Den ideella föreningen De Svenska Historiedagarna bildades 1993 av nio organisationer och företag med historisk sakkunskap och historieintresse i sin verksamhet. Dessa kom sedan att formellt bli de första medlemmarna i föreningen, som endast har juridiska personer som medlemmar. Föreningen består idag av 33 medlemmar.
 
 
Föreningens ändamål är att i samverkan mellan medlemsorganisationer och andra medarrangörer svara för programverksamheten inom ramen för historiedagarna och utveckla dessa till ett årligen återkommande tillfälle för kontakter mellan företrädare för den historiska forskningen, praktiker inom museivärlden och arkivinstitutionerna, historielärare och en historieintresserad allmänhet.
 
 

En upptaktskonferens hölls 1993 på Börshuset i Stockholm och de första egentliga historiedagarna anordnades i Örebro. Intresset för historiedagarna växte snabbt och till 1995 års historiedagar i Uppsala kom närmare 400 personer.

1998 hölls historiedagarna i Stockholm i samband med Kulturhuvudstadsåret, vilket resulterade i rekordmånga deltagare - 700 personer. 1999 kom DSH att för första gången äga rum utanför Sveriges gränser, nämligen i Åbo där 450 personer deltog. Även 2002 och 2006 reste historiedagarna utanför gränserna och besökte Tartu i Estland respektive Riga i Lettland. 2008 arrangerades Historiedagarna i Greifswald, Tyskland och år 2009 var vi i Vasa, Finland. 2012 var det dags att arrangera Historiedagarna i Mariehamn, Åland och 2015 var vi i Tallinn, Estland.

1994   Örebro
1995   Uppsala
1996   Lund
1997   Kalmar
1998   Stockholm
1999   Åbo - Finland
2000   Karlstad
2001   Göteborg
2002   Tartu - Estland
2003   Linköping/Vadstena (10-års-jubileum)
2004   Sundsvall
2005   Västerås
2006   Riga - Lettland
2007   Växjö
2008   Greifswald - Tyskland
2009   Vasa - Finland
2010   Jönköping
2011   Stockholm
2012   Mariehamn - Åland
2013   Malmö
2014   Norrköping
2015   Tallinn - Estland
2016   Karlskrona
2017   Borås




 
 
Stig Ramel, diplomaten, Nobelstiftelsens VD (1972-1992) och författaren betydde mycket för De Svenska Historiedagarnas tillkomst och fortlevnad. Med glädje, älskvärdhet, kunnighet och entusiasm deltog han i styrelsemötena och de årliga Historiedagarna, sista gången i Västerås 2005.

Efter Stig Ramels bortgång 8 mars 2006 beslutade styrelsen för De Svenska Historiedagarna att inrätta Stig Ramels pris som en gång om året ska tilldelas en person som i Stig Ramels anda presenterat ett verk eller insats av särskilt värde eller intresse för svenska historieintresserade.

Kjell och Märta Beijers stiftelse beviljade generöst 150.000 kr för att möjliggöra utdelande av ett pris till Stig Ramels minne på 30.000 kronor att utdelas årligen i fem år. 2011 beviljades medel för ytterligare fem år. I juryn för priset ingår Gunnar Wetterberg, Sacos samhällspolitiske chef, professor Peter Aronsson och redaktör Lena Milton.

Vid Historiedagarna i Riga 2006 utdelades det första priset till Gunnar Wetterberg. Det andra priset 2007 gick till Karin Johannisson i Växjö, 2008 fick Dick Harrison priset vid Historiedagarna i Greifwald och 2009 delades priset ut till Nils Erik Villstrand i Vasa. 2010 delades priset ut för femte gången och det gick till professor Yvonne Hirdman. I Stockholm 2011 gick priset till Anders Björnsson, och 2012 mottogs det av Rainer Knapas. 2013 tilldelades priset till Stig Ramels minne Birgitta Odén och 2014 års pristagare var Anders Andrén. 2015 tilldelades priset Per Olov Enquist och 2016 års pristagare var Eva Österberg.

2017 års pris tilldelades Henrik Meinander med följande motivering:

"Henrik Meinander disputerade 1994 och innehar sedan många år den svenskspråkiga professuren i historia vid Helsingfors universitet. På hans långa meritförteckning står ett flertal uppdrag inom universitetet och vetenskapssamfundet. Meinanders vetenskapliga gärning är också internationellt känd. Ett par av hans böcker har översatts till flera språk, och han har hållit och håller i flera stora forskningsprojekt.

Henrik Meinanders publikationslista är lång, och innehållsligt varierad. Här finns forskning om idrott, maskulinitet, minoriteter och förstås Finlands historia. Särskilt kan nämnas boken 1944, där Meinander väl lyckats fånga andra världskrigets politiska dramatik och folkets umbäranden. Den senaste boken, utkommen i år, är en biografi över Gustav Mannerheim.

Finland är på ett annat sätt än Sverige präglat av krig och har haft större anledning att reflektera över relationerna till grannländerna, något som återspeglas i Meinanders produktion. Han deltar dessutom i den samhällsdebatten genom sin regelbundna medverkan i Hufvudstadsbladet.

Denna hans gärning, kännetecknad av bredd och också ambition att nå ut till en större publik ser juryn som en i högsta grad viktig insats för historieintresserade och därmed alltså helt i Stig Ramels anda. Särskilt roligt är det förstås att just denna gång kunna utse en pristagare från Finland, som i år fyller seklet jämnt och som låg Stig Ramel så varmt om hjärtat."



 
 
Styrelsen arbetar helt ideellt och träffas några gånger årligen för att planera innehåll och arrangemang kring historiedagarna.
 
Jur. kand. och civilekonom Dag Klackenberg (ordförande), fil. master Åsa Olovsson (vice ordförande), förläggare och redaktionschef Lena Amurén, chefredaktör Magnus Bergsten, fil. dr Lars Erik Hansen, fil. dr och huvudredaktör Åsa Karlsson, professor Hans Albin Larsson, f.d. museiproducent och historielärare Petter Ljunggren, docent Peter Luthersson, fil. dr Lena Milton, professor Torbjörn Nilsson, bokklubbschef Annika Törnquist, och bokförläggare Torgny Wadensjö.