2015 – Tallinn

Invigning

Välkomstord av Historiedagarnas ordförande Dag Klackenberg. Utdelning av Cliopriset, Stig Ramels pris och priset Årets historielärare.
Lokal: Alfa

Dr Margus Laidre, the first Estonian ambassador to Sweden after 1991 and presently ambassador to Finland, and also a historian, presents an overview of Estonian history from various perspectives, ranging from the days of Swedish great power to today's independence.
The lecture will be held in English.
Moderator: Dag Klackenberg
Lokal: Alfa

In this plenary talk, Mr Siim Kallas, former Prime Minister, Minister of Foreign Affaires and European Commissioner, gives his view on Estonias way from Soviet occupation to the present sovereignity within EU and NATO. The talk will be introduced and moderated by Mr Andres Kasekamp, professor of Baltic Politics, Institute of Government and Politics at the University of Tartu.
The session will be held in English.
Lokal: Alfa

Parallella seminarier

Med hjälp av ny teknik, nya arkeologiska fynd, mer samarbete över ämnesgränserna och tack vare den digitala teknikens möjligheter har kunskapen om järnåldern och medeltiden i Norden bokstavligen exploderat de senaste årtiondena. Massgraven från Salme på Saarema (Ösel) som upptäcktes 2008–2010 berättar en ny historia om krigiska färder över Östersjön före vikingatiden. Kemiska analyser av skeletten från nordborna på Grönland ger oss en ny bild av deras mystiska undergång på senmedeltiden. Tredimensionell skanning av de gotländska bildstenarna låter oss upptäcka en bildvärld vi aldrig tidigare sett med blotta ögat. Listan på upptäckter kan göras lång. Fredrik Charpentier Ljungqvist är fil.dr i historia vid Stockholms universitet och bl. a. sekreterare för universitetets tvärvetenskapliga Centrum för medeltidsstudier.
Moderator: Torgny Wadensjö
Lokal: Omega

The restoration of Estonian independence made restructuring of history teaching possible. Teachers had to re-evaluate their knowledge and understanding of teaching history. The history lesson, the student and the teacher have changed considerably compared to the Soviet period, mainly because society has changed. National curriculums gave the general direction, but the key influencers of teaching are textbooks and national exams. Ideological knowledge-centric history teaching has been replaced by valuing the development of skills, critical thinking and multiperspectivity In-service training supported teachers during the reform period, but they had to develop or adapt teaching materials themselves. Teachers wish for greater stability in their work and more support from the state. Ms Mare Oja, lector of history didactics at Tallinn University, author and editor of several teaching materials and former chairman of the History teachers association, is currently a PhD candidate. The topic of her research is »Changes in history teaching since the 1980s up to today«.
The lecture will be held in English.
Moderator: Hans Almgren
Lokal: Epsilon

År 1810 grundades Berlinuniversitetet med Wilhelm von Humboldt som andlig fader. Det nya lärosätet blev med tiden ryktbart och kom att bli urtypen för det moderna forskningsuniversitetet. Än i dag utgör Humboldts idéer om bildning, akademisk frihet och föreningen av forskning och utbildning bärande akademiska värden. På samma gång har nyare studier gett en mer sammansatt bild av Humboldttraditionens uppkomst och förvandling i det moderna Tysklands dramatiska historia. Johan Östling, docent i historia vid Lunds universitet och ordförande i Clioprisets jury, reflekterar i denna föreläsning över universitetets idé både i det förflutna och i samtiden.
Moderator: Peter Luthersson
Lokal: Sigma

Vissa aspekter av den »aktiva utrikespolitik« som Sverige förde från 1960-talets mitt har behandlats ingående i forskningen. Historikerna har beskrivit Olof Palmes roll, den svenska Vietnampolitiken och neutralitetspolitiken under kalla kriget. Här är det framför allt diplomaterna och tjänstemännen inom utrikesförvaltningen som står i centrum. Hur påverkades de av tidens idéströmningar, hur påverkades rekryteringen till UD, och hur såg den nya generationen diplomater på sin och Sveriges roll i världen? Undersökningen bygger på intervjuer och studier i arkiven. Föreläsare är Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan i Stockholm, ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet och Östersjöstiftelsen.
Moderator: Torbjörn Nilsson
Lokal: Alfa

Parallella seminarier

När och hur slog sig svenska fiskarbönder ner på Estlands öar och kuster? Jonathan Lindström, arkeolog och författare till fackböcker för både vuxna och barn, berättar om ny historisk och arkeologisk forskning som gjort det möjligt att i sensationell detalj rekonstruera de första kolonisatörernas ursprung och överflyttning. Ledare för kolonisationsprojektet var den lundensiske ärkebiskopen Andreas Sunesson, i samarbete med svenske kung Sverker den yngre och hans jarl. Hundratals svenska bönder tvingades flytta över Östersjön och deras övergivna byar i Sverige finns fortfarande kvar med stengärdsgårdar och husgrunder övervuxna av skog. Den svenska medeltidskolonisationen i öster är minst lika betydelsefull för Sveriges historia som senare seklers Amerika-emigration, och den inbegriper också ett av Sveriges största militära nederlag, numera halvt bortglömt.
Moderator: Fil. dr. Henrik Klackenberg, Riksarkivet
Lokal: Alfa

Doktorander från olika lärosäten presenterar ny historisk forskning med varierad inriktning. Genom stöd från Beijerstiftelsen har de utsetts till stipendiater vid De Svenska Historiedagarna.
Moderator: Hans Albin Larsson
Lokal: Epsilon

Skriva dagbok – det har väl människor gjort i alla tider? Eller har de inte det? Visserligen uppmuntrade redan Pythagoras till daglig självrannsakan, men ändå dröjde det till 1500-talet för att skrivkunnighet, papperstillgång, intresse för individen och det världsliga livet, en linjär tidsuppfattning och andra faktorer kunde samverka till att modernt dagboksskrivande uppstod. Anders Bergman, en av författarna till dagboksantologin 365 dagar – utdrag ur kända och okända dagböcker, berättar dagbokens historia, från de italienska handelsmännens kassaböcker till våra dagars internetrelaterade utmaningar av den traditionella dagboken.
Moderator: Annika Törnquist
Lokal: Omega

Kring sekelskiftet 1900 lanserades i både Sverige och Frankrike en ny pedagogisk metod för att lära ut nationalspråket på platser där andra språk dominerade. Från den allra första skoldagen skulle undervisningen uteslutande ske på svenska respektive franska. På ett slående sätt blev metoden obligatorisk i skolundervisningen av vissa grupper medan den ansågs direkt olämplig för andra. Fil.dr Julia Nordblad, verksam vid Uppsala universitet och 2014 års Cliopristagare, visar med utgångspunkt i fyra exempel – Bretagne, Tunisien, Tornedalen och Lappmarken – att frågan om vilket språk läraren skulle prata i klassrummet var tätt sammanflätad med tidens stora frågor om allmän rösträtt, vilka som skulle ingå i den demokratiska gemenskapen, och hur lika de jämlika egentligen måste vara.
Moderator: Docent Johan Östling, Lunds universitet
Lokal: Sigma

Mottagning med mingel och lättare förtäring på Svarthuvudenas hus

Svarthuvudenas hus är kanske den enda bevarade renässansbyggnaden i Tallinn. Platsen för detta brödraskaps hus tros ha varit bebyggd redan på 1300-talet. 1597 byggdes huset om ordentligt och fasaden smyckades med ornament och snickerier. Den färgglada dörren, en av de mest dekorativa i hela staden, är från 1640-talet. Gillets tvåskeppiga och välvda sal är från 1400-talet.
Adress: Pikk tänav 26 (Långa gatan 26),
Gamla stan
Transport sker på egen hand, ca 15 minuters promenad från hotellet

Plenary lecture: AFTERLIFE OF EVENTS: 9 MAY AND THE OTHERS

How and why do some past events come to be considered as historical? How is an event turned into historical fact or, even more, into a media affair or a national day? How does an event acquire its name and significance? This lecture will tackle these questions and argue that past events do not have an intrinsic meaning that the historian can find after meticulous research. Historical meaning of an event is always born post factum, which can then be thought about and analysed only according to its »afterlife«. The complex afterlife of 9 May (which marks the capitulation of Nazi Germany to the Soviet union but to the Estonians also the beginning of the occupation) will be an example discussed in the lecture. Mr Marek Tamm is Professor of Cultural History at the School of Humanities in Tallinn University.
The lecture will be held in English.

Moderator: Sten Westerberg
Lokal: Alfa

Kaffe

Parallella seminarier

Under Erik XIV:s tid anslöts Tallinn (Reval) till det svenska riket och 150 år av gemensam historia följde. Den period som i historieskrivningen ibland kallats »den gamla goda svensktiden« var dramatisk, fylld av krig, hungersnöd och pestepidemier, men också av avgörande reformer inom utbildning, kyrka, jordbruk och rättsväsende. Professor Kari Tarkiainen, tidigare finsk riksarkivarie, och fil.dr Ülle Tarkiainen, forskare vid universitetet i Tartu, berättar om denna period i Estlands historia utifrån ett svenskt och ett estniskt men också ett balttyskt perspektiv.
Moderator: Åsa Karlsson
Lokal: Alfa

Doktorander från olika lärosäten presenterar ny historisk forskning med varierad inriktning. Genom stöd från Beijerstiftelsen har de utsetts till stipendiater vid De Svenska Historiedagarna.
Moderator: Hans Albin Larsson
Lokal: Epsilon

Hur var livet för en enskild person i Sverige på 1590-talet? Det är den huvudsakliga utgångspunkten för boken Missdådare: brott och människoöden i Sverige omkring 1600. Här framträder personer som begick hemska brott, som drack för mycket, som blev kära, som utnyttjade maktpositioner eller som mest oroade sig för barnen. Genom deras livsöden kan en historia berättas om ett Sverige som inte alls liknar dagens. Men Annika Sandén, docent i historia och författare till flera böcker, kan även berätta om en evig historia, en om vardagliga problem och bekymmer, drömmar och önskningar.
Moderator: Hans Almgren
Lokal: Sigma

Den officiella sovjetiska historieskrivningen och estländarnas personliga och kollektiva minnen från 1920–1930-talen har inte stämt överens, och efter Sovjetunionens kollaps behövdes ännu en ny tolkning. TV-serien Tuulepealne maa (det vindpinade landet), som täcker tiden 1917–1941, visades i samband med 90-årsfirandet av Estlands första självständighetsförklaring 1918, och syftade till att lyfta fram de kollektiva minnen som länge undantryckts. Det är en berättelse om liv och död och de svåra val som folket och nationen ställts inför. Serien berättar också om hur förbjudna minnen trots allt kan överleva. De lever nu genom minnesmärken, ritualer, jubileer och nationaldagar. Medierna bevakar viktiga nationella händelser och visar dokumentärer och filmer. Även historieskrivning och -undervisning är ett sätt att minnas och berätta om det förflutna. Både historieskrivning och fiktiva berättelser kan ses som kommunikation -de bidrar till att skapa och upprätthålla föreställda gemenskaper och kollektiva minnen. Frågan är vad vi väljer att minnas och lyfta fram och vad vi väljer att glömma och utelämna. Om detta berättar Merja Ellefson, lärare och forskare vid Umeå universitet.
Arrangör: Presshistoriska föreningen
Moderator: Torbjörn Nilsson
Lokal: Omega

Parallella seminarier

I april 1345 köpte tre svenskar en del av Laides herrgårds marker på fastlandet av en tysk adelsman och några veckor senare samma år sålde abbot Nikolaus i Padis kloster Stora Rågö till fem namngivna svenskar. Därmed tog de svenska bosättningarna i den västra delen av landskapet Harrien, väster om Tallinn (Reval) sin början – en bosättning som kom att bestå fram till 1944 när så gott som hela den estlandssvenska befolkningen lämnade Estland. Under sovjettiden användes Rågöarna som militärt övningsfält och bombmål. Föreläsare är Jörgen Hedman, gymnasieadjunkt vid Tyska skolan i Stockholm och författare. Han har bedrivit omfattande forskning kring estlandssvenskarnas historia och varit verksam i Estlandssvenska kulturföreningen Svenska Odlingens Vänner.
Moderator: Torgny Wadensjö
Lokal: Sigma

Weronica Ader, adjunkt vid Högskolan i Jönköping, och Hans Almgren, tidigare gymnasielärare i historia, med flera diskuterar ett ämne som nyligen blev föremål för livlig debatt: antalet kvinnor i historieböckerna, som enligt en undersökning minskar snarare än ökar ju längre fram i tiden man kommer. Speglas kvinnors roll i historien på ett rimligt sätt eller finns det fog för kritiken? På vilket sätt bör i sådant fall underrepresentationen åtgärdas?
Moderator: Hans Albin Larsson
Lokal: Omega

Sedan 1100–1200-talet har det funnits en svensk befolkning utmed Estlands kust och öar. Så gott som hela denna grupp flydde över Östersjön mellan maj 1943 och september 1944. Direkt efter ankomsten till Sverige anmodades alla att skriva ner sina berättelser om flykten och dessa finns nu redovisade i bokform tillsammans med en beskrivning av händelseförloppet under den ryska och senare tyska ockupationen av Estland. Mer än 2000 personer flydde i småbåtar, utrustade med primitiva segel och i bästa fall med en fungerande motor. Senare kom evakueringsresorna igång med transportfartyg och en total överflyttning av ca 7000 Estlandssvenskar var ett faktum. Föreläsare är Margareta Hammerman, författare och redaktör för boken Estlandssvenskarnas flykt över Östersjön, styrelsemedlem i SOV och tidigare medlem av Estlandssvenska kulturförvaltningen (f.d. Kulturrådet) i Estland.
Moderator: Dag Klackenberg
Lokal: Alfa

Göran Gunér har sedan slutet av 1970-talet arbetat med filmprojekt på historiska teman, från svensk forntid till vår tids omvälvande händelser och vardagsliv. Här kommer han att utgå från avsnitt ur Jan Troells film Närvarande om fotografen Georg Oddner, som gör återbesök i sin barndoms Estland. Men resan kommer också att ta oss till utvandrarpionjärernas Bishop Hill, till Ernst Josephsons märkliga konstnärsbana, till Blockmakarens hus på Söder i Stockholm och livsvillkoren där under första världskriget samt till Dag Hammarskjölds liv och insats som fredsmäklare.
Moderator: Erland Sellberg
Lokal: Epsilon

Parallella seminarier

Estland nåddes av 1500-talets »bygg-boom« för herresäten, men det rörde sig i huvudsak om ganska enkla byggnader. När området övertagits av Sverige fick många gods nya ägare och flera grandiosa projekt påbörjades. Tidens främste byggherre var Magnus Gabriel De la Gardie, som planerade tre stora herrgårdsanläggningar: Kolk, Hapsal och Arensburg/Kuressaare på Ösel. Endast Kolk blev färdigt, och kom senare i familjen Stenbocks ägo. På godset skapades genom åren en stor och i många avseenden unik porträttsamling, som sedan andra världskrigets slut – med rätt eller orätt – befinner sig i Polen. Om Kolk och porträttsamlingen berättar docent Inga Lena Ångström Grandien, konsthistoriker med stort intresse för Baltikums konst- och arkitekturhistoria.
Moderator: Fil.dr. Henrik Klackenberg, Riksarkivet
Lokal: Alfa

Om balansen mellan innehåll och undervisningstid inom historieundervisningen – en ständigt aktuellfråga. Medverkande är Åsa Olovsson, Jennie Karlsson och andra aktiva gymnasielärare.
Moderator: Hans Albin Larsson
Lokal: Sigma

Pyrrhus (319–272 f.Kr.) har gått till historien för segrarna som bär hans namn. Att han var syssling till Alexander den store och av samtiden uppfattades som dennes värdigaste efterträdare är inte lika känt. Redan som flyktingbarn hos de »barbariska« illyrerna blev han till en bricka i maktkampen mellan Alexanders generaler. Som kung över det avsides belägna Epiros steg han fram som en av nyckelspelarna i den invecklade hellenistiska politiken. Vilken var den historiska kontexten för alla hans misslyckade »fredsbevarande uppdrag« i öst och väst? Och varför gör både Albanien och Grekland anspråk på förloraren Pyrrhus i dag? Allan Klynne, fil.dr i antikens kultur och samhällsliv och författare till bl.a. Kleopatra – liv och legend, föreläser.
Moderator: Annika Törnquist
Lokal: Omega

Det tar lång tid, rentav generationer, att laga ett land som varit i krig. Andra världskrigets skador är fortfarande kännbara i Estland. Men vad händer när olika generationer möts i och kring kulturarvet? Sofia Joons, uppvuxen i Borås med estniska, svenska och estlandssvenska rötter och verksam i Estland 1994–2013, berättar om den estlandssvenska musikkulturens återupplivande, om hur eldsjälar och organisationer i de estlandssvenska områdena tillsammans skapat en lokal historia och identitet och givit musiken ny betydelse och nya funktioner.
Moderator: Lars-Erik Hansen
Lokal: Epsilon

Parallella seminarier

Föreställningen att den svenska stormaktstiden var en särskilt god tid för den estnisktalande bondebefolkningen verkar ha spritts under 1700-talets svåra förhållanden. Myten integrerades i den nationella väckelse som uppstod under 1800-talets andra hälft – svensktidens rättsliga och civilisatoriska framsteg ställdes mot det rådande balttyska narrativet som framställde det tyska kulturarbetet som det enda betydande. Under första världskriget blev denna nationell-estniska historiesyn, präglad av svenskkärlek, grund för politiska försök att befria Estland från ryskt styre. Sverige skulle än en gång rädda de estniska bönderna och ett nordiskt rike, bestående av Skandinavien, Finland och de forna svenska Östersjöprovinserna, skapas. Av planen blev intet, men esternas varma känslor gentemot Sverige har bestått. Föreläsare är fil.dr Mart Kuldkepp, lektor i modern skandinavisk historia, University College London.
Moderator: Dag Klackenberg
Lokal: Alfa

Karl XII är den svenske kung som oftast gjorts till föremål för litterär skildring. Från hans egen livstid fram till idag har han och hans tid porträtterats av en lång rad poeter, dramatiker och prosaförfattare, i Sverige såväl som utomlands. Till dem som skrivit om honom hör berömdheter som Daniel Defoe, Voltaire, Alexander Pusjkin, Strindberg, Rainer Maria Rilke och Jorge Luis Borges. Bilden av kungen är – från första början – starkt polariserad, och porträtteringen skiftar från devotaste beundran till häftigaste avståndstagande. Genomgående är dock ett tema, nämligen hjälterollen, såväl som förebild och som varnande exempel. Som sådan har kungen mobiliserats i olika politiska och ideologiska syften, och i föreläsningen kommer vi att möta exempel på hur Karl XII-gestalten alltsedan 1700-talet har använts litterärt, ibland på oväntade och förvånande sätt. Nils Ekedahl är prorektor och docent i retorik vid Södertörns högskola. Han har skrivit om svensk 1600-talslitteratur men också om politisk kultur i 1800-talets Sverige och Karl XIV Johans propaganda för att etablera Bernadotte som svensk kungadynasti.
Moderator:: Åsa Karlsson
Lokal: Omega

Då det sovjetiska krigsmonumentet i centrala Tallinn för några år sedan flyttades från sin plats utlöste det en häftig reaktion från den ryskspråkiga befolkningens sida. Med utgångspunkt i denna händelse har fil.dr Igor Potapenko i sin avhandling undersökt hur historiemedvetande och identitet formas i en mångkulturell miljö. Undersökningen bygger på estniskspråkiga och ryskspråkiga gymnasieungdomars egna berättelser samt på läroplanerna, särskilt i historia, och lyfter fram vikten av att ta hänsyn till olika gruppers uppfattning om historia i undervisningen. Igor Potapenko, själv bördig från Estland, är gymnasielärare på Sjödalsgymnasiet i Huddinge.
Arrangör: Forum för levande historia
Moderator: Torbjörn Nilsson
Lokal: Sigma

Den olympiska rörelsen är en paradox. Det heter att sporten, och då särskilt de olympiska spelen, ska stå fria från politik. Noggrant regleras vad idrottarna får ha på sig och hur de ska uppträda. Trots eller kanske just på grund av den olympiska rörelsens apolitiska ideal, har de olympiska spelen gång efter annan politiserats. Stater har upprepade gånger använt spelen i propagandasyfte och ofta har röster höjts för att bojkotter ska genomföras. Under OS 1980 i Moskva genomfördes en bojkott med osedvanlig skärpa då USA:s president Jimmy Carter lät amerikanska deltagare stanna hemma. Vad låg bakom det politiska spelet? Vad blev dess konsekvenser? Jens Ljunggren, professor i historia vid Stockholms universitet, föreläser.
Moderator: Torgny Wadensjö
Lokal: Epsilon

Trerättersmiddag med vin och kaffe, underhållning och dans.

Stadsvandringen börjar vid Stora strandporten (Suur Rannavärav), som ligger intill det respektingivande kanontornet »Tjocka Margareta«. Genom smala gator och gränder passerar vi medeltida befästningar, borgarnas Diel-Dornse hus, de medeltida gillena, NKVD:s ruskiga högkvarter, kloster och kyrkor. Här och där stöter vi på platser där Jolo hämtat miljöer till sin äventyrsroman De tre mot Petrograd. Från staden vandrar vi sedan upp till Domberget med den medeltida ordensborgen, domkyrkan från 1200-talet, Riddarhuset och adelspalatsen samt de svenska bastionerna från 1600-talets slut. Vi återvänder sedan till staden och vandringen slutar på Vene, »ryska gatan«, som kantas av kloster och kyrkor. Guide för vandringen är Johan Engström, tidigare bl.a. chef för Armémuseum och väl bekant med såväl Tallinn som Jolos författarskap. Samling vid Stora strandporten kl. 10.00. Turen slutar ca kl. 13.00.

Vandringen inleds i svenska S:t Mikaelskyrkan och ciceron är kyrkoherde Patrik Göransson. Inne i kyrksalen får vi höra om församlingens och kyrkobyggnadens dramatiska historia och vi besöker också det intressanta kyrkomuseet. Vi vandrar därefter förbi 1200-talskyrkan S:t Nikolai, idag museum med inriktning på religiös konst och vars mest kända verk är Bernt Notkes målning »Danse macabre«. Därefter kommer vi till Alexander Nevskij-katedralen, uppförd vid förra sekelskiftet och därmed stadens nyaste kyrka. Den har en mäktig uppsättning klockor och är ett storslaget exempel på ortodox sakral arkitektur. Den sista anhalten på vandringen utgörs av den lutherska domkyrkan S:ta Maria, som innehåller världens största samling av begravningsvapen. Samling i S:t Mikaelskyrkan, Rüütli 9, kl. 13.30. Turen slutar ca kl. 15.30.

Under ledning av den erfarna stadsguiden Eva-Tiina Pölluste går vi genom Tallinns gamla stad till Historiska museet, inrymt i det medeltida Storgillets hus som genom tiderna haft stor betydelse i Tallinns stadsliv. Museets permanenta utställning Visa hing (ung. »Det uthålliga folket«) presenterar de historiska skeenden som påverkat det estniska folket mest. Utställningen visar Estlands historia genom olika temarum, och man kan få göra en tidsresa till de historiska händelserna i en interaktiv tidskapsel. Vi vandrar därefter vidare till det relativt nya Ockupationsmuseet, som tillägnats perioden 1940–1991, då Estland först var ockuperat av Tyskland och därefter av Sovjetunionen. Genom video, fotografier och ljudspel återberättas den långa perioden av förtryck och folkligt motstånd, och vi får en inblick i hur människor klarade av vardagen under dessa svåra år. Samling vid Hotel Olümpia kl. 9.30. Turen avslutas ca kl. 12.30.

Under ledning av Ivar Rüütli, historiker och översättare (bl.a. av Peter Englund till estniska), beger vi oss först till S:t Laurentikyrkan i Kuusalu (Kusal), en av Estlands äldsta kyrkor med rötter i slutet av 1200-talet. Här vilar flera adelsfamiljer, bl.a. Stenbock, von Benkendorff, von Ramm och von Rosen. Vi fortsätter sedan till godset Kolga (Kolk), en gång Estlands största markägare, där vi får en specialvandring i herrgården som väntar på att renoveras. Vi ser sedan närbelägna Palmse (Palms), släkten von der Pahlens vackra herrgård som nu visas i utsökt restaurerat skick. Här får vi en god bild av hur den baltiska adeln levde. Vi äter lunch i den trevliga museirestaurangen. Tillbaka i Tallinn besöker vi Katriorg (Katharinental), det kejserliga lustslottet som idag rymmer ett museum med bl.a. en förnämlig konstsamling. Buss avgår kl. 8.30 från Hotel Olümpia. Turen avslutas vid Tallinns flygplats och Tallinks färjeterminal.

Följ med arkeologen och författaren Jonathan Lindström till hans fäders hembygd i Estlands svenskbygder. Lindström är aktuell med boken Biskopen och korståget 1206 som handlar om hur den svenska koloniseringen av Estlands kuster gick till. På utflykten stannar vi till vid släkten Stackelbergs pampiga herrgård Riisipere (Neu Riesenberg) från början av 1800-talet och den medeltida borgen Koluvere (Schloss Lodhe). I den vackra lilla fiske- och kurorten Haapsalu (Hapsal) ser vi den gamla biskopsborgen varifrån det medeltida biskopsdömet Ösel-Vik styrdes. Här intar vi även lunch på klassiska Kursalen, det förra sekelskiftets främsta vattenhål och mötesplats. På vägen tillbaka till Tallinn stannar vi till vid kyrkan på Nuckö, som fram till 1944 var en av de största estlandssvenska socknarna. Här berättar Jonathan bl.a. om sin far och hans släkt som kom från dessa bygder. Vi ser även ruinerna efter Padis kloster som var en av Estland och Nylands största markägare under medeltiden. Buss avgår kl. 8.00 från Hotel Olümpia. Turen avslutas vid Tallinns flygplats och Tallinks färjeterminal.