DE SVENSKA HISTORIEDAGARNA I JÖNKÖPING 2010
JÖNKÖPING
Flit, fromhet och företagsamhet
De Svenska Historiedagarnas konferens i Jönköping den 1–3 oktober 2010
Ladda ned programmet i PDF-format
Invigningen och alla seminarier ägde rum på Högskolan i Jönköping, Gjuterigatan 5
Fredag 1 oktober | ||
Invigning på Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) i Jönköping EU-parlamentarikern och f.d. statsrådet Alf Svensson inviger årets Historiedagar. |
||
Lunch | ||
Parallella seminarier |
||
Kreugerkraschen – förspel och efterdyningar Många kända personer har haft anknytning till Jönköping men till de allra mest kända hör finansmannen Ivar Kreuger. Efter det första världskriget hade ett helt nytt läge på den internationella kapitalmarkanden uppstått och under några få år byggde han upp en storkoncern inom tändsticksindustrin, där Jönköpings tändsticksfabrik ingick. Men var Kreuger den konstruktive visionär och företagsimperiebyggare han framstod som eller var han en svindlare och bedragare? Björn Gäfvert föreläser om den sista dramatiska tiden före Kreugers fall, då riksbank och regering drogs in i virvlarna kring hans sönderfallande imperium, och om de diskussioner och spekulationer som följde efter hans död och i kraschens spår. |
||
Vad hände med den svenska skolan? Varför har skolfrågorna fått sådan betydelse under de senaste åren? Vad innebär begreppen "en demokratisk skola" och "en likvärdig skola"? Varför har Finland hamnat i toppen vid internationella jämförelser samtidigt som Sverige uppvisar en dalande kurva? Vad betydde kommunaliseringen av skolan och hur gick det sedan? Varför finns det inga behörighetskrav på rektorer? Har konkurrensen från de fristående skolorna höjt kvaliteten eller är det tvärtom, att kvaliteten fått stryka på foten för att konkurrensen hårdnat om elevernas gunst? Hur kommer det sig att debattörer som anser sig vara experter kan ha så olika uppfattning om skolan? Hur kommer det sig att de politiska partierna faktiskt varit mer ense än oense om de skolpolitiska reformerna? Och – vad kan vi vänta oss av framtiden? |
||
Bakar vi paj på samma äppelsorter som Kajsa Warg? FN har utnämnt 2010 till internationellt temaår för den biologiska mångfalden. Ständigt verksamt för att motarbeta utarmningen av denna mångfald är Nordiskt Genresurscenter, NordGen, som ansvarar för vår gemensamma nordiska genbank. Förutom en mindre samling ”döda” frö från bl.a. museisamlingar, som genom sin genetiska profil kan hjälpa till att identifiera sorter och berätta om sorter förändrats med tiden, så bevaras här levande frö av dagens och gårdagens kulturväxter, sådana som användes i odling innan dagens moderna sorter togs fram, och frö av deras vildväxande släktingar. Fröna hålls vid liv så att de ska kunna sättas i jorden för olika ändamål – för förädling, forskning och, inte minst, för de Nordiska museerna som i sin verksamhet ska kunna visa hur äldre tiders grödor sett ut och hur de påverkat vår kulturhistoria. Då historiska byggnader och miljöer återskapas är det inte bara viktigt att använda dåtidens byggnadsmaterial och -metoder utan att också införliva de växter, träd, sädesslag m.m. som hörde till epoken. NordGen medverkar därför exempelvis i inventeringen av s.k. reliktplantor, växter som överlevt intill historiska platsers byggnader och lämningar, och verkar för att våra kulturväxter är vårt levande kulturarv. |
||
Avhandlingsseminarium: Sjukdom och lidande i 1800-talets väckelse: fallet Emil Gustafson Joel Halldorf, teol.kand. och doktorand vid Uppsala universitet, lägger fram ett avsnitt ur sin kommande avhandling, som med Helgelseförbundets predikant Gustafson i fokus bl.a. belyser väckelsens kluvna relation till det moderna. Diskussionen leds av Oloph Bexell, professor i kyrkohistoria vid Uppsala universitet och docent Göran Åberg, kyrkohistoriker och tidigare verksam vid Lunds universitet och Jönköpings högskola. |
||
Parallella seminarier |
||
F5
|
Kvinnornas företagsamma historia Anita Lignell Du Rietz, fil.dr med ett förflutet på Näringsdepartementet och som chefsekonom i Föreningsbanken, dokumenterar kvinnors företagsamhet och yrkesliv historiskt. Hon synliggör kvinnornas strider och de framsteg de gjort trots starkt motstånd från mäktiga institutioner. |
|
F6
|
Fastfrusen i polarisen. Etniska relationer i Arktis med utgångspunkt i Vegaexpeditionen 1878–1880 Fil. master och gymnasielärare Åsa Olovsson föreläser om Vegaexpeditionens möte med invånarna på Tjukjterhalvön i nordöstra Sibirien. Det dåtida svenska intresset för Arktis var stort och sjöresan genom Nordostpassagens farvatten, med Adolf Erik Nordenskiöld som vetenskaplig ledare väckte uppmärksamhet internationellt sett. Då Vega var fastfrusen i polarisen i tio månader övervintrade fartyget och dess besättning utanför Tjuktjerhalvön. Kulturmötet genererade etnografiska studier av tjuktjerna. Dessa bidrog till att förstärka den västerländska diskursen om arktiska folk. Med socialdarwinistiska förtecken kunde expeditionen framhålla en icke civiliserad värld. Betraktar man dessutom vetenskap som en kolonial akt, kan Vegaexpeditionen ses som ett sätt för Sverige att positionera sig i Arktis i förhållande till andra nationer. |
|
F7
|
Att undervisa blivande historielärare Margareta Casservik, sektionschef och universitetsadjunkt, och fil.dr Hans-Olof Ericson, lektor i historia, ger en inblick i hur Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) arbetar med historieundervisningen för framtidens lärare. På HLK är ämnesdidaktiken integrerad i ämnesstudierna, vilket är en delförklaring till att många av uppsatserna i ämneskurserna författas på historiedidaktiskt tema. |
|
F8
|
Den frikyrkliga musiken Musikvetaren Gunnar Heiling, Malmö musikhögskola, ger en introduktion till den rika frikyrkliga musiktraditionen. |
|
Kaffe | ||
Parallella seminarier |
||
Per Brahe d ä – kunglig favorit och greve av Visingsö Bo Eriksson följer greve Per Brahe d.ä. i spåren. ”Lita inte på någon, men håll dig på god fot med alla och envar!”, var ett av de råd som denne kunglige kusin gav de unga adelsmännen i sin Oeconomia eller Hushållsbok för ungt adelsfolk, en skrift han skrev på 1580-talet. |
||
En mordgåta, ett liv och bronsåldern i nytt ljus Omkring 800 f. Kr. dödades Granhammarsmannen i en yxstrid och sjönk till botten i Mälaren. Han återfanns 1953. Med modern teknik har hans liv kunnat rekonstrueras i häpnadsväckande detalj, från det att han som nyfödd ammades i en bondstugas dunkel, över traumatiska barndomsupplevelser i tioårsåldern och genom ett händelserikt liv. Isotopanalyser av skelettet visar hur han har rört sig i Norden under olika delar av livet. Tack vare mannens välbevarade redskapsuppsättning och spår på skelettet får vi fascinerande inblickar i hans vardagsarbete. En analys av huggspår på skelettet visar också hur hans sista våldsamma minuter i livet gestaltade sig, den olyckliga dag då han efter en längre resa nådde Mälaren och sin död. Samtidigt har vi genom de senaste decenniernas intensiva forskning fått en helt ny bild av bronsåldern, med båtfärder, hövdingadömen, våld, brinnande borgar, hällristningar, tideräkning, hantverk och vardagsliv bland bönder och jägare. Perioden framstår numera som betydligt rikare och mer komplicerad. Invanda föreställningar kommer också på skam, exempelvis kring den förmodade solreligionen och bondebefolkningens rörlighet. |
||
Tre industriella revolutioner Lennart Schön, professor i ekonomisk historia, berättar om den omdaning av samhället som de industriella revolutionerna innebar och om vilka konsekvenserna blev – förändringar av en omfattning som få eller ingen hade kunnat ana. |
||
Forskningsfronten flyttas fram I Doktorander från olika universitet och högskolor presenterar sina avhandlingsarbeten. |
||
Mottagning på Länsmuseet | ||
Lördag 2 oktober | ||
Parallella seminarier |
||
L1
|
Bibliotek utan gränser OBS! NY TID! VIFANORD (Virtuellt fackbibliotek för Nordeuropa och Östersjöområdet) är ett elektroniskt fackbibliotek som drivs av Universitetsbiblioteket i Kiel (som ansvarar för kulturområdet Skandinavien i Tyskland) tillsammans med universitetsbiblioteken i Göttingen (bl.a. ansvarigt för Finland och estniska språket/filologin) och Greifswald (ansvarigt for de baltiska länderna). Först och främst erbjuder VIFANORD forskare inom humaniora och samhällsvetenskap som arbetar med frågor kring Norden och Baltikum, möjlighet till samtidig sökning i olika relevanta tyska, nordiska, baltiska och internationella databaser och bibliotekskataloger samt kvalitetsbedömda nätresurser. Detta möjliggörs också genom samarbete med olika skandinaviska institutioner, bl.a. Kungliga Biblioteket i Stockholm. |
|
L2
|
Karl X Gustav – inte bara krigarkung Schablonbilden av Karl X Gustav som matvrak och krigshetsare har skymt hans begåvning och mångsidighet. Att han en gång skulle bli Sveriges kung hade långt före kusinen Kristinas abdikation tett sig fullt möjligt, och han fick en omsorgsfull uppfostran. Den gav honom en djupt religiös värdegrund men också goda språkkunskaper och insikter i statsrätt, politik, förvaltning, krigskonst, geografi och historia. De förebilder man höll upp för honom var Gustav II Adolf, Julius Cæsar och Alexander den store, gestalter som varit på en gång härskare och härförare. Hans mål var att göra Sverige till en starkare stat, att hävda kungamakten mot högadeln och att ge sig själv ett ärofullt eftermäle. Genom 1655 års reduktion förebådade han den stora indragningen av gods från adeln till kronan under Karl XI, och han förberedde också införandet av ett militärt indelningsverk. |
|
L3
|
Årstafrun – en adelsdam bland liderliga pigor och fullsupna drängar I Märta Helena Reenstiernas dagbok, som fördes på Årsta gård utanför Stockholm mellan 1793 och1839, ges en unik inblick i en adelsfamiljs förhållande till sitt tjänstefolk. Här stod ingen dräng med mössan i hand! Men värst var kanske att Årstafruns ende son vistades för mycket både i pigkammare och drängstuga. Vetenskapsjournalisten Kristina Ekero Eriksson presenterar en delvis ny bild av den välkända Årstafrun. |
|
L4
|
En dynasti blir till I juni 1823 landsteg Sveriges nya kronprinsessa Josefina med sitt följe i Stockholm. Med på resan var också drottning Desideria som från och med nu kom att stanna för gott i landet. Händelsen fick stor uppmärksamhet. Genom sina släktförbindelser och sina anor skulle Josefina skänka legitimitet åt den nya kungaätten. Tillsammans med sin make, den blivande Oscar I, blev hon en viktig medskapare av den nya dynastin Bernadotte. I den nyligen utgivna boken Myter, medier och makt kring Karl XIV Johan och familjen Bernadotte beskriver några av Sveriges ledande forskare i ämnet hur familjen etablerades som kunglig dynasti i Sverige under åren 1810–1860. Med inspiration från aktuell internationell forskning om legitimering av makt, retorik och politisk kultur vill de visa hur Karl XIV Johan och olika personer i hans omgivning lyckades forma och förmedla olika föreställningar och berättelser om den nya dynastin. Lite tillspetsat sägs att lanseringen av dynastin Bernadotte kan förstås som ett slags dåtida multimediashow, där mediernas samverkan gav kraft och spridning åt budskapet. |
|
Kaffe | ||
Parallella seminarier |
||
En Jönköpingsroman om reformation och revolution: Viktor Rydbergs Vapensmeden Rydbergs sista roman Vapensmeden publicerades 1891. Den var länge en av Sveriges mest lästa romaner. Berättelsen utspelar sig i Jönköping på 1520-talet. Med utgångspunkt i reformationen och Dacke-upproret tecknas bilden av ett samhälle och en kristenhet i radikal förändring. Rydberg var en politiskt engagerad skribent, och precis som i fallet med de historiska följetongsromanerna Fribytaren på Östersjön och Den siste Athenaren kan Vapensmeden läsas som en berättelse om författarens samtid. 1800-talets sista decennier präglades av en intensiv debatt om samhällets modernisering, i första hand inflyttningen till städerna och industrialiseringen av näringslivet. Det var i detta offentliga samtal som Rydberg deltog under sina sista levnadsår. Hans mest kända bidrag är diktsviten ”Den nya Grottesången”, men även Vapensmeden kan placeras i denna kontext. Berättelsen om Gudmund vapensmed och Svante harpolekare rymmer betydligt mer än det ”lugn” och den ”harmoni” som betonats av Rydbergs levnadstecknare. |
||
Steriliseringspolitikens drivkrafter. Rasbiologi, nätverk och politik För drygt ett sekel sedan bildades Svenska sällskapet för rashygien. Med utgångspunkt i utställningen (O)mänskligt samtalar Maria Björkman och Ola Larsmo om den sortering och uteslutning av ”avvikande” människor som sattes i system i en tid då rasbiologiska idéer blev allmänt accepterade. |
||
Granne med fienden? Ryska krigsfångar i Gränna och Visingsö 1700 –1721 Under tidigt 1700-tal fanns i Grännatrakten krigsfångar som hamnat där i samband med stora nordiska kriget. Det var ryssar som sades ha bränt ner Visningsborg – vilka var de och hur kunde så många som nära 2000 inkvarteras på slottet? Hur såg mötet ut mellan lokalbefolkningen och de ofrivilliga besökarna? I arkiven återfinns dessa fångar i andra sammanhang, såsom i skrivelser till lokala myndigheter där de framställs som kringdrivande våldsverkare. Hur mycket av detta återspeglas i rådhusrättsprotokollen? Varje individ skapar nya frågeställningar. I denna föreläsning får vi veta mer om de ryska krigsfångar och deras ättlingar. |
||
Garpar, gipskatter och svartskallar – invandrarna som byggde Sverige Invandrare har under alla epoker sedan medeltiden, i alla delar av landet och i praktiskt taget alla branscher haft en stor betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling. Många välkända svenska företag har byggts upp av invandrare, till exempel Bonniers och Gleerups, Cloetta och Marabou, Expressen och Göteborgs-Posten, Felix och Findus, Höganäs och Perstorp, Handelsbanken och Sparbanken. Detta seminarium kommer att handla om handelsmän från tyska Hansan, smeder från Vallonien, brittiska ingenjörer och andra invandrare som har gjort viktiga insatser i Sverige. |
||
/-12.30 |
Parallella seminarier |
|
Den svenska revolutionen Under året 1917 är motstridiga krafter i rörelse: en arbetarrörelse är på väg mot makten samtidigt som monopolkapitalismen, inte minst symboliserad av Ivar Kreuger, växer till. Om detta dramatiska och motsägelsefulla skede, då Sverige riskerade att råka i svåra stridigheter – men inte gjorde det – talar bl.a. författaren Ola Larsmo utifrån sin roman Himmel och jord må brinna. |
||
Från gästabudet i Valhalla till konferensen i Wannsee – om missbruket av forntiden I Gustav III:s skådespel Frigga, då huvudpersonen till sist beslutar att gifta sig med den ängslige ynglingen Frej, intas templet i Uppsala av ”Odens krigsmän”. Men istället för att utsätta den hjälplöse ynglingen för sina stridskonster, bär de på sina sköldar ut honom till folket och avslutar skådespelet med en ”allmän balett”. På 1700-talet skulle nämligen en verklig Odens krigare kunna spela fortepiano och dansa. Vad var det som ändrade det idealet? Någon gång under 1800-talet förvandlades forntidens människor till obildbara och blodtörstiga barbarer, minst av allt några demokratiskt sinnade varelser. Dessvärre kom denna historieförfalskning att sätta ett betydande avtryck i den populära framställningen: dagens bild av forntiden bygger mer på det sena 1800-talets grumliga teorier om masspsykologi och nationalsocialismens historie- och människosyn än på uppgifter i skriftliga källor och arkeologiskt material. |
||
Forskningsfronten flyttas fram II Doktorander från olika universitet och högskolor presenterar sina avhandlingsarbeten. |
||
Inblick i pågående historiedidaktiska projekt vid Högskolan för Lärande och Kommunikation, HLK Fil.dr Per-Göran Johansson, lektor i historia, berättar om historiekultur och historiebruk under 1700-talet utifrån muntliga berättelser om lagmanskan Ehrencreutz tid på Sjöboholms säteri i Hishults socken i sydöstra Halland. |
||
-13.30 |
Lunch | |
Plenarseminarium Kvinno- och genushistoria blev ett nytt vetenskapligt fält vid svenska universitet på 1980- och 90-talen. För första gången i svensk universitetshistoria gjorde ett större antal kvinnliga forskare karriär inom de akademiska strukturerna och nådde de högsta positionerna. I en ny bok, Föregångarna. Kvinnliga professorer om liv, makt och vetenskap berättar en grupp kvinnor om vägen till professuren och genusforskningens framväxt ur ett biografiskt perspektiv. Möt några av historikerna som medverkat i boken i detta ”round table”: |
||
Liberalismens idéhistoria Upplysningstidens liberalism, grundad av John Locke, var till sin kärna en teori om mänskliga rättigheter. Människan har i naturtillståndet rätt att försvara frihet, liv och egendom. Genom samhällsfördraget har alla gemensamt gett staten i uppdrag att skydda de individuella rättigheterna. Om den försummar detta återinträder naturtillståndet och individernas rätt till självförsvar. Var och en har rätt att döda en tyrann. |
||
Svenska historiker från medeltid till våra dagar I antologin Svenska historiker presenteras för första gången i samlad form historiker, inklusive idé-, ekonom- och kyrkohistoriker. I nära 60 essäer porträtteras ledande historieskrivare från 1400-talet och framåt. I boken, som presenteras av sina bägge redaktörer och deras förläggare, passerar Olaus Magnus, Erik Gustaf Geijer, Harald Hjärne, Ellen Fries, Hugo Valentin, Eli Heckscher, Ingrid Hammarström och många fler revy och presenterar tillsammans en mångfacetterad bild av svensk historievetenskap. |
||
Kung eller president? Framtiden för den svenska monarkin ur ett historiskt perspektiv Är monarkin förlegad och odemokratisk? Är det fel att rikets högsta ämbete går i arv? Eller ger monarkin viktiga bidrag till det moderna folkstyret? I boken Republik vs Monarki! diskuterar PJ Anders Linder, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet, och Per Svensson, författare och kulturskribent på Sydsvenskan, frågan om monarkins vara eller icke vara från varsin ståndpunkt, och fogar in årets kronprinsessbröllop i ett historiskt sammanhang |
||
Familjen Hamrin och Jönköpings-Posten Strax efter det att Dagens Nyheter hade börjat ges ut, vid årsskiftet 1864/65, sände Jönköpings-Posten ut sitt första nummer. Den nya tidningen var liksom bygden starkt präglad av pietistisk väckelse – den stod i ett närmast symbiotiskt förhållande till Jönköpings Missionsförening. 1893 kom den 22-årige Josef Hamrin till tidningen. Sedan dess har familjen Hamrin satt sin prägel på Jönköpings-Posten – 2007 tillträdde en representant för den fjärde generationen ledningen för det bolag som ger ut tidningen. En bok om familjen Hamrin och Jönköpings-Posten blir både en familje- och en tidningshistoria. Josef Hamrin var en kraftkarl. I många hänseenden hade han samma uppfattningar som brodern, politikern och finansministern Felix Hamrin. Båda kämpade för ett totalförbud mot spriten, och i Jönköpings län blev också majoriteten för ett förbud mycket stor. Dock var motsättningarna mellan bröderna ibland starka. Josef hade tre söner inom tidningsvärlden, Carl-Olof, Agne och Yngve. Carl-Olof och Yngve ledde tidningen 1935-1969. Yngve ville att det pietistiska arvet skulle prägla tidningen. Carl-Olof var mer medveten om vad sund tidningsekonomi krävde. Men det räcker inte med familje- och tidningshistoria. En tidning speglar världen. Därför blir en bok om Jönköpings-Posten också en berättelse om världen ur Jönköpingsperspektiv. |
||
L17
|
Från Lucy till bin Ladin? Fakta och färdigheter i grundskolans historieämne Ska grundskolans historieämne vara ett orienterings- eller färdighetsämne eller både/och? Antiken eller inte? Hur mycket ryms på 60 timmar? Vad är kunskapskrav? Måste man läsa allt? Om historia, om hur historia skapas och om hur historia används. Så kan innehållet i grundskolans nya kursplan för historia sammanfattas. För första gången på 15 år finns en tydlig kursplan. Vad kommer det att innebära för lärares och elevers frihet och vad är nytt? Det här är några av de frågor som erfarna grundskollärare kommer att diskutera med en av kursplaneförfattarna och med varandra. |
|
Kaffe | ||
Parallella seminarier |
||
L18
|
Valjournalistik i backspegeln Med avstamp i årets valrörelse samtalar Barbro Hedvall och Kent Asp om hur mediebevakningen av de svenska valrörelserna förändrats under de senaste decennierna. Barbro Hedvall har bl.a. varit ledarskribent i Expressen och Dagens Nyheter 1980–2009. Kent Asp är professor i journalistik vid Göteborgs universitet. Hans forskning är inriktad på makt, medier och demokrati. Samtalsledare är Åke Pettersson, Sveriges Radio, producent för programmet Publicerat. Programmet arrangeras av Svensk Presshistorisk Förening. Föreningen värnar om pressens och etermediernas historia, ger bl.a. ut Presshistorisk årsbok, delar ut stipendier och verkar för att mediehistoriskt källmaterial bevaras. |
|
L19
|
Konsten att bli och förbli folklig OBS! NY TID! Hur blir man folklig? I det sena 1800- och tidiga 1900-talets Sverige var det en fråga många diskuterade och trodde sig veta svaret på. Att folkligheten blev viktig märktes på många sätt. 1893 organiserades den första folkriksdagen och ungefär samtidigt började de stora massorganisationerna – väckelse-, nykterhets- och arbetarrörelsen – att använda begreppet folkrörelse om sig själva. Några år senare växte sig folkkyrkotanken stark inom Svenska kyrkan. Allt detta handlade om folklighet, men vilket innehåll begreppet skulle ges var inte självklart. Istället blev det en fråga som i mångt och mycket avgjordes i offentligheten, en offentlighet som omvandlades i takt med att Sverige demokratiserades. I centrum för föreläsningen ställs Svenska kyrkans och nykterhetsorganisationen IOGT:s försök att framställa sig som folkliga och vad denna folklighet innehöll. |
|
L20
|
Det kristna århundradet i Japan – skilda tolkningar av en säregen period i japansk historia Jesuitorden stadfästes av påven 1540 och redan nio år senare anlände Francisco Xavier till Japan. Han imponerades av japaner som han träffade i Goa och Malacka och gav sig därför av till deras land med förhoppningen att kunna kristna hela befolkningen. En rad jesuiter följde honom och deras framgångar har fått västerländska historiker att tala om ”det kristna århundradet i Japan”. Det tog slut i och med det nya Tokugawa-shogunatet, då kristendomen slutgiltigt förbjöds, många kristna avrättades och resten tvingades avsäga sin tro. Japan stängdes för omvärlden av fruktan för kristendomens och europeiska staters inflytande, enligt denna historieskrivning. Nyare forskning ger en annan bild. Japan befann sig under tiden ifråga i inbördeskrig. Självständiga krigsherrar använde sig av jesuiterna. Ingen av de tre ledare som kom att återförena Japan hade personligen något emot kristendomen. De grymma avrättningarna var inte annorlunda dem som drabbade andra motståndare av olika slag. Inte heller kan man tala om ett stängt Japan. Istället var det fråga om strängt reglerad utrikespolitik och utrikeshandel som maktredskap för shôgun. Kristendomen lämnade få spår i japansk historia, enligt nyare rön. |
|
L21
|
Historia 1a: Vad gör man under 40–50 timmars undervisning på yrkesprogrammen? I det nya gymnasiet läser alla historia. Yrkesprogrammen och teknikprogrammet har en 50-poängskurs i historia som kommer att ställa stora krav på ett relevant urval. Vad ska den innehålla? Paneldiskussion om historieundervisningen på det nya gymnasiet. Deltagare: historielärarna Cecilia Axelsson (Pauliskolan i Malmö) och Per Höjeberg (Norra Real i Stockholm), Weronica Ader, adjunkt vid Högskolan i Jönköping och medlem av ämnesplanegruppen för historia, Per Eliasson, lektor vid Malmö högskola och medlem av ämnesplanegruppen för historia, samt professor Hans Albin Larsson, ordförande i HLF. |
|
Avslutningsmiddag |
Söndag 3 oktober | ||
Stadsvandring i Jönköping (9.30–11.30) | ||
Jönköping grundades troligen under Magnus Ladulås tid, under sent 1200-tal, och fick sin nuvarande lokalisering 1612. De gamla delarna av staden är numera hopvuxna till ett sammanhängande centrum. I öster ligger Hovrättstorget med Göta hovrätts hus och Gamla rådhuset, bägge imponerande 1600-talsbyggnader, och strax intill Kristine kyrka från samma tid, med en av landets bäst bevarade romantiska orglar. |
||
En resa genom industrihistorien (8.30 – 16.00) | ||
Under 1800-talet hörde Jönköping till de mest expansiva städerna i landet, och kallades liberalernas och tändstickornas stad. Men ”flit och företagsamhet” präglade även tiden längre tillbaka. Turen går först till Dunkehallaravinen, ett av länets bästa exempel på tidig industrialisering och teknikhistoria där vattenkraft utnyttjats. Redan under medeltiden hade vattenkraften stor betydelse och under 1600-talet var kvarnfallen i Dunkehalla en av de större energikällorna i staden. Bl.a. Jönköpings Gevärsfaktoris borrbruk hade sin verksamhet här. Turen går vidare till Huskvarna fabriksmuseum, inrymt i en byggnad som tidigare var vapenverkstad, och där utvecklingen i ett av världens äldsta och mest mångsidiga industriföretag visas. |
||
Grevskapet Gränna-Visingsö (7.30 – 16.00) | ||
Över ön och den lilla staden svävar naturligtvis i många avseenden släkten Brahes ande, men här finns också mycket annat. Turen går direkt till Gränna, grundad 1652 av Per Brahe d y. Här föddes också ballongfararen S. A. Andrée, mitt under den blomstringstid som Göta kanal bidrog till på 1800-talet. Under besöket på Grenna Museum får vi tillfälle att lära mer om såväl honom som stadens historia i övrigt. Vi fortsätter sedan med färjan över till Visingsö, där vi först beger oss till Visingsborg, en av hörnstenarna i den Braheska slottstriangeln (de övriga är Brahehus och Västanå) och därefter Brahekyrkan, uppförd på 1600-talet på den medeltida Ströja kyrkas grund och ännu idag levande församlingskyrka. |
||
Från Habo till Jerusalem (8.30 – 15.30) | ||
Jönköpings län är i mångt och mycket präglat av religiositet och frikyrka, och det är ingen tillfällighet att årets konferensstad ibland kallats Smålands Jerusalem. Under ledning av kyrkohistorikern docent Göran Åberg företas här en kyrkohistorisk resa med nedslag i miljöer tillhöriga såväl svenska kyrkan som äldre och senare tiders och även dagens väckelserörelse. Turen går först längs Vätterns västra strand till Habo kyrka, ett par mil norr om Jönköping. Denna tidiga 1700-talskyrka, belägen på en gammal kyrkplats och helt i trä, kallas ”Träkatedralen vid Vättern” och är genom sin arkitektur och sin interiör närmast unik. Både väggar och tak är täckta av målningar med motiv från Luthers katekes, och bildar en sammanfattning av den kristna läran. |
||