare till Ronneby, Blekinges största medeltida stad, dit resan går härnäst. På en höjd ligger den stora Heliga kors kyrka kvar som ett minne från stadens rika historia. Ronneby drabbades under den danska tiden hårt av Erik den XIV:s plundring men reste sig igen. När Karlskrona anlades försvann stadsprivilegierna men samtidigt upptäcktes surbrunnen och under 1800-talet blev Ronneby åter stad. Lunch serveras på restaurangen Ronneby café & matsal, inrymd i ett gammalt missionshus mitt i staden. Reseledare är Mikael Henriksson, 1:e antikvarie, och Ola Palmgren, antikvarie på Blekinge museum.
Avresa kl 9.00 från Scandic Hotel, bussen fortsätter till First Hotel Ja och First Hotel Statt. Åter i Kalrskrona kl 16.00. Kort stopp vid järnvägsstationen innan bussen fortsätter till ovan nämna hotell.
Pris: 395 kr inkl. moms   

Turen inleds med en rundtur i staden i buss som sedan styr kosan mot de forna dansk-svenska gränstrakterna i östra Blekinge, där vi kommer att besöka Kristianopel och Bröms. I Kristianopel, anlagd av danskarna 1599 och vars gatunät ännu minner om den äldsta renässansstadsplanen i Sverige, beser vi lämningarna efter den tid då staden var dansk gränsbefästning. Den lilla orten Bröms var platsen för förhandlingar och avtal mellan Danmark och Sverige, varav freden i Brömsebro 1645 är den mest kända. Efter lunch på charmiga Pensionat Stensvik vänder vi tillbaka mot Karlskrona via kustvägen, och gör ett uppehåll i Torhamn som ligger längst ut i det sydöstligaste hörnet av Blekinge.
Avresa kl 9.00 från Scandic Hotel, bussen fortsätter till First Hotel Ja och First Hotel Statt. Åter i Kalrskrona kl 15.30. Kort stopp vid järnvägsstationen innan bussen fortsätter till ovan nämna hotell.
Pris: 490 kr inkl. moms         

För den som inte vill lämna Karlskrona utan att ha tagit en tur till sjöss och närmare bekantat sig med de riktigt saltstänkta delarna av militärbasen, är turen till Kungsholms fort och Drottningskärs kastell ett måste. Dessa båda befästningar ligger på varsin sida av Karlskronas stora inlopp, där de i mer än tre hundra år vaktat staden – dock utan att ett enda skott avlossats i strid härifrån. Vi besöker den unika, venetianskt inspirerade rundhamnen, den botaniska parken och donjonens övre våningar. Drottningskärs kastell, där lunchen kommer att intas, ger en god uppfattning om 1600-talets fästningsbyggarkonst. Det ritades av Erik Dahlbergh, som under dess uppförande förutsåg att ett vackrare kastell näppeligen skulle byggas någonstans i Europa. Av säkerhetsskäl behöver marinen ha personnummer och medborgarskap på de deltagare som anmäler sig.
Avfärd med båt från Fisktorget kl. 9.00. Återkomst kl. 15.00.
Pris: 595 kr inkl. moms

För den som vill disponera sin söndag fritt är ett besök på Marinmuseum ett gott alternativ. Museets storslagna galjonshall, med hänförande utsikt mot vattnet, är känd för många, men här finns också modellkammaren som ger en intressant inblick i 1700-talets ingenjörskonst, undervattenstunneln från vilken man kan se det vrak som vilar på havsbottnen under museet, utställningar och – inte minst – ubåtarna Hajen och Neptun. Intill museet ligger också det originella slup- och barkasskjulet, som uppfördes som förvaringsplats för flottans mindre båtar.
Öppettider kl. 10.00–16.00, inträde gratis.