DE SVENSKA HISTORIEDAGARNA I STOCKHOLM 2011
STOCKHOLM
Stolta stad!
De Svenska Historiedagarnas konferens i Stockholm den 7–9 oktober 2011
Ladda ned programmet i PDF-format
Invigningen ägde rum i Filadelfiakyrkan, Rörstrandsgatan 5, och de flesta seminarier på Konradsberg, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap, Konradsbergsgatan 1
| Fredag 7 oktober | ||
Invigning i Filadelfiakyrkan Dr h.c. Anders Wall, Kjell och Märta Beijers Stiftelse, delar ut Stig Ramels pris. Skolverkets generaldirektör Anna Ekström delar ut priset Årets historielärare och Cliopriset delas ut av Kaj Schueler, Svenska Dagbladet. Musikunderhållning av Sofia Vokalensemble. |
||
| 10.45–11.45 | Plenarföreläsning: Vardagsliv i ett svunnet Stockholm Professor Yvonne Hirdman, Augustprisvinnare och förra årets mottagare av Stig Ramels pris, föreläser om storstadstillvarons villkor kring förra sekelskiftet. |
|
| Lunch och förflyttning till Konradsberg. Lunch serveras dels där, dels på Restaurang Två Drakar i DN-huset. Din lunchbiljett visar vart du ska gå. | ||
Parallella seminarier |
||
| Arkitektoniska visioner under statligt förmyndarskap Från mitten av 1700-talet till tidigt 1900-tal var Överintendentsämbetet landets överordnade byggnadsmyndighet, som hade till uppgift att granska alla ritningar till byggnader som uppfördes med offentliga medel samt förvalta det statliga fastighetsinnehavet. Förutom Frankrike var Sverige det enda land i Europa som så tidigt införde statlig byggnadsreglering. Ämbetets roll som normgivare och smakdomare i arkitekturfrågor har haft stor betydelse och dess verksamhet ger än idag tydliga avtryck i vår byggda miljö - från skolhus och kyrkor till läroverk och museer. Föreläsare är fil.dr Cathrine Mellander, konstvetare och antikvarie vid Riksantikvarieämbetet. |
||
| Arkiven som aktiv resurs i historieundervisningen Tre arkivinstitutioner presenterar pedagogiskt inriktade delar av sin verksamhet och diskuterar hur skolan kan använda arkivens resurser. Fil. dr, 1:e arkivarie Barbro Kvist Dahlstedt berättar om Riksarkivets samarbete med universiteten, som går ut på att lärarkandidater skapar lektioner med hjälp av arkivmaterial. Arkivarierna Lena Wiorek och Johan Nordinge, Stockholms stadsarkiv, presenterar den stora databasen ”Stockholmskällan” – huvudstadens kulturarv på webben. Catalina Benavente, arkivarie vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, presenterar arkivets ljudprojekt, där över 9 000 timmar ljudupptagningar från samlingarna har bevarats och tillgängliggjorts genom digitalisering. |
||
| Söndrade vi stå … Förra året skrev Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på Saco, Nordiska Rådets årsbok Förbundsstaten Norden. Han funderar här över varför det aldrig blivit en bestående union, men också över förutsättningarna för ett framtida samgående och dess möjligheter. |
||
| Konradsberg – sjukhuset, dess invånare och den växande storstaden Det slottsliknande Konradsberg, uppfört på 1860-talet, var det första huset i landet som direkt konstruerades för att bli ett sjukhus för psykiskt sjuka. Miljön var här fortfarande lantlig och avskild från stadens larm men avståndet till lasaretten på Kungsholmen och den expanderande medicinska verksamheten var ändå ganska litet. Såväl vården som livet på sjukhuset präglades av bäggedera. Föreläsare är Roger Qvarsell, idéhistoriker och professor vid Linköpings universitet, med psykiatrins historia som ett av sina forskningsområden. |
||
Parallella seminarier |
||
F5 |
Kina – den nygamla supermakten Vid 1800-talets ingång fanns två supermakter i världen: Storbritannien, litet och aggressivt, och Kina, stort och traditionsrikt. Vid mitten av 1900-talet hade världens folkrikaste nation förvandlats till en ekonomisk nullitet och Mao Zedongs megalomani – det ”stora språnget” och Kulturrevolutionen – hade skapat världshistoriens största svältkatastrof och ett politiskt kaos. Men nu vänds historiens blad. Om detta berättar Klas Eklund, ekonom och författare till bl.a. läroboken Vår ekonomi. |
|
| Forskningsfronten flyttas fram I Doktorander från olika universitet och högskolor presenterar sina avhandlingsarbeten. |
||
| Vår förhistoria i evolutionens ljus Författaren Lasse Berg, hedersdoktor vid Lunds universitet, berättar om den enda verkliga revolutionen i vår mänsklighets historia. Efter miljontals år som stillsamma samlare lämnade våra förfäder Afrika och koloniserade världen. För bara 10.000 år sedan ändrade vi på kort tid helt livsstil: blev jordbrukare, skapade städer och civilisationer, fick bråttom. Hur gick det till, vilka var orsakerna och vilka blev följderna? Vilket liv är vi egentligen gjorda för? |
||
| ”Att bo granne med ondskan” Klas Åmark, professor emeritus vid Stockholms universitet sammanfattar för en bredare publik de senaste decenniernas innehållsrika svenska forskning om Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen, och tecknar en ny bild av bl.a. den svenska neutralitetspolitiken. Åmark samtalar med docent Pär Frohnert, som också forskat om Förintelsen och om svenska hjälporganisationer för flyktingar på 1930- och 1940-talen. |
||
| Kaffe och förflyttning till centrum | ||
| 15.30 | Historielärarnas Föreningsstämma |
|
Parallella seminarier |
||
| Makten i Stadshuset På själva platsen för maktens utövande berättar professor Torbjörn Nilsson, Södertörns högskola, om sin och andras forskning om huvudstadens kommunalpolitik efter 1945: Vilka särdrag finns? Hur har politiken förändrats? Skolborgarrådet Lotta Edholm (FP) berättar om hur politiken bedrivs, om makten i Stadshuset idag. |
||
| Tänk om väggarna kunde tala Storkyrkan berättar minnen ur Sveriges historia, förmedlade av biskop emerita Caroline Krook, tidigare domprost i denna kyrka 1990–1998. |
||
| Ett familjebibliotek utöver det vanliga I Bernadottebiblioteket, en imponerande lokal som ursprungligen byggdes för att vara svenskt nationalbibliotek, förvaras många tusen böcker som tillhört Bernadottekungarna och deras drottningar. Bibliotekschef Göran Alm berättar om biblioteket och samlingarna. |
||
| En förlorad värld – den svenska adelns historia Hur gick det till när adeln fick sina privilegier, hur ståndet blomstrade – för att till slut förlora allt? Det är en historia om våldsamma krig, vunna rikedomar och djupaste förtvivlan. Men också om blåblodiga mäns och kvinnors egen syn på sin tid och tillvaro. Bo Eriksson, fil. dr i historia vid Stockholms universitet, föreläser. |
||
| Mottagning på Historiska museet Visning av utställningen ”Sveriges historia”. I sin spegling av tusen år av vår historia, från 1000-talet fram till idag, ger utställningen nya perspektiv på makt och maktutövande, lyfter fram kvinnors inflytande och berättar om minoritetsgruppers villkor och mycket mer. Ett glas mousserande och en liten mingeltallrik serveras på plats. |
||
| Lördag 8 oktober | ||
Parallella seminarier |
||
L1 |
Stockholm i mitt liv Författaren och ledamoten av Svenska Akademien Per Wästberg är en Stockholmsskildrare av rang. Han berättar om den stad han är född i, där han levt sitt liv och där han hämtat inspiration till en stor del av sitt författarskap. |
|
L2 |
Forskningsfronten flyttas fram II Doktorander från olika universitet och högskolor presenterar sina avhandlingsarbeten. |
|
L3 |
Det sovjetiska arvet Tjugo år har gått sedan den ryska trikoloren hissades över Kreml och Ryssland blev Sovjetunionens arvtagare. Ryssland håller nu på att bygga en nation på sitt historiska och sovjetiska arv. Vad är kvar av de sovjetiska lämningarna? Vad är kontinuitet och vad är nytt? Det går inte att bortse från det sovjetiska arvet om man vill förstå dagens Ryssland. Dr. Gudrun Persson, Försvarshögskolan, presenterar sin nya bok. |
|
L4 |
Den svenska stormaktens sista krig Det stora nordiska kriget är sannolikt en av de största katastrofer som drabbat Sverige, såväl mänskligt som territoriellt. När freden kom var stormakten slagen i spillror. Olle Larsson, lektor vid Katedralskolan i Växjö och Årets historielärare 2010, skildrar såväl förspelet till det långa kriget som krigets förlopp och dess resultat. |
|
| Kaffe | ||
Parallella seminarier |
||
| Stockholmskärlek Vem var Hjalmar Mehr – stadsvandalen som rev gamla hus i stadskärnan, eller »Almar Ner« som ville såga ner almarna i Kungsträdgården? Björn Elmbrant, journalist och författare till bl.a. biografier om Olof Palme och Thorbjörn Fälldin, ger en mer sammansatt bild av denne märklige politiker. Mehrs passion var att modernisera ett då alltjämt fattigt Stockholm, och utan hans medverkan hade knappast Stadsteatern eller Kulturhuset funnits. |
||
| Den digitala historieläraren Att använda IT i skolan kan bidra till att göra undervisningen mer aktuell, relevant och variationsrik för eleverna. Här presenteras en rad digitala verktyg och tjänster som kan användas i historieundervisningen. Seminariet leds av Ulf Jämterud, lärare i historia och religionskunskap vid Bromma gymnasium, frilansskribent och läromedelsförfattare, och vänder sig till historielärare på gymnasiet samt i grundskolans senare del. |
||
| Helena Bohman inför Södra kämnarsrätten Med utgångspunkt i rättsfallet med 17-åriga Helena, som 1747 anklagades av sin egen far för liderligt leverne, berättar docent Rebecka Lennartsson, Stockholms stadsmuseum, om kopplerskor och krognymfer, jungfruhus och muffbaler i 1700-talets Stolta stad. Hur såg livet ut för de kvinnor som Bellman besjöng? Föredraget ger inblickar i ett pågående forskningsprojekt om handeln med sexuella tjänster i Stockholm kring 1700-talets mitt. |
||
| Ny historia om Gamla Uppsala Då den nya E 4:an skulle byggas mellan Uppsala och Tierp fick arkeologer tillfälle att undersöka en lång sträcka genom Sveriges mest mytomspunna landskap: Fyrisåns dalgång vid Gamla Uppsala. I detta världsunika landhöjningslandskap har nu landets största arkeologiska projekt genomförts. Maja Hagerman, författare och vetenskapsjournalist, berättar om hur tidigare okänd bebyggelse kartlagts. |
||
Parallella seminarier |
||
| Från tanke till resultat – handbok i praktisk stadspolitik 1350–1610 Kungliga order om att städer ska grundas eller nedläggas beskrivs ofta i historieböckerna. Men räckte det verkligen med att ge order och hur konsekvent var ordergivningen? Fil.mag. Per Gunnar Sidén, doktorand vid Stockholms universitet, berättar om den slingrande vägen från tanke över långa förhandlingar till resultat, och lämnar ett färdigt recept med ingredienser och mått för den som vill färdas tillbaka i tiden och med framgång grunda sin egen stad. |
||
| Penitentiarian – nådens källa i den eviga staden Den medeltida penitentiarian var ett av många ämbeten inom det påvliga hovet i Rom. Där behandlades ärenden som hade att göra med särskilt allvarliga synder eller brott mot den katolska kyrkans lag, som inte sockenprästerna eller ens biskoparna kunde ge syndaförlåtelse för. Fil.dr Sara Risberg, vid Svenskt Diplomatarium på Riksarkivet, gav 2008 ut Auctoritate Papae, som sammanställer bevarade dokument ur penitentiarian från det medeltida Sverige och Finland. |
||
| 1700-talet ur en ballongburen katts perspektiv Uppgiften att sammanfatta och karaktärisera perioden 1721–1830 i verket Sveriges historia är fascinerande – och omöjlig. Begreppen som söker fånga epokens egenart är många, och det finns heller inget entydigt i ett drygt århundrade. Resultatet blir inte ett färdigt svar så mycket som nya frågor och möjliga tolkningar. Om denna utmaning berättar professor Elisabeth Mansén, Stockholms universitet, som främst forskar kring svensk romantik och 1700-talets kulturhistoria samt om de fem sinnenas idéhistoria. |
||
| Vinet i det romerska imperiet Vin var en av de viktigaste basvarorna i den romerska kulinariska traditionen, men det var också en inkomstkälla för staten via beskattning och en viktig komponent i den romerska samhällsekonomiska utvecklingen. Om vinets roll som livsmedel, handelsvara och valuta berättar fil.dr Paulina Rytkönen, Södertörns högskola, som är Sveriges enda vinhistoriker. |
||
| Lunch | ||
Parallella seminarier |
||
| Människor, stadsplaner och vattenvägar – nedslag i Stockholms historia under 750 år Professor Lars Ericson Wolke, Försvarshögskolan och bl.a. författare till boken Stockholms historia under 750 år, diskuterar forskningsproblem och omslagspunkter i vår huvudstads historia. |
||
| Islams historia Docent Christer Hedin, religionshistoriker och verksam vid Stockholms universitet, ger en bred framställning av såväl läran som det yttre skeendet. Vi får stifta bekantskap med kaliferna i Bagdad, det moriska Spanien, de framstående filosoferna, det osmanska riket, sufismen, sharia och den arabiska nationalismen, och erbjuds en inblick i islams historia som visar en långt större mångfald än den som framträder i dagens värld. |
||
| Den svenska ubåtskrisen I höst är det 30 år sedan den ryska ubåten U 137 gick på grund nära Karlskrona, en dramatisk händelse som fick återverkningar under många år och som ännu idag väcker frågor. I ett samtal med ambassadör Michael Sahlin, sekreterare i den första ubåtskommissionen, Olof Santesson, tidigare DN:s utrikesredaktör, samt professorerna Kent Zetterberg och Gunnar Åselius, Försvarshögskolan, diskuteras ubåtskrisen i det kalla krigets slutskede, en dimensionerande episod i svensk försvarsplanering och svensk säkerhetspolitisk doktrinutveckling, som krävde rationella beslut under säkerhetspolitisk ovisshet. |
||
| Jordbruket och skogsbruket sedan år 1900 – en atlas och en antologi Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien och Sveriges nationalatlas har tillsammans skapat en atlas och en antologi där ledande forskare med hjälp av kartor, text, diagram och illustrationer presenterar de areella näringarnas utveckling under det senaste seklet. Fil.dr Ulf Jansson, Stockholms universitet, presenterar projektet och arbetet med atlasen, och professor Susanna Hedenborg, Malmö högskola, presenterar sitt bidrag i antologin ”Hästen i Sverige: arbetskamrat och fritidsnöje”. |
||
Parallella seminarier |
||
L17 |
Handeln bygger staden Oftast är nyare produkter både bättre, snyggare och mer ekologiska än gamla. Men det gäller inte alltid de städer vi byggt. Tekn.dr Jerker Söderlind vid KTH, strateg på Stockholms stadskärneförening City i Samverkan, diskuterar vad som har gått fel i modernt stadsbyggande och arkitektur. Ska vi låta utlokaliserade köpcentra fortsätta att avveckla stadslivet; eller är det dags för en mer kommersiell innerstadsutveckling där handeln återtar sin roll som stadsbyggare? |
|
| De mänskliga rättigheternas historia I en idéhistorisk resa från forntida kulturer i Orienten via antikens Grekland och Rom till Västerlandets upplysning och liberalism och vidare in i vår egen tid med FN-diplomati, internationella domstolar och frivilligorganisationer, visas att fler än den västerländska kulturen bidragit till de mänskliga rättigheternas utveckling. Ove Bring, professor emeritus vid Försvarshögskolan och Stockholms universitet, var tidigare folkrättsrådgivare vid UD och deltog i internationella uppdrag om mänskliga rättigheter i Mellanöstern, på Balkan, i Kina, Tibet och Vietnam. |
||
| Historia, källkritik och fördomar – att göra källkritiken användbar i klassrummet Den weibullska källkritiken är grunden för den moderna källkritiken, men både den och senare perspektiv har haft sina brister. Fler dimensioner än författare, källtyp och genre behöver studeras systematiskt: om en text kan benas upp i fakta, tolkningar och värderingar kan man lättare avslöja och dekonstruera fördomar – inte minst sådana som vår egen historia varit med om att bygga upp. Fil.dr Niklas Ericsson, Stockholms universitet, leder seminariet. |
||
| Kvinnors rösträtt i Sverige firar 90 år Sist i Norden blev svenska kvinnor politiskt fullmyndiga och kunde 1921 äntligen rösta. Då hade den största icke-partipolitiska kvinnorörelse som Sverige haft arbetat i nästan tjugo år. Seminariet handlar om LKPR, Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt, som utgjordes av en borgerlig elit med goda kontakter med de män som bestämde. Ändå hade motståndet varit stort – hur kom det sig? Och vad var rösträtten bra för – staten eller kvinnorna själva? Fil.lic. Barbro Hedvall och Kristina Lundgren, docent i journalistik. |
||
| 15.45-16.15 | Kaffe | |
| 16.15-17.15 | Parallella seminarier |
|
| Förorten ”Jag har aldrig lämnat förorten. Förorten är den enda plats där jag känt mig hemma. Men jag har fått lära mig att min hembygd inte räknas. Jag kommer från en plats som inte finns.” Så skriver Per Wirtén i sin nya bok Där jag kommer ifrån. Wirtén, journalist och författare, skildrar förorternas historia och hur de har kommit att förändra staden för alltid, och ger en ofta överraskande bild av den föraktade förorten, där så många av oss trots allt ju bor. |
||
| L22 | Omvälvningarnas tid – Norden och Europa under revolutions- och Napoleonkrigen 1792–1815 Docent Martin Hårdstedt, Umeå universitet, berättar om en av de mest omvälvande perioderna i Nordens och Europas historia. Berättelsen fångar flera perspektiv på perioden: massarméernas blodiga möten på de europeiska slagfälten, de politiska diskussionerna i de fina salongerna, ödsliga bondbyar i Finland och Spanien. Vad skapade förändringarna och vilka blev konsekvenserna? |
|
| L23 | Språk, kultur och erotik i antikens Grekland Eva-Carin Gerö, professor i antik grekiska vid Stockholms universitet, med ett särskilt intresse för det normöverskridande, det ”annorlunda” och ofta marginaliserade, både i antik och modern kultur, föreläser om den antika grekiska kulturen med ingång från det grekiska språket. |
|
| L24 | Nationella prov. Likvärdighet – likformighet Med anledning av att nationella prov ska införas i historia i årskurs 6 och 9 leder Lars Åkerström, Skolgårda skola i Motala, ett samtal om provets möjlighet att bidra till en likvärdig bedömning. Medverkande är Marcelle Thoursie, erfaren lärare från Adolf Fredriks skola i Stockholm och medbedömare i Skolverkets provtest samt lärarna och licentianderna Per Gunnemyr, som utifrån ett internationellt perspektiv forskar om konsekvenserna av att införa nationella prov, och Fredrik Alvén, som utifrån elevsvar analyserar hur elever använder ett historiskt material i kritiskt och analytiskt tänkande. |
|
| Middag på Solliden, Skansen Det finns nog ingen plats i Sverige där man kan uppleva så mycket genuint svenskt som på Skansen och restaurang Solliden med en strålande utsikt över Stockholm. Här serveras en trerättersmiddag med vin och kaffe, och senare på kvällen spelar bandet Cajun Hurricane upp till dans. |
||
| Söndag 9 oktober | ||
| Vackra tjuvar och onda djävlar | ||
Stadsvandringen, under ledning av historikern Niklas Eriksson från Stockholms universitet, blir en resa tillbaka till medeltiden. I gränderna i Gamla stan återskapas bilder från ett sedan länge svunnet Stockholm |
||
| Vävarnas barn | ||
Klas Nyberg, ekonomhistoriker från Uppsala universitet, leder en textilhistorisk promenad i spåren av 1700- och 1800-talens manufakturer på Söder. Vi vandrar längs dåtidens Katarina östra kyrkogata och följer spåren efter handlare och fabrikörer på Katarina kyrkogård, begravda i enlighet med den hierarki som rådde i jordelivet. Därefter besöker vi Dihlströmska och Ruthenbeckska husen, som rymde områdets mest bemärkta textilmanufakturer. Promenaden går vidare längs Mäster Mikaels gata och Fjällgatan till Erstaberget och Per Anders Fogelströms terrass längst i öster, och avslutas vid Stigberget. |
||
| INSTÄLLD | ||
| Mälarens pärla - det svenska Versailles | ||
Färden går till Drottningholms slott, uppfört på 1600- och 1700-talen efter franska förebilder och vårt bäst bevarade kungliga slott. Drottningholm är Sveriges första bidrag till UNESCO:s världsarvslista, upptaget som representativt för all kunglig arkitektur från denna tid men kanske särskilt för slottsteatern, anlagd på initiativ av drottning Lovisa Ulrica och unik i sitt slag. Teatern, slottet – som också är kungafamiljens permanenta bostad – den storslagna parken och det lilla Kina slott med sin säregna blandning av fransk rokoko och kinesiska inslag, utgör tillsammans en kulturhistorisk upplevelse av stora mått. Guider är Drottningholms egna. Turen görs i buss och lunchen intas i Brostugan, även den uppförd på 1700-talet, en kort bit från slottet. |
||
| I runristarnas och kyrkomålarnas spår | ||
Vallentuna är världens runstensrikaste område! Under denna resa gör vi uppehåll vid Arkils tingstad med sin domarring och sina tankeväckande runstenar, Granby med rester av en vikingatida hallbyggnad och Upplands största runhäll samt Orkesta medeltida kyrka omgiven av runstenar. Färden går också till Täby och Jarlabankes berömda runstensbro. I Täby kyrka, vars valv är täckta av Albertus Pictors målningar från 1400-talet, får vi uppleva en medeltida ”Birgittamässa”. Gudstjänsten hålls delvis på latin och har inslag av musik från tiden. Ledare för turen är författaren och vetenskapsjournalisten Kristina Ekero Eriksson. |
||