DE SVENSKA HISTORIEDAGARNA I MARIEHAMN 2012
MARIEHAMN
Korsvägar och mötesplatser
De Svenska Historiedagarnas konferens i Mariehamn den 21–23 september 2012
Ladda ned programmet i PDF-format
Invigningen och alla seminarier ägde rum på Alandica Kultur och Kongress, Strandgatan 33
| Fredag 21 september | ||
Invigning i Stora Salen på Alandica Kultur & Kongress Välkomstord av lantrådet Camilla Gunell. |
||
| 12.00–12.45 | Plenarföreläsning: Norden i stöpsleven Efter att ha övertagit rikets ledning formade kronprins Karl Johan svensk utrikespolitik i ny riktning. Om de genomgripande konsekvenser som händelserna under året 1812 fick för de nordiska länderna föreläser Nils Erik Villstrand, professor i nordisk historia vid Åbo Akademi och, bland mycket annat, författare till ett av banden i Sveriges historia och 2009 års mottagare av Stig Ramels pris. |
|
| Lunch | ||
Parallella seminarier |
||
| "Mot undergången" Ärkebiskop Angermannus i apokalypsens tid Sommaren 1596 regnade det mer än vad någon kunde minnas. Tecknen på att något var fel i Europa kom allt tätare. Det var människans synder som hade vredgat Gud, som nu sände sitt straff över jorden. En man i Sverige hade just en visitationsresa för att råda bot på synderna. Hans namn var Abraham Angermannus och han var ingen mindre än landets ärkebiskop. Men regnandet hade trots hans hårda ansträngningar fortsatt. Till och med riksföreståndaren hertig Karl var förtvivlad. Varför ville inte regnet upphöra? Hade ärkebiskopen gjort fel? En ovanligt infekterad konflikt stod för dörren. Om detta talar historikerna och författarna Annika Sandén och Erik Petersson, som också tar upp Angermannus tid på Åland. |
||
| Raoul Wallenberg – hjälte av en slump I år är det hundra år sedan Raoul Wallenberg föddes. Vem var han egentligen, den tillfällige svenske diplomaten som med sin aktion i Budapest räddade tiotusentals ungerska judar undan Förintelsen? Hur gick han till väga, vari bestod hans bragd? Var det ens en bragd? Författaren Ingrid Carlberg är aktuell med en biografi över Wallenberg, Det står ett rum här och väntar på dig. Hon har grävt djupt i både svenska och utländska arkiv och ger en ny och fördjupad bild av svensken, vars gärning uppmärksammats mer utomlands än i Sverige. |
||
F3 |
Latinska ord och modern svenska Romarrikets språk var länge lingua franca för hela Europa, ända fram till upplysningstiden. Idag är situationen en annan, men språket har långt ifrån försvunnit! Vanliga svenska ord som klar, penna, tegel och öre har alla latinska rötter, och speglar tillsammans med andra ord i dagens svenska samspelet mellan Sverige och Rom, och övriga Europa, genom århundraden av kulturell och vetenskaplig utveckling. Föreläsare är fil.dr Karin Westin Tikkanen, språkforskare och författare till Latinska ord. |
|
| Forskningsfronten flyttas fram I Beijer-stipendiaterna, doktorander från historiska institutioner vid olika universitet och högskolor, presenterar sina pågående avhandlingsprojekt. |
||
Parallella seminarier |
||
F5 |
Kampen om Östersjön under det stora nordiska kriget Sverige var ännu 1700–1721 ett sjörike, sammanbundet av förbindelser över havet. Därmed blev kampen om havet central. Föredraget behandlar sjökrigets utveckling, som försiggick lite i skuggan av de mera uppmärksammade landslagen vid Fraustadt och Narva, och analyserar dess betydelse för det svenska stormaktsväldets fall. Lars Ericson Wolke är professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan och utkommer hösten 2012 med en bok över detta ämne. |
|
F6 |
Drömmen om svenskt silke – silkesodlingens historia i Sverige 1735–1920 Det har förekommit flera försök med silkesodling i vårt land. Länge fanns stora förhoppningar om en ny folknäring och det bildades sällskap med kungligheter och vetenskapsmän i spetsen. Linné tog många initiativ för att få igång en inhemsk silkesodling och på 1800-talet var Berzelius en drivande kraft i satsningarna. Anders Johansson Åbonde, fil.lic. och gymnasielärare i historia, berättar bl.a. om silkesmaskar, mullbärsträd och merkantilism. |
|
F7 |
Vikingatidens härskare Många stora gravhögar grävdes ut under 1800-talet och början av 1900- talet. Målet var att hitta forntidens kungar. Gravarna efter kvinnliga härskare förpassades däremot till glömskan. Fynden från dem ligger ofta obearbetade i museimagasinen och ännu lever bilden av vikingatidens härskare som vilda krigare kvar trots att verkligheten var annorlunda. Anna Lihammer, fil.dr i historisk arkeologi och författare till bl.a. Arkeologiska upptäckter i Sverige, föreläser. |
|
F8 |
Otto, Ingvar Kamprad och nazismen – en svensk historia I början av 1939 kom den judiske pojken Otto Ullman till Sverige. Kvar i Wien fanns hans föräldrar, som under de följande åren skrev flera hundra brev till sonen. Med utgångspunkt i detta unika material har journalisten och författaren Elisabeth Åsbrink tecknat en bild av såväl föräldrarnas utsatthet i Österrike som tidens svenska antisemitism. I fokus hamnar också Ullmans vänskap med den jämnårige Kamprad, som samtidigt var engagerad i nazistiska organisationer. Åsbrink, som 2011 mottog Augustpriset för sin bok, berättar om dess tillkomst. |
|
| Kaffe | ||
Parallella seminarier |
||
F9 |
Åland under stora ofreden Det stora nordiska kriget innebar en svår prövning för Åland, som nära nog avfolkades under de ryska truppernas ockupation. 1718–1719 pågick fredsförhandlingar på Åland, den s.k. Lövökongressen, som dock följdes av nya angrepp på Sverige. Åland blev också skådeplats för slaget vid Flisö 1720 innan fred till sist slöts följande år. Om denna dramatiska tid i Ålands historia berättar fil.lic. Stig Dreijer, åländsk lokalhistoriker och under åren 1970–2000 landskapsantikvarie och chef för landskapsstyrelsens museibyrå. |
|
F10 |
Clas Rålamb - maktspelare i storhetstidens Sverige OBS! Ny programpunkt Clas Rålamb verkade när Sverige gjorde sitt korta gästspel som stormakt på Europas scen. Han sändes på hemligt uppdrag till Konstantinopel och hemförde unika kulturskatter. Han grundade Stockholms Auktionsverk och Kungsholms glasbruk. Hans verk "Observationes" var ett lyft för juridiken i Sverige. Ämbetsmannen Rålamb avancerade till överståthållare och riksråd. I en tid när riksråden delade ut andras pengar till varandra – ungefär som dagens bonuskultur – höll han emot. Maktspelaren Rålamb blev en farlig motståndare till enväldet och hotades av Karl XI med dödsstraff. Föreläsaren Sten Westerberg var statssekretare i Finansdepartementet 1976-82, och en själsfrände till Rålamb. Han kommer snart ut med den första biografin om denne. . |
|
F11 |
Medeltidens Uppland och Sörmland – från forskningsfronten till bilens handskfack Städernas och landsbygdens medeltidshistoria skrivs just nu om. Hur gör man urvalen då källäget ideligen ändras? Hur för man över detta till guideböcker som ska gälla även om flera år? Vilka är de förbisedda guldkornen och de pinfärska rönen, som bara måste föras fram? Föredraget består dels av reflektioner från två bokproduktioner med arkeologiskt perspektiv, dels av glimtar från medeltiden i två landskap där arkeologin ständigt belyser tidigare okända händelser. Föreläsare är Johan Anund, regionchef vid Riksantikvarieämbetets arkeologiska verksamhet. |
|
F12 |
IT utmanar historieundervisningen Vilka digitala lärresurser finns och hur kan de bidra till att främja historieundervisningen? Vilka källkritiska utmaningar ställs eleverna inför när de använder digital teknik i skolan och hur kan de öka sin källkritiska förmåga i relation till digitala källor? Ulf Jämterud, lärare i historia på Bromma gymnasium, skribent för Skolverkets webbplatser IT i skolan och Kolla källan samt författare till Digital kompetens i undervisningen, har stor erfarenhet av att använda IT i undervisningen. |
|
| Mottagning på Ålands museum Ålands museum har en kulturhistorisk permanent utställning där man får en fin överblick över landskapets historia från forntid till nutid. Mingel och lättare förtäring i form av en plocktallrik med åländska och internationella förtecken. |
||
| Lördag 22 september | ||
Parallella seminarier |
||
L1 |
Den ryska epoken på Åland – en parentes eller avgörande år? Två av författarna bakom verket Det åländska folkets historia föreläser om valda skeenden under det dryga seklet mellan finska kriget och Finlands självständighet. Docent Martin Hårdstedt, Umeå universitet, talar om "På inkvarteringarnas och fästningens tid. Ålänningarna och ryssarna 1809–1856", och docent Christer Kuvaja, forskningschef vid Svenska litteratursällskapet i Finland, om "Åland, Finland, svenskheten. Ålänningarna och förhållandet till Finland ca 1899–1917". |
|
L2 |
Seminariet är tyvärr inställt p.g.a. sjukdom | |
L3 |
Film och historia Idag förmedlas historien i stor utsträckning genom audiovisuella medier. Varje vecka visas historiska filmer på TV eller på bio. Kan vi utveckla historieundervisningen med filmens hjälp? Hur skall vi förhålla oss till att dagens unga ofta bär med sig historiska bilder skapade av filmer som Titanic och Rädda menige Ryan? Förstärker eller förvränger filmen vår historiska kunskap? Historiedidaktikern Anders Sjöbrandt, verksam inom lärarutbildningen vid Stockholms universitet, diskuterar dessa frågor och visar exempel på historiska filmer. |
|
L4 |
Forskningsfronten flyttas fram II Beijer-stipendiaterna, doktorander från historiska institutioner vid olika universitet och högskolor, presenterar sina pågående avhandlingsprojekt. |
|
| Kaffe | ||
Parallella seminarier |
||
| "Alldeles hemlikt" – Georg August Wallins Egypten Språkvetaren och forskningsresanden Wallin, bördig från Åland, hyllades redan av sin samtid för den exceptionella forskargärning han utförde under 1840-talet. Även för eftervärlden framstår han som en av Finlands mest spännande upptäcktsresande. Egyptologen Sofia Häggman, fil.dr och intendent vid Medelhavsmuseet i Stockholm, har följt i Wallins fotspår genom Egypten och berättar om hans möten med såväl exotiskt som förtroget. |
||
| Joseph Roth och drömmen om Europa Om den österrikiske författaren Joseph Roth, som enligt Jolo skrev "historiens bästa roman", och om arbetet med att översätta honom berättar Anders Björnsson, författare, dr h.c. vid Göteborgs universitet och chefredaktör för Baltic Worlds. |
||
| Twenty years after the Wars of Yugoslav Succession – a survey of what we now know Forum för levande historia presenterar och diskuterar sitt projekt om historiebruk och nationalism i 1990-talets etnoterritoriella konflikter i f.d. Jugoslavien. Föreläsare är fil.dr Christian Axboe Nielsen, lektor vid Institut for Kultur og Samfund – Østeuropastudier, Aarhus universitet, som medverkat som expert vid krigsförbrytartribunalen i Haag. |
||
| Digitala lärmiljöer i historieklassrummet I historieämnet ska elever lära sig hantera information och värdera källor. Många skolor delar ut datorer till alla elever, men undervisningen har inte förändrats i takt med det nya mediets införande. Digitala lärmiljöer som innehåller källdokument kan skapa förutsättningar för undervisning mot ett digitalt lärande i historia. Här presenteras sådana miljöer som kan användas som alternativ till ett slumpartat googlande efter information. Seminariet leds av Cathrin Backman Löfgren, fil.lic., lektor i historia och gymnasielärare i svenska vid Dragonskolan i Umeå. |
||
Parallella seminarier |
||
| Ålands självstyrelse – historisk kontext och praktiska förvecklingar Det åländska självstyret närmar sig sin 100-åriga bemärkelsedag, men fortfarande hör vi i debatten att Åland "egentligen" borde ha tillfallit Sverige. Hur såg ålänningarna själva på frågan? Vilka blev relationerna till Finland? Hur har självstyrelsen präglat den åländska identiteten? Fil.mag. Dan Nordman, gymnasielektor i Mariehamn presenterar här delar av sina forskningsrön. |
||
| OS i Stockholm 1912 I år har det gått hundra år sedan Stockholm arrangerade de olympiska sommarspelen. De blev en stor succé, både idrottsligt och organisatoriskt. Solen gassade och sommaren var ovanligt varm, och spelen kom att kallas "Solskensolympiaden". Jens Ljunggren, professor i historia vid Stockholms universitet, analyserar de föreställningar om samhället, såsom sociala relationer eller uppfattningar om manligt och kvinnligt, som olympiaden förmedlade. |
||
| Den dolda alliansen När Den dolda alliansen – Sveriges hemliga Nato-förbindelser kom ut 2011 väckte den uppmärksamhet också i Finland och på Åland. I boken kläds myten om svensk neutralitet av. Här avslöjas mängder av hemliga krigsförberedelser, inklusive hur svensk och finländsk militär planerat att snabbt inta det demilitariserade Åland. Mikael Holmström är säkerhetspolitisk reporter vid Svenska Dagbladet och hans skildring, som bygger på hemliga dokument och 140 intervjuer i fem länder, har uppmärksammats i dags- och fackpress över hela den politiska skalan. |
||
| Ryssland – en besvärlig historia Hur ska vi förstå Rysslands historia? Är landet främmande, är det "ett annat Europa" eller helt enkelt unikt? Rysslands historia kännetecknas av extrema växlingar. Storslagna framtidsprojekt och nattsvart terror har avlöst varandra. Men Rysslands historia är inte något främmande eller annorlunda. Den är på gott och ont en central del av både vår svenska och hela Europas historia. På vilka sätt den är det visar professor Kristian Gerner, författare till bl.a. boken Ryssland – en europeisk civilisationshistoria. |
||
| Lunch serveras på Hotell Arkipelag | ||
Parallella seminarier |
||
| Från mittpunkt till frontzon Före 1809 var Åland en geografisk mittpunkt i det svensk-finska riket, men efter tudelningen framstod öarna som en potentiell frontzon och ett säkerhetspolitiskt hot, framförallt mot väster men även mot öster. Fil.dr Kenneth Gustavsson, Ålands museum, belyser Sveriges militära planering i riktning Åland 1918–1945, och ger även en översikt över Finlands och Sovjetunionens verksamhet i området under krigsåren. Föreläsningen bygger på nytt källmaterial ur arkiven i Stockholm, Helsingfors och S:t Petersburg. |
||
| "Galet nog att vara modernt" – Strindberg då och nu. August Strindberg: upprorsman och titan, bråkstake och galning – men hur blev vår bild av författaren till? Ulf Olsson, professor i litteraturvetenskap och författare till ett par böcker om Strindbergs författarskap, diskuterar hur Strindbergsbilden konstruerats och distribuerats, med utgångspunkt i den samtida synen på författaren och med inriktning på de psykiatriska omdömena om honom. Och vilken roll spelar egentligen denna nedärvda bild av honom för vår förståelse av hans verk idag? |
||
| Kina – vår tids drama Idag genomgår världen en maktförskjutning som ger Kina en allt starkare position, men inom landet finns många problem. Där råder starka spänningar och stora ekonomiska klyftor. Civilsamhället blir allt aktivare och protesterna mot orättvisor och maktmissbruk ökar. Diplomaten och fil.dr Börje Ljunggren, som bl.a. varit ambassadör i Kina och är en av Sveriges främsta Asien- och Kinakännare, anser att "anden är ur flaskan". Här berättar han om vart Kina är på väg. |
||
| Från plym till naket huvud – maktens signaler Makthavare talar till oss med sina ord och sina handlingar, men också med andra signaler som klädsel, uppträdande och frisyr. Och de kan ändra stil. Hur ska vi tolka en president utan slips, en partiledare med märkesväska eller den strängt formelle premiärministern i ett skuldsatt land? Barbro Hedvall, tidigare bl.a. ledarskribent i Expressen och Dagens Nyheter, lotsar oss genom denna symbolvärld. |
||
Parallella seminarier |
||
L17 |
Historieskrivning och regional identitet på öar i Östersjön Fil.dr Janne Holmén talar om regional historieskrivning på fem öar i Östersjön. Syftet med projektet är att undersöka vad regionalt producerad historieskrivning har att säga om regional identitet, hur historien medvetet har använts för att skapa en regional identitet och hur den förhåller sig till den nationella. Hur har öborna uppfattat sin historia – ses den som en del av den nationella historien eller betonar man den egna öns särdrag? I studien har historiska verk från Åland, Dagö, Ösel, Gotland och Bornholm, utgivna sedan år 1800, undersökts. |
|
| Kristendomens historia Kristendomen är världens största religion, och sannolikt också den som växer snabbast. Men variationen i liv och lära mellan olika kyrkor är stor. Ännu mer mångskiftande blir bilden om man ser till kristendomens tvåtusenåriga historia. Docent Christer Hedin, religionshistoriker vid Stockholms universitet och författare till böcker om religion och kultur, ger en helhetsbild av kristendomen genom att sammanfatta det budskap som förenar kristna i alla tider, men också genom att redovisa skillnader och utmärkande drag i de stora kyrkofamiljerna. |
||
| Evert Taube – mellan idyll och äventyr Evert Taubes konstnärskap rör sig mellan de två ytterligheterna idyll och äventyr. Följ med på en resa från Vinga och ut i världen. Möt ett litterärt universum där vår mest kosmopolitiske nationalskald är kung och där verkligheten vill bli poesi. Låt den humanistiske folkbildaren Taube undervisa om alltifrån bohuslänskt båtbyggeri till provensalsk trubadurdiktning. David Anthin, fil.dr i litteraturvetenskap, fungerar som ciceron på resan och för de musikaliska inslagen står den rutinerade vissångaren Martin Bagge. |
||
| Heraldiken i folkhemmet Vad gör statsheraldikern på jobbet? Henrik Klackenberg, Riksarkivet, berättar om heraldikens medeltida rötter, dess plats i dagens samhälle och Riksarkivets arbete med det offentliga Sveriges symboler. Heraldiken är en i vår vardag högst levande, visuell kommunikationsform. Vården av detta immateriella kulturarv kräver insikter i såväl förvaltningshistoria som grafisk design. |
||
| 16.15-16.45 | Kaffe | |
| 16.45-17.45 | Parallella seminarier |
|
| Rickard Sandler och Ålandsfrågan Efter 1921 års uppgörelse demilitariserades Åland helt. Det ökade förstås frestelsen för både Sovjet och Tyskland att besätta ögruppen, om inte annat så för att förekomma motståndarna. Om hur Sandler, utrikesminister från socialdemokraternas makttillträde fram till andra världskrigets utbrott, såg på möjligheten att hålla Åland utanför ett kommande krig berättar Krister Wahlbäck, professor i internationell politik och tidigare ambassadör i Helsingfors. |
||
| L22 | Bubblor ur djupet Om det spännande och tidskrävande arbetet med olika fynd från Östersjöns botten, nu senast de spektakulära champagneflaskorna utanför Åland, som berättar om såväl handel och kulturutbyte under fredsperioder som om konflikter och sjöslag under krigstider. Konservator Max Jahrehorn, med stor erfarenhet av marinarkeologi, låter oss få inblickar i arbetet bakom kulisserna och under havsytan. |
|
| L23 | Bestiariernas värld -- drakar, sirener och andra märkliga varelser Drakar samsas med elefanter och björnar, och ute till havs syns sirener locka sjömän till en säker drunkningsdöd. Trodde medeltidsmänniskan på fabeldjur eller fanns andra anledningar till att man i medeltidens djurböcker, bestiarier, blandade verkliga djurarter med fabeldjur? Med utgångspunkt i ett fantastiskt medeltida bildmaterial berättar Bo Eriksson, fil.dr i historia vid Stockholms universitet, om hur man på medeltiden värderade djur och natur. |
|
| L24 | "Gärna internet men först en rejäl lärobok!" Läromedelsförfattaren befinner sig i ett kraftfält mellan kursplan, forskning, elever, lärare och förlag. Gymnasielektorn och författaren Hans Almgren, Arboga, har i trettio år skrivit läroböcker i historia och samhällskunskap. Här ger han en personlig bild av hur läromedelsförfattandet och därmed också läromedlen förändrats under åren. |
|
| Middag på Hotell Arkipelag Här serveras en tvårätters middag med vin och kaffe och kvällen avslutas med dans. |
||
| Söndag 23 september | ||
| Vandring genom de tusen lindarnas stad | ||
Mariehamn, starkt präglat av bondeseglationen och en gång hamn för världens största segelfartygsflotta, uppfördes på beställning av tsar Alexander II. Oskar I:s hovarkitekt G.T. Chiewitz höll i pennan och det var tsarens hustru Maria som gav namn åt mönsterstaden. Genom den löper en allé från öst till väst som kantas av lindar. Liksom i Sverige revs på 1960-talet många gamla trähus, men många finns bevarade. Viktiga roller har under 1900-talet spelats av Hilda Hongell, Finlands första kvinnliga byggmästare, och arkitekten Lars Sonck, som bl.a. ritade Mariehamns imposanta stadshus. Vandringen sker till fots längs några av stadens kulturgator, och guider är Folke Wikström, Mariehamns förste stadsarkitekt, som ägnat mycket kraft åt att reparera såren efter 60-talets rivningar, och Jerker Örjans, författare till en rad historiska faktaböcker. Inför stadens 150-årsjubileum skrev de tillsammans Boken om Mariehamn. Promenaden avslutas med kaffe och Ålandspannkaka på Hotell Arkipelag. |
||
| Åländsk sjöfartshistoria | ||
På Ålands sjöfartsmuseum, som i år öppnat efter en omfattande utbyggnad, levandegörs Ålands maritima historia. Museichef Hanna Hagmark-Cooper guidar bland samlingarna som innehåller föremål från segelfartygens stora dagar – galjonsfigurer, navigationsinstrument, souvenirer som sjömän fört med sig hem och mycket annat – och ett antal utsökta fartygsmodeller. Därefter går vi ombord på barken Pommern från 1903, det enda bevarade fyrmastade fraktsegelfartyget i världen och sedan 1957 ett museifartyg med ett stort antal visningsmontrar, en unik fotografisamling, brev och ett ljudkartotek med berättelser. Även här får vi en guidad visning och blir serverade kaffe och Ålandspannkaka. |
||
| "Åland i ett nötskal" | ||
Denna tur erbjuder en resa genom åländsk historia, från forntid till nutid, med nedslag vid väl valda tidpunkter – ett gott utflyktsval för den som inte tidigare besökt Mariehamn eller Åland. Bussen går först till Kastelholms slott, landskapets enda medeltida borg. Slottet nämns i skrifterna första gången på 1300-talet och var Ålands administrativa centrum fram till 1600-talet. Vi får en guidad rundvandring i slottet, som efter omfattande renoveringar numera är museum. Näst på tur är Jan Karlsgården, ett friluftsmuseum från 1930-talet som består av ett tjugotal byggnader ditflyttade från olika platser – på samma sätt som Stockholms Skansen – och som innehåller exempel på åländsk allmogebebyggelse från främst 1700- och 1800-talen. Här serveras kaffe och Ålandspannkaka. Därefter går färden till Bomarsund där vi guidas runt i de ryska befästningsanläggningarna som började anläggas efter att Åland 1809 blivit en del av det ryska kejsardömet. |
||
| Bomarsunds fästning | ||
Turen leds av fil.dr Kenneth Gustavsson, antikvarie vid Ålands museum, som under färden redogör för Ålands moderna militära historia. Uppehåll görs vid Haraldsby, där det finns spår av ryska batterier, och Kastelholms slott passeras på vägen mot Bomarsund, exkursionens huvudmål. Då Åland som del av Finland blivit ryskt blev det kejsardömets västligaste försvarspunkt, och 1832 inleddes uppförandet av Bomarsunds fästning. Bygget hann inte fullföljas innan Åland under Krimkriget hamnade i skottlinjen mellan Ryssland och dess fiender. I Bomarsund möter projektledare Graham Robins, som berättar om fästningens tillblivelse, verksamhet och slutligen förstörelse 1854, och om den betydelse detta fick för Ålands demilitarisering och fortsatta utveckling. Kaffe och Ålandspannkaka serveras vid Notvikstornet, ett av fästningens försvarstorn. |
||
| Medeltida mötesplatser | ||
På Åland finns inte mindre än 16 kyrkor, varav tolv uppfördes i sten under högmedeltiden. Under professor Åsa Ringboms kunniga ledning kommer vi att få besöka de båda största. I Sunds kyrka från 1200-talet, helgad åt Johannes Döparen, finns ännu fragment av de ursprungliga kalkmålningarna kvar, liksom ett imponerande triumfkrucifix. Finströms kyrka avviker från de övriga genom att inte ligga intill gravfält från järnåldern utan inbäddad i jordvallar. Den har den bäst bevarade medeltida exteriören och interiören, bl.a. med skulpturer som förmodligen kommer från den träkyrka som först fanns på platsen. Idag representerar Finströms kyrka dock främst 1400-talet. Troligen fungerade den som huvudkyrka under medeltiden medan Sunds kyrka stod kungamakten nära och återspeglar 1200-tals förhållanden på Åland. Under turen görs paus vid Jan Karlsgården, där kaffe och Ålandspannkaka serveras. |
||
| Skärgårdsseglats | ||
Vi ger oss ut på tur med galeasen Albanus, ett åländskt segelfartyg som byggts för att återskapa en av de skutor som var så viktiga i bondeseglationen som blomstrade i Östersjön framför allt under 1800-talet. Fartyget sjösattes 1988 i samband med Tall Ships Race och är en kopia av Albanus av Äpplö som byggdes 1904 av en åländsk bonde och skeppsbyggare. Seglingen sker i vattnen öster om Mariehamn, eventuellt genom Lemströms kanal. Ombord berättar kaptenen om både skuta och seglats. Kaffe och Ålandspannkaka serveras under turen. |
||